 |
 |
|
| Första turbinen monterad i maskinsalen (1950) |
|
 |
|
| Montage av en av de tre utskovsluckorna |
|
 |
|
| Prov på jordkabel från Harsprångets kraftstation. Foto: Sam Lindskog (1952) |
|
|
|
| DET NYA KRAFTVERKET |
|
År 1945 kom bygget av Harsprångets kraftstation igång igen, efter 23 års uppehåll. Bygget bestod av främst två delar: dammen, med betongkärna och fyllnadsmassor, och underjordsarbeten, som innebar utsprängning av transporttunnlar, omlopps- och avloppstunnlar, maskinsal och svallgallerier. Det nya kraftverket byggdes längre ned än var det ursprungliga verket var tänkt att ligga. En hel del tidigare arbete i form av underjordsarbeten hade alltså gjorts i onödan.
Avloppstunneln blev inte lika lång som ursprungligen planerat, endast 2,9 km – men istället med den enorma arean 190 m2 som gjorde den till den största tunneln i drift i sitt slag.
Det byggdes en 50 m hög och 1300 m lång stenfyllnadsdamm med tätjords- och betongkärna och med volymen 1,6 miljoner m3. Det här var en relativt ny typ av damm som fick sitt verkliga genombrott i Sverige i och med Harsprånget. Asea tillverkade de tre generatorerna; francisturbinerna tillverkades av Nohab och Karlstads Mekaniska Werkstad.
År 1952 invigdes Harsprånget, Sveriges största kraftverk, i kungens närvaro. Invigningen gällde även den 100 mil långa så kallade Harsprångsledningen, en 380 kV-ledning till Hallsberg tillverkad av Vattenfall och Asea. Tidigare hade aldrig högre överföringsspänning än 220 kV använts i Sverige, men det lämpade sig inte för långa sträckor. Svårigheten låg i den så kallade fasförskjutningen – att tiden för växelströmmens byte av riktning får en "eftersläpning" som bland annat beror av överföringsavståndet. Istället för högspänd likström hade utvecklingsarbetet koncentrerats på en växelströmsöverföring med högre spänning. 380 kV-ledningen innebar ett stort steg, inte bara i svensk utan också i internationell krafthistoria.
Harsprångsledningen hade kostat 147 miljoner kr, kraftverket 123 miljoner kr – slutsumman för det hela var med andra ord 270 miljoner kr.
Två aggregat tillkom under perioden 1974-1983. Dessa var på 183 respektive 469 MW, att jämföra med de tidigare på knappt 100 MW vardera. Den totala effekten uppgick nu till 945 MW. Än idag är Harsprånget Sveriges största vattenkraftverk med avseende på effekt.
Litteratur och länkar
Forsgren, Nils, Harsprånget: storverket som aldrig höll på att bli av. Porjus 1995
Spade, Bengt, De svenska vattenkraftverken: teknik under hundra år. Stockholm 1999
Vi i Vattenfall, 1952:2/3
|
|
|
 |
|
| Dammen (1950) |
|
 |
|
| Kraftledningen för 380 kV spänning. Foto: Sam Lindskog (1952) |
|
