Ferrum - svenskt järn och stål genom tiderna

Järn har framställts Sverige i minst 2 500 år och har i alla tider varit av stor betydelse landets ekonomi. Tillgången till järn har i många fall varit avgörande för den tekniska utvecklingen – från jordbruk till militärväsende. Idag omges vi av järn och stål under dygnets alla 24 timmar och det är så vanligt att vi knappt tänker på det, men i äldre tider var järn ett både dyrbart och eftertraktat material.

Metallerna - en gudagåva

Utställningen handlar framförallt om järn och stålframställning men i det första rummet av utställningen ges även en presentation av andra metaller som i ett historiskt perspektiv haft stor betydelse. För alkemisterna var de då kända metallerna, koppar, guld, silver, järn, bly, kvicksilver och tenn, av gudomligt ursprung och sammanlänkade med de sju himlakropparna och veckodagarna. Talet sju var magiskt och fyllt av hemlig kunskap.

De första ugnarna

Järnhanteringens historia inleds i Sverige ca 500 f kr. Under många århundraden framställdes järn av myrmalm, sjömalm och järnhaltig jord i enkla s k blästerugnar. Resultatet från en sådan ugn var ett järn med låg kolhalt, som direkt kunde smidas ut till t ex ett spadblad, lieblad eller en kniv. Blästerugnar användes i vissa delar av Sverige så sent som i slutet av 1800-talet. Då hade de sedan länge ersatts av större och betydligt effektivare ugnar.

Tackjärn och stångjärn

När ugnen med tiden byggdes allt större kom den att kallas för masugn. I utställningen visas modeller av olika masugnar. Produkten från en masugn kallas för tackjärn - ett järn med hög kolhalt som inte är smidbart. Tackjärnet måste därför genomgå ännu en process - färskning - för att kunna smidas ut. Olika metoder har använts för färskning av tackjärn. I utställningen visa bland annat Vallonsmide och Lancashiresmide. I Lancashiresmedjan, från mitten av 1800-talet, upplever man hur arbetet gick till vid härden och man kan se verktygens enorma dimensioner. Den stora hammaren i smedjan får kraft från ett vattenhjul som man kan ana i bakgrunden. Slutprodukten från smedjan kallas för stångjärn - ett halvfabrikat som bearbetades vidare till olika produkter. Varje bruk hade sin egen stämpel inhamrad i järnet. Stämpeln gav myndigheterna möjlighet att övervaka produktionen i landet. Det var viktigt för den svenska järnexporten att kvaliteten var hög. Lite längre fram i utställningen visas en stor samling järnstämplar från bruk i hela landet.

En värld i förändring

Svenskt kvalitetsstål och specialstål har under framförallt 1900-talet varit en viktig exportvara. Längre tillbaka i historien var stål, som har en högre kolhalt än smidbart järn, en dyr produkt att framställa. En revolution inom ståltillverkningen innebar gjötstålsprocesserna utveckling under senare delen av 1800-talet. I mitten av 1800-talet uppfann engelsmannen Henry Bessemer en metod för stålframställning, som efter sin uppfinnare fått namnet Bessemerprocessen. I utställningen visas en så kallade bessemerkonverter. Med Bessemerprocessen, och andra metoder som Martinprocessen och elektrostålugnar, ökade stålproduktionen mycket snabbt i slutet av 1800-talet. Det billiga stålet kom att användas till järnvägsräls, fartyg, broar, byggelement och mycket annat. Eiffeltornet, som uppfördes till världsutställningen i Paris 1889, är ett påtagligt exempel på vad den nya tekniken kunde åstadkomma. ?Järnets och stålets vidare bearbetning till andra produkter beskrivs även i utställningen. Bland annat visas ett universalvalsverk från 1880-talet.  

Att gjuta i järn

Att gjuta i järn är ett annat område som behandlas i utställningen. Vid styckebruken göts kanoner redan under 1500-talet i Sverige. Vid de gjuterier och mekaniska verkstäder som anlades under 1800-talet framställdes spisar, jordbruksredskap, maskindelar, trädgårdsmöbler och mycket annat i gjutjärn. I utställningen visas flera exempel på gjutjärnsprodukter. Ferdinand Bobergs teckningar från 1920-talets Bergslagen, speglar den nedgång för järnhanteringen som inträffade under denna tid. Många av de mindre bruken, som överlevt konkurrensen från de stora stålverken, lades nu ned.

Att tillverka stål i dag

I utställningens avslutande del visas hur järn och stål produceras idag. För 100 år sedan var produktionen vid en genomsnittlig masugn i Sverige ungefär 10 ton tackjärn per dygn. Det fanns vid denna tid ungefär 150 masugnar i landet med en sammanlagd produktion av ca 400 000 ton tackjärn om året. Nuförtiden är dygnsproduktionen vid en modern masugn ungefär 2000 ton. De fyra masugnar som idag finns kvar i Sverige producerar (1996) ca 3,5 miljoner ton om året - sju gånger så mycket som för hundra år sedan.I modern ståltillverkning kan stålet ges de mest skilda egenskaper alltefter vad det ska användas till. Det krävs olika egenskaper om stålet t ex ska användas i en brokonstruktion, en brandsläckare eller ett kirurgiskt instrument. Stålet får sina egenskaper genom sin kemiska sammansättning men också genom hur det bearbetas och värmebehandlas.  Ofta vill man kunna kombinera flera olika egenskaper t ex hög hållfasthet med hög formbarhet. Att utveckla stålet är en ständigt pågående uppgift för forskningen.