 |
 |
|
| Jonas Wenström (1855-1893) |
|
 |
|
| Örebro slottskvarn efter ombyggnaden 1886. I den låga gavelbyggnaden (den gamla kvarnen) utförde Jonas Wenström 1880-1881 sina experiment med dynamomaskinen. Den första maskinen tillverkades även här |
|
|
|
|
| JONAS WENSTRÖM |
|
Den mångsidigt begåvade uppfinnaren Jonas Wenström (1855-1893) föddes i Hällefors i Västmanland. Fadern Wilhelm Wenström var bruksbyggmästare och smidesmästare. När familjen flyttade till Örebro öppnade fadern ett eget konstruktionskontor, som bland annat utförde ett flertal masugnar och vattenturbiner. Han kom att bli ett stort stöd för Jonas Wenström, inte minst genom att utföra ritningar till sonens första konstruktioner.
Jonas Wenström tog studenten vid Karolinska läroverket i Örebro och fortsatte med naturvetenskapliga studier vid universiteten i Uppsala och Oslo. Redan under studietiden intresserade sig Wenström för uppfinningar men också för tekniska förbättringar av existerande maskiner. Han ville konstruera en dynamomaskin, en självmagnetiserande likströmsgenerator. Likströmsgeneratorn hade redan uppfunnits 1867 av Werner Siemens, men Wenström ville förbättra konstruktionen. Dessvärre hade han inga ekonomiska möjligheter att bygga experimentmaskiner.
Istället försökte han konstruera en glödlampa. Swan och Edison hann emellertid före med sina uppfinningar – som för övrigt byggde på samma tankegångar som Wenström hade: en koltråd som bringades att glöda.
År 1879 avlade Jonas Wenström examen i naturvetenskapliga ämnen, och därefter återvände han till Örebro för att bli teknisk konsult på faderns konstruktionsbyrå. Han fortsatte att fundera över uppfinningar med anknytning till elektricitet. Han hade idéer kring telegrafi och telefoni, och föreslog nya konstruktioner för till exempel mjölkskummare, tröskverk och navigationsinstrument. Han saknade dock fortfarande pengar för experimentanläggningar.
År 1880 vände sig Wenström till kvarnägaren
G. A. Engelbrektson för att få hjälp att bygga en likströmsmaskin. Wenström presenterade en ritning, men Engelbrektson trodde inte på konstruktionen.
Året efter, 1881,
besökte Jonas Wenström elektricitetsutställningen
i Paris som
bland annat
bjöd på dåtidens modernaste
dynamomaskiner.
Wenström ansåg att de inte skulle
klara en påfrestande fabriksmiljö, trots att de var
avsedda för industriellt bruk. Han fick nu inspiration att
förbättra sin egen dynamokonstruktion.
När han återvände till Örebro presenterade han en ny konstruktionsritning för Engelbrektson, och den här gången föll förslaget i god jord. Wenström fick hjälp att tillverka dynamomaskinen av Axel Rehlin, sedermera verkmästare vid Asea i Västerås, som då var anställd vid kvarnen. Försöken pågick länge, och lyckades inte förrän Rehlin på eget initiativ hade tagit bort en jordledningstråd. ”Sköldpaddan” som maskinen kallades, stod till slut klar 1882. Namnet hade den fått efter sin form, som skulle framkalla minsta möjliga motstånd för det magnetiska fältet.
Under tiden hade
affärsmannen Ludvig Fredholm inlett förhandlingar om
att köpa de svenska patenträttigheterna till en dynamomaskin
tillverkad av
det amerikanska
Brush-bolaget.
Wenström erbjöd nu
Fredholm rättigheterna till sin dynamomaskin. Fredholm accepterade,
på ett villkor – att den var bättre än Brushs
maskin. Fredholms
planerade bolag
skulle köpa patenträttigheten
till maskinen
för 20000 kr och 10 % av försäljningssumman
för de maskiner som Fredholm lyckades sälja.
Fredholm lät utföra ett jämförande prov mellan de två maskinerna, vilket utföll till Wenströms fördel. Wenströms maskin gav mer ljus per hästkraft. Tillverkningen av Jonas Wenströms dynamomaskin kunde påbörjas. År 1883 bildades så Elektriska Aktiebolaget i Stockholm.
I Tekniska museets samlingar finns delar av Jonas Wenströms och Wilhelms Wenströms arkiv bevarade, samt bilder, föremål och litteratur.
Litteratur i urval
Isakson, Börje & Johansson, George, Svenska snilleblixtar. Stockholm
1993
Jansson, John, Underbara uppfinnarbragder: vad stora svenskar uträttat. Stockholm 1948
|
|
|
 |
|
| Medaljong i brons över Jonas
Wenström. Framställd 1952 efter gipsoriginal av skulptör
Leo Holmgren 1939.
Gipsoriginalet
var framställt efter
Erik Lindbergs
minnesmedalj för Ingenjörsvetenskapsakademien
1928 |
|
|
 |
|
| ”Sköldpaddan”, Wenströms
dynamomaskin (1882) |
|
 |
|
| ”Sköldpaddan”, Wenströms
dynamomaskin (1882) |
|
|
