Datorhistoria – 1990-talet

Under 1990-talet innebar allt bättre och rymligare lagringsmedier att datorerna kunde börja användas till sådant som foto, musik och film.

Hålkort, kasettband och andra lagringsmedier

Lagringsmedier för datorer

Datorer hanterar data, som är ett annat ord för information. För att senare kunna ha tillgång till informationen måste man kunna lagra den. Därför behöver man lagringsmedier.

Optiska lagringsmedier

I början av 1980-talet lanserade Philips och Sony ett nytt optiskt lagringsmedium för musik – CD-skivan. Informationen ligger i skivans yta där mikroskopiska ojämnheter läses av med laser.

1985 hade tekniken utvecklats för att kunna användas till datorer, men det dröjde till person-datorboomen vid mitten av 1990-talet innan dessa CD-ROM-skivor slog igenom på allvar. Då hade dessutom tekniken utvecklats så att det även fanns CD-R-skivor som användaren själv kunde bränna in data på. De rymde 700 MB och bidrog till att slå ut disketterna som lagrings-medium.

Det stora minnesutrymmet gjorde att användaren nu via datorn kunde lagra och distribuera utrymmeskrävande digitalt material som bilder, ljud och film. Datorn blev en multimediamaskin.

1995 lanserades en vidareutveckling av laserskivan, DVD-skivan. Den rymmer mer än sex gånger så mycket data som CD-R-skivan. Efterföljaren till DVD, Blue-ray, rymmer hela 50 GB.

Transistorbaserade lagringsmedier

1988 uppfann ett forskarlag på företaget Intel ett transistorbaserat minne som kommit att kallas för flashminne. Detta lagringsmedium består av en stor mängd transistorer som var och en utgör en så kallad flashminnescell. Transistorns styrsignal förändras när minnet programmeras. En ickeprogrammerad minnescell har värdet 1 medan en programmerad minnescell har värdet 0.

Flashminnena är billiga att tillverka och kan göras mycket små. De används i bland annat digitalkameror, USB-minnen, mobiltelefoner och mp3-spelare. Till skillnad från lagringsmedierna CD-R, DVD och Blue-ray går innehållet på flashminnet att ändra, radera och komplettera. Detta har de gemensamt med magnetminnena.

Vanliga USB-minnen rymmer idag mellan 1 GB och 16 GB. Enbart 1 GB motsvarar informationsmängden i en 1,6 km hög stapel med hålkort!

Kontakta sidansvarig

Peter Du Rietz

Intendent

+46 8 450 56 65

Mejla

Senast uppdaterad 21 december 2016.