 |
 |
|
| Skebäcks kraftstation. Uppströmsvy av kraftstationsbyggnaden med intagningsluckor |
|
 |
|
| Skebäcks kraftstation. Två av de första maskinerna för båglampsbelysningen |
|
 |
|
| Ställverket i Skebäcks kraftstation. Skinnsoffan användes av den vakthavande maskinisten |
|
|
|
| SKEBÄCKS KRAFTSTATION |
|
Örebro stads första elektriska kraftstation anlades i Skebäck 1894-1895, i första hand för att överföra kraft till pumparna vid stadens vattentorn. Ingenjör Carl E. Janson i Lindesberg anlitades som entreprenör, medan firman Qvist & Gjers i Arboga stod för ritningar och leverans av två turbiner à 60 hk.
Två anbud inkom för den elektriska anläggningen; dels från Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget i Västerås (Asea) som offererade en trefasanläggning, dels från Luth & Roséns Elektriska Aktiebolag i Stockholm som representerade Schuckert & Co i Nürnberg och som offererade en likströmsanläggning. Luth & Roséns förslag antogs.
Under tiden då kraftstationen byggdes beslöt stadsfullmäktige att kraften även skulle användas till elektrisk båglampsbelysning. Tre generatorer och 46 båglampor beställdes av Luth & Rosén. I oktober 1895 lystes Örebros gator upp för första gången av de elektriska lamporna.
I början av 1900-talet installerades trefasmotorer i Skebäcksstationen. År 1907 kompletterades kraftstationen med ett elektricitetsverk som staden övertog från Örebro Elektriska Aktiebolag.
Skebäcksstationen var i drift till 1937 och byggnaden revs 1956.
I Tekniska museets samlingar finns arkivhandlingar, bilder och litteratur om Skebäcks kraftstation.
Litteratur i urval
Byggnadsberättelse för Örebro stads elektricitetsverk. Örebro 1914
Johansson, Herbert, Skebäcks kraftstation 1895-1937. Örebro 1970
|
|
|
 |
|
| Skebäcks kraftstation. Instrumenttavlan för båglampsbelysningen |
|
 |
|
| Stolpe för gatubelysning enligt ”Skebäckssystemet” |
|
