Energikällor

Det finns många olika energikällor. En del är förnybara och andra är inte förnybara, det betyder att de kommer att ta slut en dag. Alla energikällor vi använder har sina för- och nackdelar. Här beskriver vi de vanligaste energikällorna.

Vindkraft – förnybar energikälla

Vindkraft

Ett vindkraftverk är en förhållandevis enkel konstruktion. Det vi består av ett torn, en rotor och ett maskinhus. När det blåser börjar rotorn snurra. Rotorn är kopplad till en generator som producerar elektricitet som matas ut på elnätet. Ett vindkraftverk omvandlar vindens rörelse till elektrisk energi.

Helst vill man bygga vindkraftparker där det blåser mycket. I Sverige finns de bästa platserna på Gotland, Öland, Västkusten och längs Skånes kust. En av världens största vindkraftsparker ligger vid Danmarks kust.

Vindkraft är förnybar och ger inga utsläpp. Den ger inga bestående skador i landskapet. Vill man riva går det lätt att återställa.

Men produktionen skiftar — ibland blåser det inte särskilt mycket alls. Därför behövs alternativa energikällor, som vi kan reglera och se till att en jämn ström elektricitet kommer in på nätet.
Vindkraftsverken påverkar landskapsbilden och ger ifrån sig ljud som på nära håll kan uppfattas som störande. Forskning tyder hittills på att djurlivet påverkas i begränsad omfattning av vindkraftverk. Det finns en risk att fåglar och fladdermöss störs eller krockar med vindkraftverken.

Solenergi – förnybar energikälla

Solceller i plast

En solcell består av en tunn skiva av halvledarmaterial, vanligast är kisel. På den sida av solcellen som exponeras mot solljuset finns ett mönstrat metallskikt och på cellens baksida finns en mer heltäckande metallplatta. När ljuset träffar en solcell skapas en elektrisk spänning mellan de båda metallskikten och solcellen genererar likström. Solcellerna seriekopplas i solpaneler för att öka strömstyrkan. Om man vill ansluta solceller till det vanliga elsystemet krävs en växelriktare där spänningen höjs och likström omvandlas till växelström.

För att solceller ska ge mycket energi krävs stora ytor. Saharas öken skulle till exempel ge väldig mycket energi och i öknen gör det ju inget att det krävs så stora ytor. Ett område med solkraftverk stort som Värmlands yta, skulle till exempel kunna förse hela Europa med energi. Men då måste man bygga ett elnät som klarar av att överföra all el.

Under senare år har vi börjat använda mer solenergi, men det är fortfarande en liten del av all energi som används både i Sverige och världen. En av anledningarna är att det är relativt dyrt att bygga och installera solceller. Ett av de största problemen med solenergi för oss i Norden är att behovet av energi inte sammanfaller med tillgången. Under vinterhalvåret då vi förbrukar mest energi till värme och el, då lyser också solen som minst.

Vågkraft – förnybar energikälla

Vågkraft är en typ av vattenkraft som kan utvinnas på havet där vågorna går höga. Det finns olika sätt att utnyttja vågornas kraft, till exempel kan man utnyttja kraften i ytvågorna eller kraften i vågorna på botten.

Sverige fick sin första vågkraftspark i januari 2016 utanför Smögen i Sotenäs kommun. Där har en generator placerats på havsbotten och i generatorns rörliga del sitter en boj fast med ett rep. Bojen flyter uppe på havsytan och vågorna får den att röra sig upp och ner. Bojens rörelser gör att generatorn också rör sig upp och ner och på det sättet genereras el. Växelström levereras därifrån via en sjökabel till det landbaserade elnätet.

Vågkraft är en förnybar och utsläppsfri energikälla. Den kan ha en påverkan på den lokala marina miljön där parken installeras, men på vilket sätt är svårt att avgöra än eftersom teknologin är så ny.

Källor: engergikunskap.se och seabased.com.

Vattenkraft – förnybar energikälla

vattenkraft

I ett vattenkraftverk utnyttjas vattnets lägesenergi mellan två nivåer. Vattnet samlas i stora dammar och släpps sedan ut och passerar på sin väg en turbin. Turbinens blad börjar rotera och driver en generator, som genererar elektricitet. Vattnet kan passera flera vattenkraftverk på sin väg.

Med vattenkraft kan man få stora mängder energi och energin kan lagras. Genom att lagra vatten i stora vattenmagasin kan man successivt släppa igenom vatten i turbinerna och på så sätt styra hur mycket elektricitet som produceras.

Men, när man bygger vattenkraftverk skadas naturen och den ekologiska balansen rubbas. Utbyggnaden av magasin, dammar och kraftverk förändrar landskapet på ett sätt som aldrig går att reparera. Därför finns det inga planer på att bygga ut nya stora vattenkraftverk i Sverige. Det man jobbar på idag är istället att förbättra de vattenkraftverk som redan finns, så att de kan ge ännu mer el. I framtiden kommer vi kanske också att bli bättre på att utvinna energi även i vatten som rinner mer långsamt.

Kärnkraft

Formarks reaktorbyggnader med vatten i förgrunden.

Forsmarks kärnkraftverk. Foto: Elin Bergqvist

I kärnkraftverken används uran som bränsle och detta är inte en förnybar energikälla. Med kärnkraft slipper man växthusgaser och andra utsläpp och på det viset är det en ren energiteknik. Men kärnkraften påverkar miljön på andra sätt.

När man producerar el med kärnkraft får vi ett radioaktivt avfall. Använt kärnbränsle, och även viss utrusning som använts i kärnkraftverket, måste förvaras säkert. Det tar 100 000 år innan kärnbränslet förlorat sin radioaktivitet. I Sverige utreder Strålskyddsmyndigheten ett förslag från Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) om att avfallet från kärnkraftverken ska förvaras i en särskild typ av kopparkapslar. Kapslarna ska sänkas ned en halv kilometer i berggrunden och omslutas av bentonitlera. SKB:s förslag är att avfallet sedan ska slutförvaras i närheten av Forsmark.

Även om säkerheten är hög i kärnkraftverken, finns alltid en risk att en kärnkraftsolycka kan inträffa.

Brytningen av uranet skadar naturen. I Sverige finns några av världens största urantillgångar, men idag bryter vi inget uran här.

Så funkar kärnkraft

Ett kärnkraftverk fungerar ungefär på samma sätt som ett kraftverk som eldas med kol, olja eller biobränslen. Det handlar om att koka vatten så att ånga bildas och som driver en turbin. Turbinen är sedan kopplad till en generator som omvandlar rörelseenergin till elektricitet.

Processen som får vattnet att koka kallas fission. Det innebär att man klyver atomkärnor. En neutron skickas in i urankärnan som gör att den ”klyvs”. Anledningen till att det är just uranet som vi använder till denna process är att den är tillräckligt instabil och därför går att klyva.

Vid uranklyvningen frigörs i sin tur nya neutroner. För att neutronerna ska fortsätta att klyva uranatomer krävs att de bromsas upp, modereras. I de svenska kärnkraftverken bromsas neutronerna upp med hjälp av vatten.

Lär dig mer

Kol

Män i kolgruva.

Sveriges enda kolgruvor fanns i området kring Höganäs i Skåne. Foto: Tekniska museets arkiv

Stenkol räknas som ett fossilt bränsle och en icke förnybar energikälla. Stenkol användes från 1700-talet och framåt för att framställa järn, som bränsle för ångmaskiner, ånglok och ångfartyg, uppvärmning av bostäder och för att framställa gas i gasverk.

Stenkol började användas i större omfattning under den tidiga industrialismen i England. Anledningen var att man huggit ned en stor del av all skog i landet för att kunna tillverka träkol.

Omkring år 1900 passerade stenkol ved som den viktigaste energikällan i Sverige och skapade ett nytt slags beroende. I Sverige fanns nästan inget stenkol alls och därför importerade vi kol främst från Storbritannien och Tyskland (Höganäs i Skåne är den enda plats i Sverige där man har brutit stenkol i större skala). Det fick tydliga konsekvenser under första världskriget. Kolimporten sjönk dramatiskt och priserna sköt i höjden. Läs även om Sveagruvan på Svalbard.

Att eldning med kol gav effekter på miljön märkte man av tidigt. I London eldade man med kol redan under medeltiden. Under den snabba industrialiseringen blev problemet än värre. Eftersom staden är lågt belägen, bildas ofta dimmor och dessa förvärrades av all rök och olika kemiska ämnen. Andra miljökonsekvenser var smutsiga och förstörda byggnader, kläder och möbler samt att många växter och djur dog.

Olja

Edward Drake utanför oljeborrtorn.

Amerikanen Edward Drake var först med att borra efter olja. Foto: Tekniska museets arkiv

Olja är ett fossilt bränsle och en icke förnybar energikälla. Den moderna oljeindustrin föddes 1859 när amerikanen Edward Drake började borra efter olja i Pennysylvania, USA. På 24 meters djup stötte de på en oljekälla. Det blev inledningen till en oljerush som snabbt kom att sprida sig över stora delar av världen. Ända fram till första världskriget dominerades oljeproduktionen av USA för att sedan tas över av oljerika länder i mellanöstern.

Olja användes först till belysning men under 1900-talet blev bilarna de stora oljeslukarna.

Ett av de första påtagliga miljöproblemen som berodde på ökad bilism, var smogen i storstäderna. Katalysatorns genomslag innebar en drastisk minskning av farliga utsläpp, dock inte av koldioxid, som anses vara det största upphovet till dagens klimatförändringar.

Idag är miljödebatten fokuserad på just klimatförändringarna. Vi måste minska vår användning av fossila bränslen för att minska koldioxidutsläppen. Eftersom olja inte är en förnybar källa, så kommer den förr eller senare att ta slut.

Kontakta sidansvarig

Magdalena Tafvelin Heldner

Intendent

+46 8 450 56 46

Mejla

Senast uppdaterad 23 december 2016.