Klicka för att visa eller ta bort faktarutan. Till startsidan
Länk till Tekniska museets hemsida
Elektriskt ljus Jonas Wenström Elektriska Aktiebolaget Asea Trefas växelström Genombrottet i Hellsjön
Hem Om projektet Snilleblixtar Vattenkraftverken Vattenbyggarna Tillverkarna Skolinformation
 
”Wenströms gryta”, likströmsgenerator (dynamo) tillverkad 1883 av Elektriska Aktiebolaget enligt Jonas Wenströms patent. Totalt nio exemplar tillverkades, varav detta troligen är ett av de första
”Wenströms gryta”, likströmsgenerator (dynamo) tillverkad 1883 av Elektriska Aktiebolaget enligt Jonas Wenströms patent. Totalt nio exemplar tillverkades, varav detta troligen är ett av de första
”Wenströms välkända” eller ”Snörlivet”. Likströmsmotor enligt Jonas Wenströms patent tillverkad i Västerås 1899
”Wenströms välkända” eller ”Snörlivet”. Likströmsmotor enligt Jonas Wenströms patent tillverkad i Västerås 1899
ELEKTRISKA AKTIEBOLAGET
Elektriska Aktiebolaget i Stockholm bildades 1883. Bolaget ägnade sig främst åt att utföra belysningsanläggningar för likström med Jonas Wenströms dynamomaskiner. Hans bror Göran Wenström blev överingenjör och verkstadschef, Jonas Wenström teknisk rådgivare och Ludvig Fredholm direktör. Tillverkningen förlades till Arboga, på den 40 m2 stora vinden tillhörande Arboga mekaniska verkstad. Fredholms hem i Stockholm fick utgöra kontor. Jonas Wenström var kvar i Örebro, där han arbetade med att förbättra sin dynamomaskin och att tänka ut nya konstruktioner.

Verksamheten växte från sju anställda år 1883 till 69 år 1891. Antalet levererade maskiner per år ökade under samma period från 16 till 65.

År 1887 hade Jonas Wenström lyckats förbättra dynamomaskinen åtskilligt, vilket resulterade i ”Wenströms välkända” eller ”Snörlivet”. Det senare namnet fick maskinen på grund av inbuktningen på mitten, vilken berodde på magnetiseringskretsens speciella utformning med fyra poler med endast två magnetlindningar. Den levererades i 1312 exemplar under 15 år och var en av det blivande Aseas första försäljningsframgångar. Likströmsmaskinerna hade flera fördelar. Dels kunde man reglera hastigheten på motorerna, dels kunde maskinerna lätt anpassas för olika användningsområden. En likströmsgenerator och en likströmsmotor är dessutom i princip likadant konstruerade. Likströmsgeneratorerna användes bland annat i belysningsanläggningarna och elektrokemisk industri. Motorerna användes i spårvagnar och verktygsmaskiner.

Några andra av Jonas Wenströms konstruktioner är en elektromagnetisk malmseparator, för vilken han fick patent 1884, och en elektrisk ljusbågsugn, med patent 1885. Fredholm erbjöds förköpsrätt till alla patent, men tackade vanligen nej eftersom han främst ville satsa på belysningsanläggningar.

I Tekniska museets samlingar finns delar av Jonas Wenströms arkiv bevarat, samt bilder, litteratur och en stor mängd maskiner.

Litteratur i urval
Isakson, Börje & Johansson, George, Svenska snilleblixtar. Stockholm 1993
Jansson, John, Underbara uppfinnarbragder: vad stora svenskar uträttat. Stockholm 1948
Dynamo-Elektrisk Maskin Typ O (1887)
Dynamo-Elektrisk Maskin Typ O (1887)
Fakta: En generator är en maskin som tillförs mekanisk energi och avger elektrisk. För en motor gäller det omvända förhållandet. I en likströmsmaskin går strömmen alltid åt samma håll, till skillnad från i en växelströmsmaskin där strömmen ändrar riktning hela tiden. (Källa: Nationalencyklopedin)
Elektromagnetisk malmseparator av Jonas Wenströms konstruktion
Elektromagnetisk malmseparator av Jonas Wenströms konstruktion