 |
 |
|
| En av Viktor Kaplans experimentmodeller av ett löphjul, en övergångform mellan francis- och kaplanturbinen |
|
 |
|
 Kaplanturbinen.
En film från Karlstads Mekaniska Werkstad, Verkstaden
i Kristinehamn 1923. Originallängd 7,25 min.,nedklippt till 2,10 min.(Utan ljud) |
|
|
|
| KAPLANS UPPFINNING |
|
Tidigare intog den så kallade francisturbinen en dominerande ställning i svenska vattenkraftverk och vid sågverk. Under 1900-talets början uppkom dock ett behov av mer snabbgående turbiner för låga fallhöjder. Flera turbinkonstruktörer i Europa och USA försökte höja francisturbinens specifika varvtal – man gjorde försök att öka flödet genom löphjulet samtidigt som man minskade diametern.
En av dem som försökte var österrikaren Viktor Kaplan (1876-1934), som var assisterande professor vid Tyska Tekniska Högskolan i Brünn (nuvarande Brno). Han gjorde små modeller i högskolans verkstad. Modellturbinernas skovlar utformade han av kopparplåt så att de lätt kunde böjas till rätt form.
Han lyckades skapa en turbin med det specifika varvtalet 800 varv/min, en prestation som ingen tidigare hade uppnått med en vattenturbin.
Dock visade det sig att verkningsgraden var tillfredsställande endast vid en viss
|
|
belastning. Kaplan kom på att han kunde vrida skovlarna något, varpå turbinens bästa verkningsgrad uppnåddes vid en annan belastning. Genom upprepade försök kunde Kaplan konstatera att varje skovelvinkel motsvarade en högsta verkningsgrad vid en viss belastning. Han konstruerade därför en modellturbin där skovlarna kunde vridas utifrån under drift. På så sätt kunde turbinen ställas om så att den fick rätt skovelvinkel och därigenom högsta möjliga verkningsgrad för varje aktuell belastning.
År 1913 var turbinkonstruktionen klar, men dessvärre vågade inga tyska eller schweiziska turbintillverkare åta sig att tillverka den på licens. Däremot fanns det tre andra tillverkare som var intresserade – däribland Karlstads Mekaniska Werkstad, Verkstaden i Kristinehamn. Redan 1914 tillverkade bolaget en turbin med 700 mm löphjulsdiameter som även testades med gott resultat.
Litteratur
Spade, Bengt, De svenska vattenkraftverken: teknik under hundra år. Stockholm 1999
|
|
|
