 |
 |
|
| Mockfjärds kraftstation. Maskinsalen, ca 20 m under markytan. Montage av generatorerna (omkring 1910) |
|
 |
|
| Nedfarten till maskinsalen |
|
 |
|
| Det första arbetslaget med kraftverksanläggare |
|
|
|
| MOCKFJÄRDS KRAFTSTATION |
|
Landets första underjordiska kraftstation, Mockfjärd, byggdes 1907-1911 vid Stopforsarna i Västerdalälven. Det var Grängesbolaget (Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar) och Bergslaget (Stora Kopparbergs Bergslags AB) som gemensamt hade bildat Vesterdalälfvens kraftaktiebolag för att förse gruvorna i Grängesberg och Domnarfvets järnverk med elkraft.
Maskinsalen förlades nere i berget medan ställverkshuset placerades ovan mark. Däremellan fanns en förbindelse via ett lutande schakt.
Två 50000-voltslinjer utgick från Mockfjärd, den ena till Grängesberg 50 km bort, den andra till Domnarfvet 32 km bort.
Den gamla kraftstationen lades ned 1988. Än idag finns det gamla kraftstationshuset kvar, interiören är intakt med kontrolltavlor och liknande. Den ursprungliga elevatorhissen ner till maskinsalen fungerar fortfarande.
En ny kraftstation togs i drift 1961. Den ägs idag av Fortum och ger för närvarande 204 GWh per år.
I Tekniska museets samlingar finns arkivhandlingar, ett sextiotal bilder samt litteratur om kraftstationen i Mockfjärd.
Litteratur i urval
Depken, Sven L:son, Enström, Axel F., Landén, C. & Nordenström, E., ”Västerdalälvens kraftaktiebolags kraftstation i Mockfjärd”. I: Teknisk tidskrift, Elektroteknik 1912 N:o 4 och 5, Väg- och vattenbyggnadskonst 1912 N:o 4. Stockholm 1912
|
|
|
 |
|
| Interiör av tillfällig kraftstation i Mockfjärd |
|
 |
|
| Spännstolpe under resning |
|
 |
|
| Arbetslag vid dammen, nedströmsvy |
|
