Närbild på en stålpenna

Den här stålpennan av märket “Stella” tillverkades av AB Sveriges Pennfabrik. Foto: Ellinor Algin.

Pennan

Penna betyder fjäder på latin och pennor av fågelfjädrar som doppades i bläck var vanliga i Europa under mer än tusen år. Det var romarna som kom på idén.

I princip all litteratur och nedtecknad kunskap fram till slutet av 1800-talet, skrevs ursprungligen ner med penna. På 1700-talet började man tillverka pennor i stål. Reservoarpennan började utvecklas under 1800-talet och på 1900-talet kom kulspetspennan.

Skrivmaskinen uppfanns i slutet av 1800-talet och idag kan vi skriva ner våra tankar på datorn. Ändå tillverkas än idag flera miljoner pennor varje dag. Världens mest sålda penna heter Bic Cristal och har tillverkats i fler än 100 miljarder exemplar. För vem vill klottra med ett tangentbord?

Pennan är mäktigare än svärdet! Talesättet är kanske en klen tröst för den som står inför det råa och nakna våldet, med det har använts om och om igen genom historien. Betydelsen är att ord, kunskap och kommunikation är starkare maktmedel än krig och våld. Visst kan vapen skada och skrämma men skrivna ord och idéer kan övertyga och ge människor hopp.

Efter terrordådet mot den franska tidningen Charlie Hebdos redaktion 7 januari 2015 samlades mängder av människor till en manifestation mot våldet redan samma kväll. Spontant började deltagare hålla upp pennor i vädret för att markera sitt stöd för friheten att framföra sina åsikter.

Vid den stora manifestationen i Paris den 11 januari bars pennor i alla storlekar som markering av att det fria ordet inte kan kuvas med våld. I den flod av nya satirteckningar som spridits efter dådet förekommer ofta pennor som alternativ till vapen eller pennor som besegrar vapnen.

Skylten med texten ”Je suis Charlie” (Jag är Charlie eller jag följer Charlie) spreds på samma sätt spontant i hela världen för att markera stöd för den angripna redaktionens rätt att framföra sina åsikter, ofta i form av teckningar, även om inte alla delar dem.

I princip all litteratur och nedtecknad kunskap från tiden före skrivmaskinens etablering vid slutet av 1800-talet, skrevs ursprungligen ner med penna. Texterna kan sedan ha spridits i tryckt form, men från början var det med pennan tankarna sattes på pränt. Detta gör att pennan har en särställning genom historien som ett medel att kommunicera mänsklig tankeverksamhet.

Innan pennan utvecklades använde människan olika former av mer eller mindre vassa och hårda ritverktyg för att göra inristningar i underlag som sten, ben, lera eller vaxtavlor. Med pennan däremot användes färgad vätska, vilket betyder att de som skrev kunde börja skriva på helt andra underlag, som till exempel papyrus och pergament. Först användes vasspennor som doppades i bläck. Egyptiska stenreliefer från 2600 f. Kr. visar skrivare med vasspennor. De var vanliga ända fram till medeltiden.

Tusen år av tankar från vässade gåsfjädrar

Ordet penna kommer från det latinska ordet för fjäder. Fågelfjädrar började användas som pennor av romarna under 300-talet e Kr och kom med det ökade bruket av pergament att bli det dominerande skrivverktyget under mer än tusen år i Europa. För att göra en penna av en fjäder tog man oftast en gåsfjäder som rengjordes i het sand för att sedan härdas i syra och därefter skäras till. För att skriva doppade man den vässade spetsen i bläck, som vid den tiden framställdes av metallsalter, galläppelsyra och ättika, öl eller vin samt lite gummi.

Blyertspennan

En helt annan sorts penna såg dagens ljus på 1560-talet då en fyndighet av svart grafit upptäcktes i Cumberlandbergen i norra England. Grafiten gick att skriva med och eftersom dåtidens vetenskapsmän ansåg att materialet var ett sorts bly fick det namn med anknytning till bly, som till exempel det svenska ordet blyerts efter tyskans bleierz för blymalm.

Med tiden började grafitfyndigheterna sina och tillverkare i Tyskland och senare även i Frankrike tillverkade egna blyertspennor genom att blanda inhemsk grafit av sämre kvalitet med svavel och lera.

Den moderna blyertspennan uppfanns av den franske konstnären och uppfinnaren Nicholas Jacques Conté (1755-1805), som mitt under den franska revolutionens skräckvälde hade fått i uppdrag av den franska krigsmakten att konstruera en penna helt med franska råvaror. Det blev en blyertspenna där hårdhetsgraden gick att variera. Pennan var hårdare ju mer lera stiftet innehöll. Nu kunde blyertspennan få sitt stora genombrott som folkets penna.

Idag tillverkas omkring sex miljarder blyertspennor – varje år!

Något bly innehöll pennan däremot inte, det hade den svenske kemisten Carl Wilhelm Scheele (1742-1786) insett år 1779 då han upptäckte att grafit var en form av kristalliserat kol.

Bläckpennan vidareutvecklas

Under 1700-talet vidareutvecklades även bläckpennan. Man började tillverka pennor av stål. De fungerade inte så bra innan britten Bryan Donkin 1808 gjorde en skåra i stålpennan så att bläcket skulle kunna flyta till bättre. Stålpennan var gjord av en tunn stålplåt som sattes fast i ett träskaft. Stålpennan introducerades i handeln under 1820-talet. Men pennspetsen doppades fortfarande i bläck.

Ett problem som kvarstod med stålpennan var svårigheten att åstadkomma jämntjocka linjer. Pennan måste ju hela tiden doppas i bläck och efter en stunds skrivande tog bläcket på pennan slut varpå det var dags att doppa pennan igen. Under 1800-talet utvecklades reservoarpennan, där bläcket förvarades i en utbytbar eller påfyllningsbar behållare i pennskaftet för att därifrån rinna ner till pennspetsen. Med dessa pennor behövde skribenten inte längre doppa pennan i ett bläckhorn med bläck. Det första patentet för en reservoarpenna utfärdades i Frankrike 1827 till rumänen Petrache Poenaru (1799-1875), som studerade i Paris vid tiden. Reservoarpennan kom sedan att utvecklas vidare och blev allt vanligare under 1880-talet då de började masstillverkas. En ledande tillverkare var Lewis Edson Waterman (1838-1901) i New York, som 1884 tillverkade den första väl fungerande reservoarpennan genom att låta pennan fungera med kapillärkraften.

Svårigheter med kulor i spetsen

Men användaren riskerade fortfarande att få bläckfläckar eller ett ojämnt flöde av bläck. Detta var något som flera uppfinnare försökte lösa. Det första patentet på en penna med kulspets utfärdades i USA redan 1888 och fram till 1930-talet utvecklades en rad olika varianter som alla var tekniska misslyckanden. När kulspetspennan var ny vid mitten av 1940-talet var det vanligt att endast högre tjänstemän fick kvittera ut kulspetspennor på arbetsplatserna i Sverige.

De ungerska bröderna Laszlo och Georg Biro var de som 1931 till slut konstruerade en fungerande kulspetspenna. De tog även fram en snabbtorkande bläckpasta 1938 som fungerade bra med kulspetstekniken.

1950 såldes patenten till Marcel Bich som skapade det franska företaget Bic. Bic har tillverkat fler än 100 miljarder exemplar av sin modell Bic Cristal, som räknas som världens mest sålda penna.

Pennor för PEN

Svenska PEN-klubben bildades 1922 och är en del aven världsomfattande förening för skribenter. Den bildades i London 1921 av författarinnan Catherine Amy Dawson. PEN står inte för penna utan för poets, essayists, novelists — det vill säga poeter, essäister, romanförfattare. Numera inkluderas dock alla typer av skribenter. Föreningens syfte är att arbeta för intellektuellt utbyte mellan skribenter, informera om litteraturens roll för ömsesidig förståelse och världskultur, samt kämpa för yttrandefriheten och försvara skribenter som förtrycks, fängslas och dödas för sina åsikter. PEN är världens äldsta människorättsorganisation och världens äldsta internationella litterära organisation.

Läs om pappret här

Källa

Boken 100 innovationer; 51 – 100 Metallbearbetning – ångmaskinen, förteckning över artikelförfattare och källor på sid 191–204

Kontakta sidansvarig

Snabbfakta

  • Det finns många olika sorters pennor, till exempel vasspenna, gåspenna, reservoarpenna, blyertspenna, stiftpenna, kulspetspenna, filtpenna, märkpenna, kalligrafipenna, överstrykningspenna, kirurgisk penna, kroppspenna och ingenjörspenna.
  • Penna betyder fjäder på latin. Pennor av fågelfjädrar var vanliga under mer än tusen år från år 300 e. Kr.
  • På 1560-talet i England upptäckte man grafit, det var så blyertspennan kom till.
  • Blyerts innehåller inte bly, som många tror, utan av kristalliserat kol.
  • Pennkniven kommer från den tid då både blyertspennor och bläckpennor behövde skäras till och vässas. Idag används pennkniven mest som brevkniv till att sprätta upp brev.

Senast uppdaterad 7 december 2021.