Bilen

På 1700-talet började man experimentera med att sätta motorer bak på vagnarna i stället för att ha hästar framför dem. Bilen blev svaret på drömmen om "den självgående vagnen". I dag är bilen både självklar, älskad och ifrågasatt.

 

motorhuv-av-volvobil

Bilens historia börjar med ångkraften. Åren 1769-1770 byggde fransmannen Joseph Cugnot (1725-1804) en ångdriven vagn på franska arméns beställning. Vagnens styrmekanism fungerade inte så bra och redan 1771 körde den in i en mur och förstördes i världens första bilolycka.

Under de följande femtio åren konstruerades en rad olika typer av ångmobiler. Dessa blev dock aldrig något mer än en teknikhistorisk parentes innan järnvägen slog igenom och byggdes ut.

Med förbränningsmotorn, som är betydligt lättare än ångmaskinen, öppnade sig nya möjligheter för självgående vagnar. Tysken Karl Benz (1844-1929) konstruerade en motordriven trehjulig vagn 1885. Bertha Benz, uppfinnarens hustru och affärskompanjon, blev 1888 den första personen att köra bil en längre sträcka, 106 km från Mannheim till Pforzheim och sedan tillbaka dagen därpå. Med denna bilfärd visade hon på bilens potential som transportmedel över längre sträckor.

Sveriges första bil var bröderna Cederholms ångbil, som provkördes i Ystad 1892. Sveriges första motordrivna bil var Gustaf Eriksons Åkvagn från 1897.

Masstillverkningen gör bilen möjlig för fler

Vid 1900-talets början var det få förunnat att äga en bil och den kallades också en ”rikemans sportredskap”. Vid sekelskiftet kunde en köpare, även i Sverige, välja mellan en bil med bensinmotor; ångmaskin eller en elbil med batterier. Elbilarna hade sin storhetstid på 1910-talet men batterierna räckte inte längre än upp till 5-6 mil och lämpade sig därför bäst för stadstrafik.

Under 1920-talet började dock bilen få en allt större betydelse för transporter och så småningom blev den en allvarlig konkurrent till järnvägarna, busstrafiken, spårvägarna och lokaltrafiken till sjöss.

Under 1930-talets början var bilen i princip färdigkonstruerad med en kraftig bärande ram, motorn fram och bromsar på alla hjulen. Andra världskriget bromsade upp personbilsutvecklingen. Många länder satsade på de militära fordonens utveckling istället. Först i mitten av 1940-talet kom helt nya modeller som präglades av sina självbärande karosser med svepande och ofta strömlinjeformade linjer.

I Sverige ökade antalet fordon snabbt under 1950-talet. Allt fler kunde bli bilägare tack vare den stora mängd relativt billiga småbilar som tillverkades i ett stort antal europeiska länder. Även Sverige hade konkurrenskraftiga småbilstillverkare som Volvo och Saab. 1960-talet präglades av en mångfald bilmärken och ett stort antal importerades till vårt land. Tillverkarna satsade på och konkurrerade nu med säkerhet och komfort.

Bilen och miljön

När det har varit svårt att få tag i olja har man hittat andra lösningar som drivmedel till bilar – elektricitet, motorsprit och gengas är några exempel. I bilens barndom var det faktiskt vanligare med elbilar än bensinbilar.

Ett av de första påtagliga miljöproblemen som berodde på ökad bilism, var smogen i storstäderna. Debatten inleddes under 1960- och 1970-talet, och bilen började nu också att betraktas som ett problem. Under 1960-talet växte kraven på avgasrening och under 70-talet införde både USA och Japan krav som bara kunde uppfyllas med hjälp av katalytisk avgasrening. I Sverige dröjde det ända till år 1989 innan alla nya bensinbilar hade katalysatorer. Och i EU infördes inte sådana krav förrän år 1993.

Katalysatorer innebar en drastisk minskning av farliga utsläpp, dock inte av koldioxid, som anses vara det största upphovet till dagens klimatförändringar.

Kul att veta

  • Henning Forslund var först i Sverige med att få en bot för fortkörning år 1900. Han körde efter en middag på Riche i Stockholm längs Strandvägen ”i sken”, det vill säga i mer än 6 km/timmen och polismannen var tvungen att springa ikapp bilen. Han fick för detta en bot på 15 kronor.
  • Sveriges första kvinna som tog körkort var Alexandra Gjestvang. Omkring 1907 tog hon sitt Kompetensbevis för bilkörning genom att köra den branta ”Besvärsbacken” (numera Brännkyrkagatan) på Södermalm i Stockholm.

Senast uppdaterad 14 december 2016.