Qvist & Gjers ingenjörsbyrå i Arboga grundades 1876 av ingenjörerna
Leonard Qvist
och Samuel Gjers.
Byrån var till en början inriktad
på alla slags anläggningar åt bergshanteringen men specialiserade
sig redan under
1880-talet på vattenbyggnader och vattenkraftmaskiner.
Fram till sekelskiftet
1900 utformade
Qvist & Gjers de flesta av
landets vattenkraftverk.
Samuel Gjers
(1840-1900) utbildade
sig vid Chalmerska
Slöjdskolan i
Göteborg. Därefter
reste han till
England och Förenta staterna för att studera modern
ståltillverkning. Efter hemkomsten var han verksam som bruksbyggmästare
och blev senare
anställd som avdelningschef vid Motala verkstads
ritkontor. År
1876 grundade
han ingenjörsfirman Qvist & Gjers
i Arboga tillsammans
med sin svåger Leonard Qvist.
Även Leonard
Qvist (1837-1906) hade
utbildat sig
vid Chalmerska
Slöjdskolan.
Till en början
var han främst verksam som bruksbyggmästare och samarbetade under
en period med
Wilhelm Wenström, far till Göran och Jonas
Wenström. Efter en studieresa till England 1872 etablerade
Qvist en egen
konstruktionsbyrå varefter han startade verksamheten
tillsammans med
Samuel Gjers.
Qvist var den mer praktiskt lagde och utåtriktade av de två kompanjonerna. Han utförde en del av byggnadsarbetena och agerade till en början ofta ansvarig arbetsledare ute på byggplatserna. Sina förslag skisserade han oftast på platsen. Sedan fick Gjers utarbeta detaljerna och göra de nödvändiga ändringarna och beräkningarna. När verksamheten växte blev byggledarskapet en alltmer betungande uppgift för Qvist och överläts åt en kollega.
Gjers ägnade sig i hög grad åt turbinkonstruktioner. Han förbättrade redan befintliga konstruktioner och anpassade dem till lokala förhållanden. En variant var byråns ”Strålturbin”, en vertikalaxlad aktionsturbin som utfördes i olika storlekar. Senare konstruerades denna om till en reaktionsturbin med horisontell axel, kallad ”1:a klass Spiralsugturbin”.
|
 |
Qvist & Gjers ingenjörsbyrå blev ledande i Sverige under 1800-talet, speciellt vid projektering av elektriska vattenkraftverk. En bidragande faktor var de egna turbinkonstruktionerna. Byrån hade ingen egen tillverkning utan samarbetade istället med olika verkstäder som Arboga Mekaniska Verkstad, Brefvens bruk i Närke, Nydqvist & Holm i Trollhättan (Nohab) och Karlstads Mekaniska Werkstad, Verkstaden i Kristinehamn. En annan bidragande faktor var samarbetet med Göran Wenström på Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, Asea.
I början av 1890-talet fick Qvist & Gjers uppdraget att projektera Hellsjöns kraftverk åt Grängesbergs Konst- och Jernvägs-Aktiebolag. Alla fem turbinerna till Hellsjön konstruerades av Qvist & Gjers och tillverkades av Arboga Mekaniska Verkstad. De ingick i byråns tidigare nämnda standardserie ”1:a klass Spiralsugturbiner”.
Efter Samuel
Gjers död år 1900 trädde sonen John Gjers
in som kompanjon
till Leonard Qvist.
I Qvist & Gjers arkiv på Tekniska museet finns drygt 5000 ritningar från tiden 1872-1923.
Litteratur
Gjers, John, ”Leonard Qvist”. I: Teknisk tidskrift, nr 27 1906
Hjalmarsson, Conny, ”Qvist & Gjers konstruktionsbyrå: Banbrytare i en ny tid”. I: Brorson, Jan (red.), Årsbok 1991. Hembygdsföreningen Arboga minne. Arboga 1991
Spade, Bengt, Brunnström, Lasse & Grundmark, Bengt, Kraftöverföringen Hellsjön – Grängesberg: En 100-årig milstolpe i kraftteknikens historia. Ludvika 1993
Svenska män och kvinnor: biografisk uppslagsbok, b. 3. Stockholm 1949
|
