Intresset för elljus ökade snabbt under 1880-talet. År 1884 byggde Elektriska AB en generatorstation för Göteborg. Strax därefter utförde företaget den första mer omfattande anläggningen för stadsbelysning i Västerås, och året därpå var det premiär för elljuset i Arboga.
År 1887 flyttade
Elektriska AB
till nya lokaler i Arboga, och det arrangerades en överföring
av elkraft från en dynamomaskin
i den gamla verkstaden
till den nya. Det gjorde att Göran
Wenström började intressera sig för kraftöverföring.
Tillsammans med gruvingenjören Gustaf Granström gjorde han en studieresa i Europa för att se hur andra löst problematiken med kraftöverföring på längre avstånd. Inspirerade av den stora mängden användningsområden för elektriciteten föreslog de direktören för Elektriska AB, Ludvig Fredholm, att utvidga verksamheten till att omfatta även kraftöverföring. Fredholm ville dock fortsätta att koncentrera sig på belysningsanläggningar. Det ledde till att de själva istället bildade Wenström & Granströms Elektriska Kraftbolag 1889. Göran Wenström fortsatte som verkstadschef vid Elektriska AB, och det nya bolaget skulle även köpa maskiner från Elektriska AB.
Wenström & Granström fick en stor mängd
|
 |
order, bland annat anläggningar för elektriska järnvägar mellan Stockholm och Djursholm och vid Boxholms bruk samt elektrisk motordrift vid Västerås mekaniska verkstad. Verkstaden i Arboga klarade inte av att leverera alla maskiner, kapaciteten var för liten. I samband med detta började det bli uppenbart att det var opraktiskt med två separata bolag som trots allt arbetade så nära varandra.
År 1890 slogs
de båda bolagen ihop. Det nya namnet blev Allmänna
Svenska Elektriska
Aktiebolaget,
senare mer populärt kallat
Asea och numera
en del av Asea
Brown Boveri,
ABB. Huvudkontoret förlades
till nybyggda
lokaler i Västerås, framför
allt på grund av tillgången på vattenkraft
från Svartån. Göran Wenströms bror Jonas
Wenström utnämndes till chefsingenjör. När
Fredholm gick
bort i december
1891 efterträdde Göran
Wenström honom som verkställande direktör.
I Tekniska museets samlingar finns en stor mängd arkivhandlingar, föremål och bilder rörande Asea.
Litteratur och länkar i urval
Isakson, Börje & Johansson, George, Svenska snilleblixtar. Stockholm
1993
|
