 |
 |
|
| Hopmontering vid Verkstaden i Kristinehamn av spiralskåpet för en av turbinerna till Karseforsens kraftverk (ca 1929) |
|
 |
|
| Verifikation, Christinehamns Jernvägs Mekaniska Verkstad (1867) |
|
 |
|
| Turbinregulator tillverkad år 1906 vid Verkstaden i Kristinehamn |
|
 |
|
| Interiör av provstationen vid Verkstaden i Kristinehamn |
|
 |
|
| Löphjul till francisturbin (1910) |
|
 |
|
| Löphjul till kaplanturbin för Vargöns kraftverk (ca 1931) |
|
|
|
| KARLSTADS MEKANISKA WERKSTAD |
|
| – Verkstaden i Kristinehamn |
|
År 1860 anlade fabrikör Gustaf Adolf Andersson en mindre verkstad i Karlstad för tillverkning av gjutgods och smärre maskiner. Tretton år senare utvidgades bolaget under namnet Aktiebolaget Karlstads Mekaniska Werkstad. Produktionen omfattande därefter också lantbruksmaskiner, ångpannor, lokomobiler och diverse järnvägsmateriel. Under 1880-talet började bolaget även inrikta sig på utrustning för träsliperier, cellulosafabriker och pappersbruk, som sedermera skulle bli en specialitet. Likaså tillverkades bland annat vattenturbiner av tidig typ, ångmaskiner och ångbåtar.
På grund av den stora mängden beställningar beslöt bolaget 1893 att arrendera Kristinehamns Mekaniska Werkstad, som hade en likartad tillverkning. Fyra år senare köptes nämnda verkstad, som hade grundats 1859 som Christinehamns Jernvägs Mekaniska Verkstad. Som en av de första verkstäderna i Sverige infördes här elektrisk belysning 1884. Kraften erhölls från en dynamo, remdriven från en lokomobil av verkstadens egen tillverkning. Filialen kallades Verkstaden i Kristinehamn, för att särskiljas från Verkstaden i Karlstad.
År 1899 upptog Karlstads Mekaniska Werkstad en ny tillverkningsgren, nämligen vattenturbiner av en mera modern konstruktion än tidigare. Den nya tillverkningen utvecklades snabbt. För att renodla de olika produktionsinriktningarna flyttades tillverkningen av vattenturbiner, regulatorer och tubledningar över till Verkstaden i Kristinehamn 1902, medan tillverkningen av maskiner för trämasse- och cellulosaindustrin förlades till Verkstaden i Karlstad.
De första vattenturbinerna som konstruerades och utfördes i Kristinehamn hade rätt blygsam effekt, sällan mer än 200-300 hk per aggregat. Turbinaggregaten blev emellertid snabbt större och mer effektiva. Redan år 1902 levererades en valsverksturbin till Strömsnäs Jernverk i Degerfors som avgav 1500 hk. Några år senare var turbinverkstaden den största i sitt slag i Skandinavien.
År 1906 byggdes en provstation, där de hydrauliska egenskaperna hos turbiner av olika typ och varvtal kunde undersökas. Därmed påbörjades en mera självständig turbinutveckling vid Verkstaden i Kristinehamn. År 1914 byggdes ett nytt laboratorium för provning av modellturbiner med små dimensioner.
Verkstaden i Kristinehamn levererade en stor andel av turbinerna till Sveriges utbyggda vattenkraft, exempelvis till anläggningarna i Trollhättan, Älvkarleby och Untra. Många leveranser skedde även till anläggningar i andra länder såsom Svir i Ryssland, Rio Cinca i Spanien, Sagami i Japan och Waihi i Nya Zeeland för att nämna några.
När österrikaren Viktor Kaplans nya turbinkonstruktion med ställbara löphjulsskovlar var klar 1913 erhöll Verkstaden i Kristinehamn ensamrätt på tillverkning av kaplanturbiner i Sverige. Den första turbinen beställdes 1922 av svenska staten för vattenkraftanläggningen i Lilla Edet och levererades 1926. Verkningsgraden visade sig mycket hög, över 90 %, och det hela blev ett genombrott inte bara i Sverige utan även utomlands för denna turbintyp.
Idag finns inte turbintillverkningen vid Verkstaden i Kristinehamn kvar. Den gamla fastigheten som bland annat innehåller kontor och verkstadslokal ägs numera av GE Energy (Sweden) AB. Verkstadsverksamheten är nedlagd och större delen av verkstaden hyrs ut till ett annat företag.
I Tekniska museets samlingar finns en stor mängd arkivhandlingar, bilder och föremål från Karlstads Mekaniska Werkstad.
Litteratur i urval
Aktiebolaget Karlstads Mekaniska Werkstad 1873-1933. Karlstad 1933
|
|
|
 |
|
 Tillverkning
av francisturbiner i Verkstaden i Kristinehamn 1923. Filmen
gjord på uppdrag av professor Graftio, chefsingenjör
vid ett stort kraftverksbygge vid den ryska floden Volchov,
dit verkstaden levererade väldiga francisturbiner. Originallängd 19 min., nedklippt till 6 min. (Utan ljud) |
|
 |
|
| Peltonturbin för Rjukans kraftverk i Norge (ca 1917) |
|
 |
|
| Cirkulär från Verkstaden i Kristinehamn (ca 1923) |
|
 |
|
| Turbinen till Svir i Ryssland (ca 1929) |
|
 |
|
| Kaplanturbin till Hojums kraftverk (1941) |
|
