En elkontakt som sitter på en stubbe.

Energi och miljö

Det är svårt att tänka sig ett liv utan el. Tänk bara vad du behöver el till; att ladda din dator, äta varm mat, ta dig till skolan eller jobbet. Kort sagt det mesta här i livet. Men vad är egentligen energi för något? Här reder vi ut detta och berättar om när elektriciteten gjorde sitt intåg i Sverige.

Industrialiseringen, som växte fram från slutet av 1700-talet, innebar en ökad användning av energi och då växte också en teori fram om att energiförbrukningen kunde kopplas till graden av civilisation, alltså att ju mer energi som förbrukades, desto högre stående kultur. Att en hög energiförbrukning skulle vara något negativt är en tanke som började växa sig stark först under 1970-talet.

Idag är målet istället att energieffektivisera och använda så lite energi som möjligt. Och den energi vi förbrukar ska dessutom helst vara producerad på ett rent och miljövänligt sätt.

Förnybar och icke förnybar energi

Det finns både förnybara och icke förnybara energikällor. Icke förnybara energikällor är fossila bränslen som naturgas, råolja, stenkol och torv. De finns i begränsad omfattning och nybildas mycket långsamt. Det betyder att de faktiskt kan ta slut. Uran, som används till bränsle i kärnkraftverk, nybildas inte alls. Dessutom får vi en rad olika utsläpp eller biprodukter när vi använder dessa källor som inte är bra för miljön eller för oss människor.

Bland de förnybara energikällorna använder vi idag mest vattenkraft och biomassa. Vindkraft, solenergi, vågkraft, tidvattenenergi och jordvärme är också förnybara energikällor, som vi skulle kunna utnyttja mer.

Vad är energiprincipen?

Ordet energi kommer från det grekiska ordet energeia som betyder verksamhet eller handlingskraft. Men, det var först under 1800-talet som man upptäckte sambandet mellan arbete, värme och rörelse. Tidigare hade man skiljt på termisk (värme) och mekanisk (kraft) energi. Det man upptäckte nu var den så kallade energiprincipen. Energiprincipen innebär i stora drag att energi inte kan skapas eller förintas, utan bara omvandlas mellan olika former: till exempel mellan mekanisk, elektrisk, kemisk energi och värmeenergi.

Elektricitet

När energi omvandlas kan vi få ljus, kraft/rörelse, värme och kyla. Ett exempel på det är hur lägesenergin i vattenkraftstationens vattenmagasin blir till rörelseenergi i en turbin, för att sedan omvandlas till elektrisk energi i vattenkraftverkets generator. Elektriciteten kan i sin tur med en vridning på spisknappen förvandlas till värmeenergi.

År 1893 överfördes för första gången elektrisk kraft från ett ställe till ett annat med en ny metod, trefas växelström. Från Aseas nybyggda vattenkraftstation i Hellsjön i Dalarna överfördes då kraft till Grängesbergs gruvor, en sträcka på 15 kilometer. Det blev inledningen till elektrifieringen i landet.

Första elektriska belysningen

I Sverige tändes elektriska bågljuslampor för första gången år 1876 vid sågverken Marma i Hälsingland och Näs i Dalarna. Resultatet blev att de dittills så korta arbetsdagarna under vintertid kunde förlängas och då kunde man också öka produktionen.

Det tog dock tid innan det elektriska ljuset blev tillgängligt för alla. Sveriges första elverk öppnade i Göteborg år 1884. Även på landsbygden byggdes elverk och år 1893 fanns 100 elektriska anläggningar i Sverige. Det var främst industrin som använde sig av elkraft. I hemmen var fotogenlampan den billigaste och vanligaste typen av belysning fram till 1910-talet.

Efter första världskriget kom elektrifieringen av Sverige igång på allvar.

Några svåra ord

  • Primärenergi är själva energikällan, till exempel råolja, kol, träd, uran och vatten. Exempel: För att driva ett kärnkraftverk behövs uran.
  • Omvandling av primärenergi sker till exempel i olika kraftverk och raffinaderier. Exempel: Kärnkraftverket omvandlar energikällan till elektricitet.
  • Energibärare är energiformer som är lämpliga för slutlig användning, t.ex. bensin, elektricitet, gas, pellets. Exempel: Elektriciteten som producerats i kärnkraftverket.
  • Energianvändning – allt vi använder energin till (och som behöver energi för att fungera), till exempel kylskåp, bilar, spisar och datorer.
  • Energitjänster – till exempel mat, kläder, varma bostäder, belysning, transporter.

Kontakta sidansvarig

Magdalena Tafvelin Heldner

Intendent

+46 8 450 56 46

Mejla

Senast uppdaterad 1 december 2016.