<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0">
   <channel>
      <title>Nytt i samlingarna</title>
      <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/1326.html</link>
      <description>Nyinkomna föremål i Tekniska museets samlingar</description>
      <language>sv</language>
      <copyright>Tekniska museet</copyright>
      <generator>SiteVision 3.0.2</generator>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.43737b4f13e8ce4c010a4/1368535669622/DIG98664_hb.jpg" length="229332" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Handdator</title>
               
      
      

                 <description>Givaren av denna Rex 6000 karakteriserar sig som teknikfreak. Han köpte den för att han tyckte det var fantastiskt med en så liten haddator. Den tillverkades under 2000 och 2001 av Xircom, varpå företaget såldes till Intel 2001. Hårdvaran utvecklades av japanska Citizen Watch Company. (TM45302)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4763.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 14 May 2013 14:46:40 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.43737b4f13e8ce4c010a5/1368536343231/DIG98659_hb.jpg" length="190090" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Zip-enhet</title>
               
      
      

                 <description>Zip-formatet var en vidareutveckling av diskettekniken. De nya disketterna från Iomega rymde till en början 100 MB, men snart utvecklades de även för 200 MB, att jämföra med den klassiska disketten som rymde drygt 1 MB. (TM45300)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4762.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 14 May 2013 14:55:41 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.43737b4f13e8ce4c010a9/1368536823057/DIG98657_hb.jpg" length="163812" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Brandvarnare</title>
               
      
      

                 <description>Chick a Dee är en optisk brandvarnare som är utformad som fågel på en gren och piper med 85 dB när den aktiveras. Den är designad av Louise van der Veld och tillverkas i vit plast av The Initiator &amp; Company. Godkänd enligt EU:s regler. (TM45299)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4761.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 14 May 2013 15:03:19 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.43737b4f13e8ce4c010ce/1368536988604/DIG98656_hb.jpg" length="206530" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Mobiltelefon</title>
               
      
      

                 <description>Givaren köpte telefonen i en butik för båttillbehör i början av 1980-talet och använde den i sin segelbåt, bland annat som livlina vid missöden samt för att kunna hålla kontakt med sin svärmor som skötte hus och trädgård under seglarveckorna i Stockholms skärgård där mobilnätet NMT 450 hade bra täckning. Han tog även med den till en fritidsstuga i Härjedalen under flera vinterveckor. (TM45298)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4760.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 14 May 2013 15:08:15 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b72095/1354727281509/DIG98547.jpg" length="309151" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Kondomer</title>
               
      
      

                 <description>Preventivmedel var en av de 100 viktigaste innovationerna enligt museets undersökning 2010. Därför samlade vi in ett sortiment av kondomer från RFSU: Profil, Näkken, Grande, Mixpack, True Feeling, Thin och Tight. RFSU bildades 1933 av journalisten Elise Ottesen-Jensen och en grupp radikala läkare för att arbeta mot förbudet att upplysa om preventivmedel. (TM45296)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4332.html</link>
         
                  <pubDate>Wed, 05 Dec 2012 17:54:23 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.3bc5380b13b8dc65304da/1355401925033/DIG98539_hb.jpg" length="210123" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Brandlarm</title>
               
      
      

                 <description>Varje hushåll rekommenderas att ha brandvarnare. Uppkopplade larm är något som idag säljs offensivt till småhusägare. Redan på 1940-talet var brandskydd något som intresserade Egnahems-byggaren. Elektriciteten hade då byggts ut och runt om i landet växte samhällen med Egnahem upp. Denna produkt riktade sig till hushåll, i Tekniska museets samlingar fanns tidigare bara materiel för kontor och industri. (TM45295)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4758.html</link>
         
                  <pubDate>Thu, 13 Dec 2012 13:31:44 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.3bc5380b13b8dc65304d9/1355394138466/DIG98538_hb.jpg" length="201923" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Bärbar dator</title>
               
      
      

                 <description>OLPC är teknikhistoriskt intressant som ett försök att skapa en dator till lågt pris, genom att undvika känsliga delar som hårddisk och genom att använda strömsnål teknik, att kunna laddas med kraft från solenergi eller urverksgenerator. Just detta exemplar, som är en prototyp, är värdefullt som exempel på utvecklingen inom OLPC-projektet. Den har använts av givaren som var frivillig deltagare i utvecklingen av projektet. (TM45293)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4757.html</link>
         
                  <pubDate>Thu, 13 Dec 2012 11:21:16 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.3bc5380b13b8dc65304d8/1355390820496/DIG98648_hb.jpg" length="288215" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Lådbil</title>
               
      
      

                 <description>Lådbilen är en klassisk symbol för barns drömmar om bilen som en frigörande kraft. Denna lådbil är resultatet av en pappas initiativ att lära och intressera sina barn för teknik och för att söka kunskap. Den tillverkades av givaren och hans två söner för deltagande i lådbilstävling anordnad av Red Bull 2004. (TM45292)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4759.html</link>
         
                  <pubDate>Thu, 13 Dec 2012 10:26:22 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b72097/1354728199290/DIG98536.jpg" length="278953" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Ljudmaskin</title>
               
      
      

                 <description>Apparaten patenterades av P.E. Fahlberg 1894. Den avger ett svagt susande ljud, som ska vara ro- och sömngivande. Ljudet uppstår när små borstar släpar mot cylinderns ojämna inre yta. Den drivs av ett urverk och genom att justera verkets hastighet med ett reglage går det att variera ljudstyrkan. (TM45291)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4330.html</link>
         
                  <pubDate>Wed, 05 Dec 2012 18:21:23 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.3bc5380b13b8dc65304ca/1355329127255/DIG98665_hb.jpg" length="237004" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Handdator</title>
               
      
      

                 <description>Datorn är en av de viktigaste 100 innovationerna enligt museets undersökning 2010. MessagePad var ett utvecklingssteg på vägen till allt mindre och kompetenta apparater. Den handhållna datorn &quot;palmtop computer&quot; fick en ny form med Newton MessagePad, som även visade på användningsmöjligheter som långt senare skulle finnas i var smartphone och läsplatta. (TM45289)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4764.html</link>
         
                  <pubDate>Wed, 12 Dec 2012 17:18:38 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b72096/1354727927023/DIG98564.jpg" length="227850" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Tvättmaskin</title>
               
      
      

                 <description>Svenskamerikanen Osborne Walldén flyttade till Sverige och utvecklade 1947 en 7 kilos tvättmaskin som sedan fick heta Wascator. Museets maskin är en variant av denna första modell och är från tidigt 50-tal. Den stod vid tiden för överlämnande till museet kvar på originalplatsen och fungerade ännu. (TM45288)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4334.html</link>
         
                  <pubDate>Wed, 05 Dec 2012 18:15:09 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b71d4a/1353500905694/DIG98523.jpg" length="274030" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Passerkort</title>
               
      
      

                 <description>Kortet är märkt &quot;Besökskort till Tekniska mässan 1964, genom Securitas automatiska in- och ut-passeringskontroll. Monter 119.&quot;. Detta föremål har ett samband med övergången till det kontantlösa samhället. I en följd av utvecklingssteg hittar vi stämpelkort för arbetsplatser, tankkort för bensinautomater och bankomatkort. (TM45287:1)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4318.html</link>
         
                  <pubDate>Wed, 21 Nov 2012 13:19:35 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b71d4c/1353501141067/DIG98525.jpg" length="228632" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Passerkort</title>
               
      
      

                 <description>Dessa tre inplastade hålkort samt förlaga till ett kort har ett samband med övergången till det kontantlösa samhället. I en följd av utvecklingssteg hittar vi stämpelkort för arbetsplatser, tankkort för bensinautomater och bankomatkort. Ett av korten är använt vid försäkringsbolaget Skandia. (TM45287:3)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4320.html</link>
         
                  <pubDate>Wed, 21 Nov 2012 13:32:06 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b71d5f/1353511651710/DIG98526.jpg" length="259254" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Kontokort</title>
               
      
      

                 <description>Världens första bensinstation med Tankomat öppnade i Tumba 1965. Esso-stationen hade automater för optisk avläsning av &quot;kreditbevis&quot;. Systemet var utvecklat av Asea Metior och hade likheter med Securicoll som presenterats på Tekniska mässan 1964. Korten är ett steg på vägen mot ett kontantlöst samhälle. (TM45287:4)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4321.html</link>
         
                  <pubDate>Wed, 21 Nov 2012 16:19:27 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b71d61/1353511866570/DIG98527.jpg" length="317771" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Kontokort</title>
               
      
      

                 <description>Kontokorten för bankomat är avsedda för Bankomat generation 2 och är hålstansade för optisk läsning. De ersattes så småningom av kreditkortsformatet CR-80, först hålstansade, sedan med magnetremsa. Bankomaterna var till en början inte online. Det innebar att antalet uttag begränsades av hur ofta kundens saldo uppdaterades i bankomaten. (TM45287:5)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4322.html</link>
         
                  <pubDate>Wed, 21 Nov 2012 16:29:02 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b71d62/1353512808764/DIG98528.jpg" length="285574" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Kontokort</title>
               
      
      

                 <description>Den första online-bankomaten i världen öppnade i Oxie härads sparbank, Malmö 6 maj 1968. Nyheten var att det gick att ta ut pengar även när sparbanken var stängd. Sedelautomaten hade kontakt med bankens dator så att uttag bokfördes omedelbart. De hålstansade korten i kreditkortsformatet CR-80 ersattes senare av kort med magnetremsa. (TM45287:6)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4323.html</link>
         
                  <pubDate>Wed, 21 Nov 2012 16:44:58 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b71d63/1353513242414/DIG98529.jpg" length="247291" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Kontokort</title>
               
      
      

                 <description>De första kontokorten för uttagsautomater med magnetremsa hade en en tum bred remsa med flera kanaler för information. I nästa steg packades informationen tätare i magnetspåret vilket medförde att bredden på magnetremsan kunde halveras. Philips fortsatte försäljning av Bankomat i eget namn. (TM45287:7)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4324.html</link>
         
                  <pubDate>Wed, 21 Nov 2012 16:53:41 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b71e34/1353657905582/DIG98530.jpg" length="327451" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Reläkort</title>
               
      
      

                 <description>Reläkorten har använts i de första bankomaterna. Föremålen kring utvecklingen av bankomaten visar tillsammans med dokumentation på ett viktigt teknikhistoriskt samband mellan tre tillämpningar av kombinationen kort+kod för identifikation av en användare/kund. Samtidigt ingår de i ett viktigt steg mot ett kontantlöst samhälle. (TM45287:8)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4325.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 23 Nov 2012 09:02:59 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b71e42/1353661487754/DIG98531.jpg" length="190746" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Minneskrets</title>
               
      
      

                 <description>Fem minneskretsar med anknytning till utvecklingen av bankomaten. Tillsammans med dokumentation visar de på ett viktigt teknikhistoriskt steg mot ett kontantlöst samhälle. Minneskretsarna är avsedda för att hålla reda på ett uttag per dygn och spärra kort, vid offline-anslutning. (TM45287:9)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4326.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 23 Nov 2012 10:03:44 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b71e54/1353662634029/DIG98532.jpg" length="243238" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Nyckelring</title>
               
      
      

                 <description>Nyckelringarna är tillverkade som reklamprodukt för Asea Metior och bankomatsystemen de utvecklade. Företaget Metior bildades av Securitas Alarm och Tetra Pak för att utveckla system med kort och pinkod för identifikation till vilka olika tjänster kunde knytas. Under 1970-talet köptes företaget upp av Bofors, och verkade som Bofors-Metior för att slutligen säljas till Asea 1974. Asea-Metior upphörde 1977. (TM45287:10)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4327.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 23 Nov 2012 10:19:57 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b71e55/1353662818780/DIG98533.jpg" length="204505" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Parkeringspolletter</title>
               
      
      

                 <description>Företaget Metior bildades av Securitas Alarm och Tetra Pak för att utveckla system med kort och pinkod för identifikation till vilka olika tjänster kunde knytas. Under 1970-talet köptes företaget upp av Bofors, och verkade som Bofors-Metior för att slutligen säljas till Asea 1974. Asea-Metior upphörde 1977. Parkeringautomatik med polletter installerades först i Skärholmen. (TM45287:11)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4328.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 23 Nov 2012 10:26:45 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.374059213da54e3bac183/1364992809811/DIG98524-ny.jpg" length="321844" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Passerkort</title>
               
      
      

                 <description>Dessa två hålkort har ett samband med övergången till det kontantlösa samhället. I en följd av utvecklingssteg hittar vi stämpelkort för arbetsplatser, tankkort för bensinautomater och bankomatkort. Det ena kortet är märkt ”Det helautomatiska systemet för datainsamling och kontroll av in- och utpassage”. (TM45287:2)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4319.html</link>
         
                  <pubDate>Wed, 03 Apr 2013 14:33:15 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.374059213da54e3bac186/1364993083201/DIG98362_hb-ny.jpg" length="172782" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Penna</title>
               
      
      

                 <description>Skrivkonsten är en av de 100 viktigaste innovationerna, enligt museets undersökning. Denna pennan är inköpt för att ställas ut i 100 innovationer och där även visa på hur skrivkonsten också är beroende av att verktygen är anpassade för användaren. (TM45286)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4248.html</link>
         
                  <pubDate>Thu, 11 Oct 2012 14:11:26 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2f797d4c13a2743d8d9257/1349429091238/DIG98365_hb.jpg" length="284923" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Digitalkamera</title>
               
      
      

                 <description>IKEA lanserade digitalkameran Knäppa i serien PS som en produkt i begränsad upplaga. Den delades ut vid utvalda IKEA Family-events 2012. Den blir en symbol för hur ett företag jobbar med marknadsföring för att profilera sig som miljövänliga och att man bryr sig om en hållbar utveckling. (TM45285)  </description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4247.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 05 Oct 2012 11:24:13 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.4361d78813a4e43d6187ad/1352452156163/DIG98369_lhb.jpg" length="206769" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Rotationskolvmotor</title>
               
      
      

                 <description>Rotationskolvmotorn är ett exempel på alternativ motor i förhållande till de vanliga kolvmotorerna. Svenska Rotor Maskiner och dess föregångare AB Ljungströms Ångturbin har arbetat med effektivisering av energiförbrukning långt innan frågor om miljö och oljeberoende var kända. Förbränningsmotorn arbetar enligt otto-principen men med roterande förbränningskammare och är en prototyp. (TM45284)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4265.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 09 Nov 2012 10:09:08 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b71d3f/1353500258480/DIG98568.jpg" length="240985" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Rotorkit till kompressor</title>
               
      
      

                 <description>Rotorkitet är ett exempel på hur det svenska företaget Svenska Rotor Maskiner (SRM AB) redan innan globaliseringen var ett begrepp verkade på en internationell arena, genom sin specialisering på en produkt med särskilda egenskaper. Rotorerna konstruerades av Frick i Waynesboro, Pennsylvania under licens av SRM AB. Detta rotorpar bär spår av slitage och har arbetat i ca 14000 timmar. (TM45283)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4335.html</link>
         
                  <pubDate>Wed, 21 Nov 2012 13:09:40 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.4361d78813a4e43d6187ab/1352451694121/DIG98367_lhb.jpg" length="274355" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Digitalkamera</title>
               
      
      

                 <description>Enligt museets undersökning 2010 var kameran en av de 100 viktigaste innovationerna. Digitalkameran innebar en förändring av hur vi gör och använder bilder, vilket denna kamera representerar. Sony Mavica var en av de första kamerorna inom detta område som kunde köpas till ett rimligt pris. Museet fick kameran som gåva efter ett upprop i samband med utställningen 100 innovationer. (TM45281)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4264.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 09 Nov 2012 09:54:22 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2f797d4c13a2743d8d9250/1349428346804/DIG98364_hb.jpg" length="146923" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Fototransistor</title>
               
      
      

                 <description>Halvledare görs av material vars elektriska egenskaper går att påverka. Att ljus ändrade halvledares ledningsförmåga var tidigt känt. Här utnyttjas det fenomenet i en transistor av germanium som är ljuskänslig. De kunskaperna är i princip grunden för utvecklingen av halvledare som solceller. (TM45280)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4246.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 05 Oct 2012 11:08:03 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.4361d78813a4e43d6187aa/1352450577533/DIG98366_lhb.jpg" length="287877" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Kassettradio</title>
               
      
      

                 <description>Kassettbandspelaren med radio överlämnades till museet av ordförande i Teknikhistoriska rådet, Civilingenjör Georg Schackne som gåva i samband med museets 50-årsjubileum. Den var avsedd för, och användes också i verksamheten för att spela in intervjuer med personer som varit viktiga för utvecklingen inom teknik och industri.(TM45279)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4263.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 09 Nov 2012 09:42:01 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b71ccc/1353433747079/DIG98509.jpg" length="269452" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Kassettbandspelare</title>
               
      
      

                 <description>Yamahas kassettbandspelare från 1976 är ett tidigt exempel där en japansk konsumentelektroniktillverkare anlitat en italiensk formgivare för att ge en existerande produkt en ny design. Tekniskt sett är apparaten relativt avancerad för tiden, med inställning för chrome-band och brusreducering från Dolby matchades designen med en god ljudkvalitet. (TM45276)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4310.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 20 Nov 2012 18:48:44 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b71ccb/1353432251536/DIG98541.jpg" length="310586" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Självrättande läromedel</title>
               
      
      

                 <description>Spelet är avsett för åldrarna 8-13 år och innehåller 13 planscher med sammansatta ljud - dvs j-ljudet, tj-ljudet, sj-ljudet, ng-ljudet samt främmande ord. Varje ljud representeras av flera planscher med olika illustrerade exempel. Varje problem har tre alternativa lösningar men endast en är rätt. Man håller kontaktstaven i det hål som finns framför den lösning man tror är rätt och får grönt ljus om man svarat rätt och rött ljus om man svarat fel. (TM45275)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4331.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 20 Nov 2012 18:23:51 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2f797d4c13a2743d8d91b7/1349421513478/DIG98220_hb.jpg" length="240199" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Schackautomat</title>
               
      
      

                 <description>Chess Challenger X vann WMCCC, världens första schackdator-VM, 1980. Det blev en stor framgång för tillverkaren Fidelity och för paret Katherine och Dan Spracklen som skapat programmet. Mot slutet av 1980 talet sjönk försäljningen av specialiserade schackspelsdatorer i och med konkurrensen från PC-datorer som också kunde simulera schackspel, men till en mycket lägre kostnad än en dedicerad automat. Företaget lades ner 1992 när det inte längre gick att sälja dessa typer av spel. (TM45274)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3314.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 05 Oct 2012 09:12:18 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b71cc6/1353414676092/DIG98554.jpg" length="190296" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Ögonlaser</title>
               
      
      

                 <description>Starroperationer medförde ofta en mycket försämrad syn och livskvalitet. Linsproteser förbättrade detta men förde med sig behov av ytterligare behandling. Men även när den grumlade linsen avlägsnats kunde linssäcken förändras.  Med ögonlasern klipptes linssäcken upp utan operation. Ögonlasern representerar en viktig innovation inom medicinen och är ett tidigt exempel på hur avancerad laserteknik anpassades för kliniskt bruk. Tusentals ögon har med hjälp av denna apparat fått sin syn återställd. (TM45273)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4333.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 20 Nov 2012 13:30:10 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2f797d4c13a2743d8d91a7/1349420516168/DIG98218_hb.jpg" length="269079" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Pacemaker</title>
               
      
      

                 <description>Den första pacemakern som gick att operera in i kroppen konstruerades av Rune Elmqvist 1958 i samarbete med hjärtkirurgen Åke Senning. Den byggde på en transistorkrets och några batterier. Denna pacemaker är ett exempel på den utvecklade produkten från det första decenniet efter Elmqvists uppfinning. Den har också använts. I museets samlingar fanns övervägande exempel på prototyper och repliker. Pacemakern är en av de 100 viktigaste innovationerna, enligt museets undersökning. (TM45272)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3313.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 05 Oct 2012 09:00:28 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.3bc5380b13b8dc6530441/1355326943501/DIG32133_lhb.jpg" length="164756" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Konstglas</title>
               
      
      

                 <description>Åsa Jungnelius formgav konstglas för Kosta Boda i serien &quot;Make up&quot;. De är utformade som läppar, nagellack och läppstift och har namn som Nailpolish, Lipstick, Hotlips… Museet samlade in dessa för att ställa ut i 100 innovationer som illustration av smink. (TM45271)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4249.html</link>
         
                  <pubDate>Thu, 11 Oct 2012 14:26:33 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2f797d4c13a2743d8d9143/1349356819247/DIG98214_hb.jpg" length="117990" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Mobiltelefon</title>
               
      
      

                 <description>Philips AP 6112 hör till den första generationen av &quot;Yuppie-nallar&quot;. När museet skulle göra utställningen 100 innovationer visade det sig att denna modell inte fanns i samlingarna. Genom ett upprop fick vi erbjudande om att få överta telefonen och en historia om den på samma gång. (TM45270)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3312.html</link>
         
                  <pubDate>Thu, 04 Oct 2012 15:17:35 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2f797d4c13a2743d8d943/1349333222973/DIG98211_hb.jpg" length="193383" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Pick-up</title>
               
      
      

                 <description>Pick-upen är av en typ som var populär bland stereoentusiaster på 1950-60-talen. Den användes till en skivspelare från Acoustic Research. Asken till pick-upen visar på den exklusivitet som produkten förknippades med. Skivspelaren var ansluten till förstärkare i byggsats från Dynakit och två högtalare från Acoustic Research. Pick-uparm och pick-up byttes efter en tid mot modernare, därför omfattar föremålet också en pick-up från Sony. (TM45269)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3311.html</link>
         
                  <pubDate>Thu, 04 Oct 2012 08:42:49 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2f797d4c13a2743d8d942/1349332388996/DIG98210_hb.jpg" length="154102" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Effektförstärkare</title>
               
      
      

                 <description>Den transistoriserade förstärkaren är av en typ som var populär bland stereoentusiaster som lödde och monterade den från byggsats. En effektförstärkare förstärker signalen från förförstärkaren och driver högtalarna. Denna, från slutet av 1970-talet, har använts med en förförstärkare från samma företag samt skivspelare och två högtalare från Acoustic Research. (TM45268)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3310.html</link>
         
                  <pubDate>Thu, 04 Oct 2012 08:32:10 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2f797d4c13a2743d8d941/1349331825991/DIG98208_hb.jpg" length="149755" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Förförstärkare</title>
               
      
      

                 <description>Den transistoriserade förförstärkaren är av en typ som var populär bland stereoentusiaster som lödde och monterade den från byggsats. En förförstärkare anpassar signalen från flera källor till effektförstärkaren som sedan driver högtalarna. Denna, från slutet av 1970-talet, har använts med en förstärkare från samma företag samt skivspelare och två högtalare från Acoustic Research. (TM45267)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3309.html</link>
         
                  <pubDate>Thu, 04 Oct 2012 08:23:29 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b71cc4/1353413542173/DIG98535.jpg" length="196222" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Högtalare</title>
               
      
      

                 <description>Högtalarens utveckling var en viktig del av hifi-tekniken. Högtalarna från Acoustic Research förde med sig ny teknik som påverkat många andra högtalartillverkare. Denna högtalare har använts tillsammans med utrustning som byggts av Ulf Rengman som byggsats. (TM45266)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4329.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 20 Nov 2012 13:12:12 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b71cc5/1353413542189/DIG98511.jpg" length="351941" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Högtalare</title>
               
      
      

                 <description>Högtalarens utveckling var en viktig del av hifi-tekniken. Högtalarna från Acoustic Research förde med sig ny teknik som påverkat många andra högtalartillverkare. Denna högtalare har använts tillsammans med utrustning som byggts av Ulf Rengman som byggsats. (TM45265)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4311.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 20 Nov 2012 13:11:29 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b71cc2/1353411563263/DIG98452.jpg" length="269979" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Rullager</title>
               
      
      

                 <description>Cykeln var en orsak till att utvecklingen av kullager satte fart vid slutet av 1800-talet. Tävlingscyklisten Albert Hirth startade Norma Compagnie i Cannstatt, Tyskland 1904 för tillverkning av kullager. Josef Kirner vid Norma fick patent på det enradiga rullagret 1909. Rullagret är tillverkat av Norma. (TM45264:1)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4308.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 20 Nov 2012 12:36:03 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b71cc3/1353411625881/DIG98453.jpg" length="281291" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Kullager</title>
               
      
      

                 <description>Cykeln var en orsak till att utvecklingen av kullager satte fart vid slutet av 1800-talet. Tävlingscyklisten Albert Hirth startade Norma Compagnie i Cannstatt, Tyskland 1904 för tillverkning av kullager. Sfäriskt kullager, 51 mm diameter. (TM45264:2)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4309.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 20 Nov 2012 12:39:36 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b71cc0/1353408267227/DIG98448.jpg" length="300868" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Växelmekanism, prototyp</title>
               
      
      

                 <description>Prototypen i trä till växel med steglös övergång är tillsammans med utställningsmodellen (TM45263:2) unika exemplar och kan härledas till starten av ett svenskt företag som har betytt mycket för den svenska traktorindustrin:  J.V. Svensons Motorfabrik som startade 1898 i Augustendal, Nacka. Växeln var tänkt att användas tillsammans med fotogenmotorn Avance i motorplogen med samma namn. (TM45263:1)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4306.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 20 Nov 2012 11:44:19 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b71cc1/1353408579305/DIG98449.jpg" length="264630" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Växelmekanism</title>
               
      
      

                 <description>Utställningsmodellen av växelmekanism med steglös övergång är tillsammans med prototypen i trä (TM45263:1) unika exemplar och kan härledas till starten av ett svenskt företag som har betytt mycket för den svenska traktorindustrin:  J.V. Svensons Motorfabrik som startade 1898 i Augustendal, Nacka. Växeln var tänkt att användas tillsammans med fotogenmotorn Avance i motorplogen med samma namn. (TM45263:2)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4307.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 20 Nov 2012 11:47:22 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c89/1339758257416/DIG98127_hb.jpg" length="237225" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Toalett, ambulerande</title>
               
      
      

                 <description>Ecoloove är exempel på en produkt som utvecklats för ett angeläget behov hos miljontals människor. Den visar hur en industridesigner kan lösa ett problem genom anpassning av material och teknik med liten resursförbrukning och med ett ekologiskt tänkande såväl som att bereda fattiga människor arbetstillfälle. (TM45261)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3234.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 13 Apr 2012 17:00:35 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c8a/1339758257447/DIG98125_hb.jpg" length="175630" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Mp3-spelare</title>
               
      
      

                 <description>Bakgrunden till mp3-spelaren är typisk för sekelskiftet, den så kallade dotcom-perioden: den var tillgänglig via webbhandelssajt och är en av flera liknande lösningar på hårddiskspelare. Denna spelare är köpt via amazon.com år 2001. Den gick sönder efter fyra år när användarens dotter, då tre år, tappade den i golvet. En av hårddiskspelarens nackdelar är just att den är stötkänslig. (TM45260)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3233.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 13 Apr 2012 16:54:07 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c8b/1339758257478/DIG98122_hb.jpg" length="121722" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Mp3-spelare</title>
               
      
      

                 <description>Apples iPod bröt nya banor för företaget och fann många användare. Detta föremål är ett typiskt exempel på hur mp3-spelaren använts. Informationen om vilken musik som givaren lyssnade på tillsammans med hennes berättelse berikar kontexten kring föremålet. Denna Ipod-spelare innehöll vid överlämnandet 622 låtar, 3,5 GB ljudfiler, sammanlagt 1,6 dagars speltid. (TM45259)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3232.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 13 Apr 2012 10:57:03 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2204477013928ae1a14453/1345818567211/DIG98118_hb.jpg" length="210785" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Eltandborste</title>
               
      
      

                 <description>Eltandborsten är utställd i 100 innovationer som ett exempel på modernare tandhygienutrustning. Museet hade tidigare inga sådana. Borsten av typ Philips Sonicare är märkt &quot;Pro Results&quot;, utvecklad i USA och tillverkad av Philips i Kina. Tandhygien är verkligen en global anglägenhet! (TM45258)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3231.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 24 Aug 2012 16:28:07 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2204477013928ae1a14426/1345799599606/DIG98116_hb.jpg" length="144128" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Fjärrswitch</title>
               
      
      

                 <description>Det första mobiltelefonsystemet i Sverige sattes upp på prov 1950. Konstruktören Sture Lauhrén var civilingenjör med experimentlusta för elektronik, privat pillade han redan med nya uppfinningar i sitt källarkontor. En sådan var till för att han skulle kunna sätta igång värmen på sommarstället från sin lägenhet vid Vanadisplan i Stockholm. Televerket sålde senare sådana med varunamnet ”Storfjärr”. (TM45257)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3230.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 24 Aug 2012 11:12:37 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c8c/1339758257494/DIG95050_hb.jpg" length="160490" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Strålningsmätare</title>
               
      
      

                 <description>Företaget Svenska Aktiebolaget Trådlös Telegrafi i Stockholm tillverkade även instrument för mätning av radioaktivitet. Detta instrument är tillverkat för användning inom svenska försvaret och fanns även inom civilförsvaret. Intensimeter typ 21 har en jonkammardetektor med beta-gamma-fönster under lucka på instrumentets baksida. Mätområdet är anpassat för militär användning som till exempel dosratmätningar efter kärnvapenanfall. Omkring 1960 - 65 köptes detta instrument in till AB Atomenergi som byggt upp fyra försöksreaktorer i Studsvik utanför Nyköping. (TM45256:1)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3226.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 13 Apr 2012 10:12:10 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c8d/1339758257525/DIG98102_hb.jpg" length="158699" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Penndosimeter</title>
               
      
      

                 <description>Penndosimetern registerar den dos av gammastrålning bäraren erhållit. Den innehåller en kondensator kopplad till en jonkammare, kondensatorn laddas från ett externt spänningsaggregat vanligtvis 90v. Då jonkammaren bestrålas med gamma-strålning sjunker kondensatorns spänning proportionellt till den erhållna dosen. En kvartsfiber rör sig då längs skalan och penndosimetern avläses endera via en inbyggd optik eller i ett avläsningsinstrument i vilket dosimetern även laddas på nytt. (TM45256:10)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3227.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 13 Apr 2012 10:21:19 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c8e/1339758257556/DIG98056_hb.jpg" length="191832" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Avsökningsinstrument</title>
               
      
      

                 <description>Contamination monitor typ CM6 är ett fast monterat avsökningsinstrument med scintillationsdetektor för samtidig mätning av alfa- och beta-strålning i låga nivåer. Det har suttit vid sko- och klädgräns på Aktiva Centrallaboratoriet i Studsvik. Typen har använts av både &quot;strålskyddet&quot; och labpersonal mellan åren 1980 och 2000. Detta instrument är märkt &quot;Får ej användas&quot;, daterat 970525. (TM45256:2)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3228.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 13 Apr 2012 10:35:41 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c8f/1339758257572/DIG98058_hb.jpg" length="203015" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Avsökningsinstrument</title>
               
      
      

                 <description>Strålningsmätaren Mini 5-10 från Mini-instruments är ett bärbart batteridrivet avsökningsinstrument som mäter beta- och gammastrålning. Instrumentet är graderat i &quot;counts per second&quot;. I instrumentets högtalare motsvarar varje &quot;knäpp&quot; en detekterad jonisation. Det innebär att rester av en sönderfallen atom träffat givaren &quot;Herfurt Sonde III&quot; med sitt Geiger-Müllerrör. (TM45256:3)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3229.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 13 Apr 2012 10:47:46 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b7244/1353059727707/DIG98514.jpg" length="253445" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Geigermätare</title>
               
      
      

                 <description>Geigermätaren är ett känsligt instrument med ett Geiger-Müllerrör från Hilger &amp; Watts och kan registrera strålningen av sönderfallande atomer. Detta instrument mäter strålningsdosen i enheten gray, eller snarare mikrogray per timme, i luft. Mikro- är detsamma som miljondels-. (TM45256:4)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4312.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 16 Nov 2012 10:55:15 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b7257/1353064513686/DIG98516.jpg" length="224272" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Bärbar scaler</title>
               
      
      

                 <description>Bärbar scaler, timer ratemeter (mäter dos per tidsenhet). Instrumentet har använts för mätningar i fält, dels av Studsviks beredskapsorganisation och av Studsviks radonmätningsgrupp 1978 - 1982. Den räknar detektorpulser under en förvald tid. Pulser och mättid presenteras på LCD-display. (TM45256:5)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4313.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 16 Nov 2012 12:13:35 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b725e/1353066317050/DIG98517.jpg" length="240743" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Högdosratemeter</title>
               
      
      

                 <description>Denna strålningsmätare är en högdosratemeter graderad R/hour, där R står för Röntgen. Mätenheten är uppkallad efter Wilhelm Conrad Röntgen som upptäckte en besynnerlig strålning 1895 och därför fick det första Nobelpriset i fysik 1901. Röntgen används inte som mätenhet längre, utan dosen som en människa utsätts för anges istället i millicoloumb per kilogram. (TM45256:6)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4314.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 16 Nov 2012 12:43:39 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b725f/1353066885187/DIG98520.jpg" length="207364" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Neutrondosratemeter</title>
               
      
      

                 <description>Det bärbar batteridrivha mätinstrumentet är till för mätning av neutronstrålning, detektorn är ett BF3-rör som kan registrera neutroner från radioaktivt sönderfall. Instrumentet har använts i anslutning till forskningsreaktorerna i Studsvik. Det kallades grisen eftersom den liknade en när den ställdes vågrätt på sina fyra ben. (TM45256:7)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4315.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 16 Nov 2012 12:54:09 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b7260/1353067357868/DIG98521.jpg" length="303445" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Miljöstrålningsmätare</title>
               
      
      

                 <description>Instrumentet från brittiska Mini-Instruments är batteridrivet och har ett Geiger-Müllerrör som kan mäta av gamma-strålning i mycket låga nivåer, från naturliga bakgrunden och uppåt. Instrumentet har använts vid Studsvik Nuclear AB av strålskyddet samt av beredskapsorganisationen för bakgrundsmätningar mellan 1970-1995. (TM45256:8)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4316.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 16 Nov 2012 13:01:59 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2894286f13b07e354b7261/1353068093300/DIG98522.jpg" length="223528" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Universalmätare</title>
               
      
      

                 <description>Batteridrivet Geiger-Müllerrörinstrument som är tillverkat av Alnor för finska försvaret. Det mäter beta- och gammastrålning och visar med en &quot;termometerskala&quot; av lysdioder i stället för visarinstrument. Instrumentet är vattensäkert. Instrumentet har använts av strålskyddet vid mätningar utomhus, högst ett 10-tal ex. i Studsvik mellan 1985-1995. (TM45256:9)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4317.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 16 Nov 2012 13:13:35 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c90/1339758257588/DIG98061_hb.jpg" length="164709" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Mp3-spelare</title>
               
      
      

                 <description>Mp3-spelaren från Jens of Sweden ingår i ett teknikskifte då portabla mp3-spelare började slå igenom på bekostnad av andra mediespelare som portabla CD- och MiniDisc-spelare. Bärbara freestylebandspelare som Walkman var redan på kraftig tillbakagång. Däremot hade mobiltelefonen ännu inte börjat integrera mp3-spelaren i sin funktion. Modellen MP-300 böjrade säljas den 16 februari 2004 som en uppföljare till MP-100 och MP-110. Den drogs tillbaka efter en kort tid eftersom FM-sändarfunktionen i princip gjorde innehavet olagligt. (TM45254)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3225.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 13 Apr 2012 16:48:42 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c91/1339758257603/DIG95013_hb.jpg" length="165414" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Tillbehörsset</title>
               
      
      

                 <description>Köksredskap är en av de 100 viktigaste innovationerna enligt museet undersökning. Espressomaskinen med sitt tillbehörsset utgör exempel på redskap för beredning av kaffe i hemmet som säljs med argument om att vara miljöanpassad och anpassad till moderna hem. Marknadsföringen av produkten visar på att den förmodligen utformats för att passa moderna storstadsmänniskors livsstil. (TM43253)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3224.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 13 Apr 2012 09:41:40 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c92/1339758257634/DIG95004_hb.jpg" length="179888" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Espressomaskin</title>
               
      
      

                 <description>Köksredskap är en av de 100 viktigaste innovationerna enligt museet undersökning. Espressomaskinen ställs ut i utställningen 100 innovationer som ett exempel på ett aktuellt redskap för beredning av kaffe i hemmet som säljs med argument om att vara miljöanpassad och anpassad till moderna hem. Marknadsföringen av Pixie visar också på en produkt som troligen utformats för att passa storstadsmänniskors livsstil. (TM45252)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3223.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 13 Apr 2012 09:22:53 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.2204477013928ae1a141ec/1345531460761/DIG95011_hb.jpg" length="159110" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Espressomaskin</title>
               
      
      

                 <description>Köksredskap är en av de 100 viktigaste innovationerna enligt museet undersökning. Espressomaskinen är ett exempel på ett aktuellt redskap för beredning av kaffe i köket som även säljs med argument om att vara miljöanpassad och anpassnad till moderna hem. (TM45251)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3222.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 21 Aug 2012 08:44:13 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.40fd964d13822e84577145/1340718241567/DIG95012_hb.jpg" length="162608" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Satellitmodem</title>
               
      
      

                 <description>Satellitmodemet förändrade nyhetsförmedlingen under 1990-talet. I och med att nyheterna digitaliserades med standardiserad information om rubrik, brödtext etc, kunde redaktionerna låta materialet från nyhetsbyråer gå direkt in i layouten. Vid denna tid börjar det komma ut gratistidningar, som till exempel Metro. (TM45250)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3221.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 26 Jun 2012 15:43:43 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c93/1339758257650/DIG94975_hb.jpg" length="120183" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Bredbandsmodem</title>
               
      
      

                 <description>Föremålet är representativt för tiden kring i början av 2000-talet då bredbandsmarknaden expanderade inom DSL-området (Digital subscriber line) och de gamla koppartrådarna från telefonåldern fick nytt liv. Det fanns många aktörer vilket sedan förändrats genom strukturella köp mellan företag. Diskussionen om definitionen av bredband hör också till tiden, då KO menade att tjänsten måste ha minst 2 MB/s för att kallas bredband när operatörerna sålde 0,25 MB/s för att hålla en attraktiv prisnivå. (TM45248)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3137.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 27 Mar 2012 17:59:17 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c94/1339758257666/DIG94979_hb.jpg" length="136082" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Transistorradio</title>
               
      
      

                 <description>Radiomottagaren Regency TR-1 med fyra transistorer har en stor symbolisk betydelse för transistorns användning inom tekniken. Detta eftersom tillverkaren av komponenten erbjöd industrin en teknisk tillämpning kunde det traditionella elektronrörets dominans brytas. Därtill lanseras TR-1 i en tid då priset på transistorkomponenterna faller genom att teknik för massproduktion tagits i bruk. (TM45247)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3140.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 27 Mar 2012 17:41:13 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.40fd964d13822e84577142/1340717954370/DIG95034_hb.jpg" length="118642" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Pappersförpackning</title>
               
      
      

                 <description>Formen tetraeder är på intet sätt ny. Den förekommer naturligt, många kristaller är tetraederformade. Den är även en av de platonska kropparna, så geometriskt är den något av en kändis. Men att använda den som förpackning var nytt. Fysikern Niels Bohr sa att han &quot;aldrig sett en så förnämlig tillämpning av en matematisk idé&quot;. Tetrapak har utnämnts till en av de 100 viktigaste innovationerna, enligt museets undersökning. (TM45245)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3220.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 26 Jun 2012 15:34:34 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c95/1339758257697/DIG94971_hb.jpg" length="133782" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Skateboard och skor</title>
               
      
      

                 <description>Skateboard är en företeelse som förknippas med barn och ungdom och som innefattas i museets område &quot;rörelse&quot;. Samtidigt överbryggar skateboard generationer genom att det finns professionella unga och vuxna åkare som deltar i tävlingar världen över. Basen för rekrytering av dessa är i många fall den spontana verksamheten bland ungdomar i staden. Föremålet samlades in till följd av att skateboarden är en av de 100 viktigaste innovationerna, enligt museets undersökning. (TM45244)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3136.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 27 Mar 2012 17:25:32 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c96/1339758257728/DIG94970_hb.jpg" length="157893" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Fotboll</title>
               
      
      

                 <description>Fotbollen Adidas typ Tango 12 är Officiell matchboll för UEFAs Euro 2012 i Polen/Ukraina. Bollens triangelformade paneler är sammansatta med en termisk bindningsteknik. Det gör att bollen får en jämn och exakt bollbana. Den matta strukturen på bollens yta gör att spelarna får en bra bollkontakt. Föremålet ställdes ut i projektet 100 innovationer som exempel på innovationen bollen. Den är på sätt och vis typisk för vår tid då många traditionella produkter förnyas och får förbättrade egenskaper genom ny teknik. (TM45243)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3135.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 27 Mar 2012 17:05:16 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c97/1339758257744/DIG94963_hb.jpg" length="168472" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Hushållsapparat</title>
               
      
      

                 <description>Den amerikanska modellen av köksmaskin har ett tydligt släktskap med professionella degblandningsmaskiner från 1900-talets första hälft. Den har lanserats utanför USA som en följd av förändringar, globalisering, av hushållsprodukter genom (i detta fall) Whirlpool Corporation och är därför typisk för det sena 1900-talets utveckling. Föremålet har samlat in för att visas i utställningen 100 innovationer som exempel på innovation inom köksredskap. (TM45242)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3219.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 13 Apr 2012 16:43:31 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c98/1339758257759/DIG94961_hb.jpg" length="266927" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Dataspel</title>
               
      
      

                 <description>Tetris som uppfanns av den ryske matematikern Aleksej Pazjitnov i Moskva 1984 fick en stor framgång och ledde till många efterföljare. Namnet Tetris blev ett starkt varumärke. Super Tetris från Spectrum HoloByte/Sphere, Inc. år 1992 är ett exempel på en sådan efterföljare/variation på temat. (TM45241)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3218.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 13 Apr 2012 16:33:44 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c99/1339758257790/DIG94977_hb.jpg" length="182731" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Elektroniskt husdjur</title>
               
      
      

                 <description>Den elektroniska leksaken Tamagotchi uppfanns av Aki Maita i Japan och produceras från 1996 av leksakstillverkaren Bandai. Det finns flera generationer av leksaken. Vissa av dem kan kommunicera med varandra, så att barn kan &quot;para&quot; sina tamagotchi med varandra och få ägg. Dessa Tamagotchi förvärvas för att ställas ut i utställningen 100 innovationer. Museet hade sedan tidigare endast en koreansk variant av elektroniska husdjur. (TM45240)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3139.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 27 Mar 2012 16:51:00 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c9a/1339758257806/DIG94976_hb.jpg" length="105858" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Datorspel</title>
               
      
      

                 <description>Tekniska museet har beslutat att skapa en samling av datorspel. Detta föremål är ett exempel på ett tidigt datorspel och kommer från en period då TV-spel var betydligt vanligare än datorspel. Föremålet har även en anknytning till tidigare föremål i museets samlingar, som till exempel Apple II. (TM45239)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3138.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 27 Mar 2012 16:44:25 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c9b/1339758257822/DIG94968_hb.jpg" length="294080" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Integrerad krets</title>
               
      
      

                 <description>Integrerad krets med 2 kB ROM som rymmer ett antal hjälpprogram, &quot;Programmers aid #1&quot; till datorn Apple II. Programmen ska underlätta för användaren att själv skriva program i BASIC. Exempel på funktioner är: Renumbering, Appending, Tape Verify, Relocate, RAM-test, Generating musical tones, high-resolution graphics. Till kretsen hör även en installationsmanual. (TM45238)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3217.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 13 Apr 2012 16:19:06 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c9c/1339758257837/DIG94966_hb.jpg" length="242348" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Datorspel</title>
               
      
      

                 <description>Datorspelet Indiana Jones and the Last Crusade: The Graphic Adventure för PC är förpackat i en ask och omfattar sex stycken floppydisketter. Spelet är ett äventyrsspel som spelas i tredjeperson perspektiv och är inriktat på problemlösning med vissa actioninslag. En manual, en översättningstabell, samt en bok med berättelse till spelet följer med. Detta spel utgör ett exempel på ett framgångsrikt spel med ursprung i filmvärlden. Spelet fick bra kritik och en uppföljare släpptes 1992. (TM45237)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3216.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 13 Apr 2012 16:10:49 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c9d/1339758257868/DIG94980_hb.jpg" length="147048" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Filmkamera med ljud</title>
               
      
      

                 <description>Filmkamera med bandspelare, Bell &amp; Howell Filmosound 8. Super-8 kamera typ 375 model 442 B. Kassettbandspelare typ 450 med mikrofon. Super-8 och kompaktkassetten är ungefär samtidiga och var ett nytt sätt att distribuera och använda media. Utrustningen från Bell&amp;Howell förenar dessa och är ett exempel på ljudfilmsutrustning för en mer avancerad amatör. Tillsammans med utrustningen kan vi genom givaren få en god kontext; film med ljudband samt en artikel som givaren skrivit för Teknikens värld. (TM45235)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3141.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 27 Mar 2012 16:28:59 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c9e/1339758257884/DIG94981_hb.jpg" length="170836" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Tandborstar, prover</title>
               
      
      

                 <description>Tandborsten har valts ut som en av de 100 främsta innovationerna i samband med museets projekt &quot;100 innovationer&quot;. Var fjärde tandborste som säljs i Sverige tillverkas av TePe. Därför samlade vi in denna provförpackning för att få en bild av företagets sortiment 2011. Förpackningen innehåller varuprover på tandborstar, mellanrumsborstar och tandtrådshållare samt tandstickor i olika stadier av tillverkning. Mellanrumstandborsten är TePes största produkt, tandstickor var den första produkten man tillverkade. (TM45232)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3142.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 27 Mar 2012 16:09:41 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3c9f/1339758257900/DIG94954_hb.jpg" length="179781" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Miniatyrjärnväg i trä</title>
               
      
      

                 <description>Miniatyrjärnväg i trä från Brio: Network starter set 3y+ skildrar ett barnperspektiv: leksaker med teknisk förebild som riktar sig till användare från 3 års ålder. Museet har inte tidigare förvärvat något exempel på leksaker från denna svenska tillverkare. Miniatyrjärnvägen från Brio är en klassisk produkt. Kombinationen med datorvirus visar på en tid då företaget sökte förnya produktsortimentet samtidigt som kompatibel träräls och tåg fanns hos flera andra leverantörer som till exempel IKEA och Biltema. (TM45230)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3133.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 27 Mar 2012 15:58:46 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3ca0/1339758257946/DIG94924_hb.jpg" length="115431" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Disketter</title>
               
      
      

                 <description>Tio oanvända 5 ¼&quot;-disketter av fabrikat 3M i pappersfodral, paketerade i originalkartong. I och med persondatorns introduktion uppstod behovet av ett medium för datalagring som gjorde det möjligt att flytta dataprogram och filer mellan enheter. Mediet blev datadisketten, en böjlig plastskiva belagd med magnetiskt material som fick sitt genombrott i början av 1980-talet tillsammans med persondatorn. Andra benämningar för disketten var floppy, floppydisk och flexskiva. Digitala förvaringsmedia har efterlysts i samband med datorprojektet. (TM45229)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3125.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 27 Mar 2012 15:47:17 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3ca1/1339758257978/DIG94956_hb.jpg" length="115610" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Löpare för dragkedja</title>
               
      
      

                 <description>Utbytbar löpare ZlideOn för dragkedja, öppningsbar. Finns i utförande för flera varianter av blixtlås: bredd, höjd och material. Överdel och underdel i pressgjuten zink, puller i fjäderstål. Löparen är ett exempel på en innovativ produkt som tagits fram med stöd från organisationer som inrättats för att stimulera innovativt småföretagande. Blixtlåset är en av de 100 viktigaste innovationerna enligt museets undersökning 2010 och visas i utställningen 100 innovationer. (TM45228)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3134.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 27 Mar 2012 14:56:00 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3ca2/1339758258009/DIG94861_hb.jpg" length="85477" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Cykelhjälm</title>
               
      
      

                 <description>Cykelhjälmen Hövding är resultatet av ett gemensamt examensarbete i industridesign för Anna Haupt och Terese Alstin vid LTH i Lund. En lag hade nyligen införts 2005, om att barn upp till 15 år skulle använda cykelhjälm. Det fanns en opinion att även vuxna borde omfattas av denna lag. En undersökning visade att många invände mot de traditionella hjälmarna då de exempelvis förstörde frisyren, var fula eller inte gick att använda med en mössa. En del önskade att hjälmen var osynlig. De båda studenterna insåg möjligheten att utveckla en förbättrad cykelhjälm. (TM45227)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3121.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 27 Mar 2012 11:54:01 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.4361d78813a4e43d61865/1349958818106/DIG94779_hb.jpg" length="260233" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>TV-spel</title>
               
      
      

                 <description>Super Mario Bros lanserades i Japan av Nintendo 1985 till spelkonsolen NES. Till Europa kom spelet 1987. Spelet är en uppföljare till 1983 års Mario Bros. I över 20 år var Super Mario Bros det mest sålda tv-spelet genom tiderna. Det har sålts i mer än 40 miljoner exemplar över hela världen. Spelet har även gjorts om till spelfilm 1993. (TM45226)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/4261.html</link>
         
                  <pubDate>Thu, 11 Oct 2012 14:33:29 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3ca3/1339758258024/DIG94772_hb.jpg" length="104252" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Punktionsnål, letrör</title>
               
      
      

                 <description>Punktionsnålen används vid provrörsbefruktning för att suga ut ägg från kvinnan. Provrörsbefruktning var en revolutionerande behandling mot ofrivillig barnlöshet som utvecklades på 1970-talet, av forskarna Robert G. Edwards (född 1925) och Patrick Steptoe (1913-1988). Robert G. Edwards belönades med Nobelpriset i medicin 2010. Det är ett exempel på medicinsk teknik som utvecklats tack vare bättre kunskap om människans reproduktion på cellnivå. Föremålet representerar dagens avancerade bioteknik och ett medicinskt genombrott. (TM45225:1)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/2796.html</link>
         
                  <pubDate>Wed, 07 Dec 2011 08:27:13 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3ca4/1339758258056/DIG94773_hb.jpg" length="166667" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Letskål, odlingsskål</title>
               
      
      

                 <description>Sex skålar för provrörsbefruktning, odlingsskålar och så kallade letskålar. Provrörsbefruktning var en revolutionerande behandling mot ofrivillig barnlöshet som utvecklades på 1970-talet, av forskarna Robert G. Edwards (född 1925) och Patrick Steptoe (1913-1988). Robert G. Edwards belönades med Nobelpriset i medicin 2010. Det är ett exempel på medicinsk teknik som utvecklats tack vare bättre kunskap om människans reproduktion på cellnivå. Föremålet representerar dagens avancerade bioteknik och ett medicinskt genombrott. (TM45225:2)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/2797.html</link>
         
                  <pubDate>Wed, 07 Dec 2011 08:27:40 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3ca5/1339758258071/DIG94774_hb.jpg" length="102585" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Transferkateter</title>
               
      
      

                 <description>Transferkatetern används vid provrörsbefruktning för att föra in befruktade ägg (odlade embryon) till livmodern. Provrörsbefruktning var en revolutionerande behandling mot ofrivillig barnlöshet som utvecklades på 1970-talet, av forskarna Robert G. Edwards (född 1925) och Patrick Steptoe (1913-1988). Robert G. Edwards belönades med Nobelpriset i medicin 2010. Det är ett exempel på medicinsk teknik som utvecklats tack vare bättre kunskap om människans reproduktion på cellnivå. Föremålet representerar dagens avancerade bioteknik och ett medicinskt genombrott. (TM45225:3)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/2798.html</link>
         
                  <pubDate>Wed, 07 Dec 2011 08:28:08 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3ca6/1339758258087/DIG94775_hb.jpg" length="95251" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Frysstrån</title>
               
      
      

                 <description>Frysstråna för provrörsbefruktning används för förvaring av övertaliga embryon. Provrörsbefruktning var en revolutionerande behandling mot ofrivillig barnlöshet som utvecklades på 1970-talet, av forskarna Robert G. Edwards (född 1925) och Patrick Steptoe (1913-1988). Robert G. Edwards belönades med Nobelpriset i medicin 2010. Det är ett exempel på medicinsk teknik som utvecklats tack vare bättre kunskap om människans reproduktion på cellnivå. Föremålet representerar dagens avancerade bioteknik och ett medicinskt genombrott. (TM45225:4)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/2799.html</link>
         
                  <pubDate>Wed, 07 Dec 2011 08:28:36 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3ca7/1339758258102/DIG94776_hb.jpg" length="140718" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Provrör</title>
               
      
      

                 <description>Ett mindre provrör och en större behållare för insamling av spermier. Provrörsbefruktning var en revolutionerande behandling mot ofrivillig barnlöshet som utvecklades på 1970-talet, av forskarna Robert G. Edwards (född 1925) och Patrick Steptoe (1913-1988). Robert G. Edwards belönades med Nobelpriset i medicin 2010. Det är ett exempel på medicinsk teknik som utvecklats tack vare bättre kunskap om människans reproduktion på cellnivå. Föremålet representerar dagens avancerade bioteknik och ett medicinskt genombrott. (TM45225:5)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/2800.html</link>
         
                  <pubDate>Wed, 07 Dec 2011 08:29:10 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3ca8/1339758258134/DIG94943_hb.jpg" length="125528" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>GPS-mottagare</title>
               
      
      

                 <description>Detta är en av de första GPS-mottagarna som serietillverkades. Den är monterad i en mottagarlåda för Transitsystemet (typ MX4102). Håkan Lans hade kontakt direkt med tillverkaren Magnavox i Torrance, Kalifornien. När mottagaren (troligen ur en försöksserie) var ny fanns endast tio satelliter i omlopp runt jorden. De var avsedda för test av systemet. GPS-systemet var en grundläggande förutsättning för Håkan Lans att kunna utveckla de båda standarderna AIS och VDL-MODE 4. GPS har identifierats som en av de 100 viktigaste innovationerna enligt museets undersökning 2010. (TM45224)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3127.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 27 Mar 2012 14:28:16 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3ca9/1339758258149/DIG94925_hb.jpg" length="150958" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>GPS-mottagare</title>
               
      
      

                 <description>Detta är en av de första GPS-mottagarna som serietillverkades. Den är monterad i en mottagarlåda för Transitsystemet (typ MX4102) och har serienummer &quot;HL-1&quot;. Håkan Lans hade kontakt direkt med tillverkaren Magnavox i Torrance, Kalifornien. När den var ny fanns endast tio satelliter i omlopp runt jorden. De var avsedda för test av systemet. GPS-systemet var en grundläggande förutsättning för Håkan Lans att kunna utveckla de båda standarderna AIS och VDL-MODE 4. GPS har identifierats som en av de 100 viktigaste innovationerna enligt museets undersökning 2010. (TM45223)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3126.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 27 Mar 2012 14:23:34 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3caa/1339758258180/DIG94809_hb.jpg" length="94428" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Insulinpenna</title>
               
      
      

                 <description>Upptäckten av insulin 1921 var ett stort genombrott som gjorde det möjligt att behandla diabetes, en dödlig sjukdom. Insulin är en av de 100 viktigaste innovationerna enligt Tekniska museets undersökning 2010. Föremål som representerar tekniken som gör det lättare att behandla diabetes saknades i museets samlingar. Insulinpennan Novopen 4 från Novo Nordisk förvärvades i samband med utställningen 100 innovationer. (TM45222)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3119.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 27 Mar 2012 11:46:53 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3cab/1339758258196/DIG94802_hb.jpg" length="73030" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Blodprovtagare</title>
               
      
      

                 <description>För diabetiker är det livsviktigt att hålla koll på blodsockernivån, för att ta sitt insulin i rätt tid och rätt dos. Blodprovtagaren är avsedd för personligt bruk och kan användas av både barn och vuxna, tillsammans med en blodsockermätare. Den har en lansettrumma som kan laddas med 6 stycken lansetter. Insulin är en av de 100 viktigaste innovationerna enligt en undersökning Tekniska museet genomförde 2010. Föremål som representerar teknik som gör det lättare att behandla diabetes saknades i samlingarna. Blodprovstagaren förvärvas i samband med utställningen 100 innovationer. (TM45221)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3117.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 27 Mar 2012 11:38:59 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3cac/1339758258212/DIG94803_hb.jpg" length="127129" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Blodsockermätare</title>
               
      
      

                 <description>För diabetiker är det livsviktigt att hålla koll på sina blodsockernivåer, så att man kan ta sitt insulin i rätt tid och dosera rätt. Dessa blodsockermätare är avsedda för personligt bruk och kan användas av både barn och vuxna. Mätarna är av teknikhistoriskt intresse och förvärvas i samband med utställningen 100 innovationer. (TM45220)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3118.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 20 Mar 2012 15:58:53 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3cad/1339758258243/DIG94801_hb.jpg" length="89516" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Skäggtrimmer</title>
               
      
      

                 <description>Mannens skäggväxt i ansiktet minner om vårt ursprung från primater med hårväxt över hela kroppen. Enligt en avhandling om skäggets kulturhistoria (Wietig, 2005) vid Hamburgs universitet har denna naturens signal om hanens könsmognad också kommit att stå som symbol för makt och kraft i många riter. Hur skägget ska se ut har dock varierat genom generationerna. Germanernas kraftiga skägg kontrasterar mot de slätrakade män som ledde Romarriket. Teknik för att raka bort oönskat hår på kroppen fanns redan före vår tideräknings början. Skäggtrimmern förvärvas i samband med utställningen 100 innovationer. (TM45219)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3116.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 27 Mar 2012 11:09:24 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3cae/1339758258258/DIG94799_hb.jpg" length="103935" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Hårborttagningsapparat</title>
               
      
      

                 <description>Redan före vår tideräknings början fanns teknik för att raka bort oönskat hår på kroppen. I Rom var det mode för män att vara slätrakade. Under 1500-talet började kvinnor i Europa raka sig. Metoder för att ta bort hår mer permanent har bestått i att hårstrån rycks upp med roten, antingen mekaniskt med ett redskap som t ex pincett eller genom att smält vax får stelna på huden så att håret följer med när vaxet dras bort. Denna hårborttagningsapparat säljs med argumentet att den är smärtfri och förvärvas i samband med utställningen 100 innovationer. (TM45218)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3115.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 27 Mar 2012 10:38:17 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3caf/1339758258274/DIG94797_hb.jpg" length="93769" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Hårtork</title>
               
      
      

                 <description>Hårtork tillverkad av Remington, typ Spincurl, med locktillsats. Locktillsatsen är en tub i vilken håret förs in och när det blåses tvinnas håret till en lock. Hårtorken förvärvades i samband med utställningen 100 innovationer. Redskap för att ordna håret hör till de 100 viktigaste innovationerna, enligt en undersökning museet låtit genomföra. I samlingarna saknades modernare hårtork. (TM45217)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3114.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 27 Mar 2012 10:12:43 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3cb0/1339758258290/DIG94948_hb.jpg" length="135357" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Tvättmaskin</title>
               
      
      

                 <description>Särskilt utanför de större städerna var det ovanligt på 30 talet att hyresvärdar installerade gemensam tvättmaskin i hyreshus. Det mest vanliga var att man fick tvätta själv eller lämna in till större tvättstugor som fanns i bostadsområdena. Denna tvättmaskin kommer i en brytningstid mellan att tvätten kokades i vedeldad pannmur och elektriska, automatiska tvättmaskiner. (TM45216)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3129.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 20 Mar 2012 14:56:45 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3cb1/1339758258305/DIG94873_hb.jpg" length="163361" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Glasögonsamling</title>
               
      
      

                 <description>Glasögon är en av de 100 främsta uppfinningarna enligt undersökning (2010) och i och med att vi tagit emot denna samling får vi möjlighet att visa glasögon från de senaste decennierna. Dessa har en gemensam kontext genom att de använts av givaren och speglar tidens val av material och design såväl som användarens behov av synkorrektion. Detta par glasögon användes även vid utklädningsfest av givarens barn och har i detta sammanhang förlorat ena glaset. (TM45214)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3122.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 27 Mar 2012 09:43:18 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3cb2/1339758258336/DIG94951_hb.jpg" length="123545" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Flygande farkoster</title>
               
      
      

                 <description>&quot;Flygande farkoster&quot; var ett projekt i samarbete med Internationella Barnkonstmuseet. Det startade i samband med Tekniska museets utställning Flygplan under 2010. Det gick ut på att en klass i ÅR 1 skulle jobba på temat &quot;framtidens flygfarkoster&quot; varefter resultatet ställdes ut på museet. (TM45213)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3131.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 20 Mar 2012 13:55:05 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3cb3/1339758258352/DIG94795_hb.jpg" length="102983" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>ISDN-modem</title>
               
      
      

                 <description>Uppkopplingen fungerade inte riktigt som förväntat, bland annat var det inte möjligt att surfa och prata i telefon samtidigt. Med föremålet följer korrespondens med support., kombinerad ISDN digital- och analogadapter. Givaren har erbjudit oss denna utrustning via uppropet till utställningsprojektet 100 innovationer. (TM45212)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3113.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 20 Mar 2012 12:52:07 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3cb4/1339758258368/DIG94794_hb.jpg" length="142728" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>ISDN-telefon</title>
               
      
      

                 <description>Givaren av denna telefon började använda Internet under 1990-t. För att få snabbare uppkoppling skaffade han Telia Duocom 2001. Uppkopplingen fungerade inte riktigt som förväntat, bland annat var det inte möjligt att surfa och prata i telefon samtidigt som reklamen utlovat. Med föremålet följer korrespondens med support. När snabbare uppkoppling småningom blev aktuell för givaren skaffade denne 2008 Telia Bredband. Övergången var inte problemfri och givarens problem med bland annat oavsiktligt annullerat abonnemang avspeglas i korrespondens. Museet fick erbjudande om utrustningen till följd av ett upprop om föremål till utställningen 100 innovationer. (TM45211)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3112.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 27 Mar 2012 09:09:36 +0200</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3cb5/1339758258383/DIG94792_hb.jpg" length="128295" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Vennålslarm</title>
               
      
      

                 <description>Alarmenheten känner av blodströmningen från vennålen och larmar om denna lossnar. Därmed upptäcker sjukvårdspersonalen blödningen i tid. Kunskapsdrivna innovationsföretag som Redsense Medical AB förväntas i globaliseringens spår ersätta de traditionella svenska basnäringarna. Alarmenheten förvärvades i samband med utställningen 100 innovationer. (TM45210)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3111.html</link>
         
                  <pubDate>Tue, 20 Mar 2012 11:38:00 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3cb6/1339758258414/DIG94790_hb.jpg" length="140770" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Ljudbrev</title>
               
      
      

                 <description>Ljudbrevet är ett exempel på en teknik där tillämpningen inte föll så väl ut. Detta bestod av en ljudkassett med kort speltid och ett kuvert med förbetalt porto. Brevet gick att sända inom norden med en vikt upp till 100 g och hela världen med vikt upp till 50 g. Konsumenterna tycks inte ha ansett det vara värt att köpa produkten av Posten när de kunde köpa kassetter med längre speltid och skicka i vanliga kuvert. Konsumenterna kunde även med fördel ringa varandra. (TM45209)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3110.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 16 Mar 2012 14:17:18 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3cb7/1339758258430/DIG94789_hb.jpg" length="97658" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Datorspel</title>
               
      
      

                 <description>Datorspelet Myst är teknikhistoriskt representativt för den tid då persondatorn allt mer spreds till hemmen. Det hade en stor spridning och var det mest sålda spelet under hela 1990-talet, årtiondet som slutade med att vartannat hushåll hade dator. När spelet släpptes 1993 hade 15 procent av svenskarna en persondator. Två år senare hade den siffran ökat till 25 procent. Spelet har identifierats av Tekniska museet som ett av de spel museet vill förvärva inom ramen för projektet 100 innovationer. Myst försäljningssiffror överträffades först 2002 av spelet The Sims. (TM45208)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3109.html</link>
         
                  <pubDate>Mon, 13 Feb 2012 16:54:43 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3cb8/1339758258446/DIG94953_hb.jpg" length="63849" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Laservideospelare</title>
               
      
      

                 <description>Laservideospelaren Philips Laservision, typ VP835 förvärvas i samband med utställningen 100 innovationer som invigs 2012. Spelaren från Philips som (tillsammans med MCA) utvecklade laservideoskivan är avsedd för &quot;professionellt bruk&quot; och användes för datorstödd interaktivitet på ett sätt som inte tidigare varit möjligt. (TM45206)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3132.html</link>
         
                  <pubDate>Mon, 13 Feb 2012 16:20:01 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3cb9/1339758258461/DIG94788_hb.jpg" length="102691" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Dockvagn</title>
               
      
      

                 <description>När Tekniska museet frågade svenska folket inför utställningsprojektet 100 innovationer var barnvagnen en av de viktigaste uppfinningarna. Den moderna barnvagnen har lite mer än 100 år på nacken. Dockvagnen, en sportvagn från 1950-talet, är ett exempel på en leksak som riktade sig till flickor, kanske indirekt för att fostra dem till mammor. (TM45205)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3108.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 16 Mar 2012 14:03:34 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3cba/1339758258492/DIG94858_hb.jpg" length="57807" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Cykelsits</title>
               
      
      

                 <description>Barnsitsar för cyklar har förekommit i flera varianter under 1950-60-talen. Den är tillverkad i trä, metall, tyg och galon och sätts fast på bakre pakethållare. Bäst passar den på äldre typer av pakethållare med två fjäderbelastade byglar. Funktionsmässigt har denna typ av sits flera likheter med den epokgörande REX-sitsen i plast som Carl-Arne Breger skapade 1976. (TM45204)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3120.html</link>
         
                  <pubDate>Fri, 16 Mar 2012 13:42:10 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3cbb/1339758258508/DIG94950_hb.jpg" length="101339" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Båtmodell</title>
               
      
      

                 <description>Båtmodellen är ett förslag till hur framtida teknik kan lösa framdrivningen av motorbåtar. Den kom till i samband med Snilleblixtdagarna vid Tekniska museet 2011. Modellen visar på barns visionära lösning på framtida transportbehov. Barnens arbetsmetoder för detta är väl dokumenterade och bidrar till tolkning av föremålet. (TM45200)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3130.html</link>
         
                  <pubDate>Mon, 13 Feb 2012 16:47:17 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3cbc/1339758258524/DIG94946_hb.jpg" length="154847" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Barnvagn</title>
               
      
      

                 <description>Barnvagnen är en produkt som de flesta av våra besökare har en relation till. Valet av vagn är viktigt inte bara ur praktiska aspekter utan även livsstilsmässigt. Trygghet är en viktig faktor, liksom flexibilitet, framkomlighet och lätthanterlighet med låg vikt. Barnvagnen är en av de viktigaste innovationerna enligt en undersökning museet gjort. Vagnen förvärvas i samband med utställningen 100 innovationer som invigs 2012. (TM45198)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3128.html</link>
         
                  <pubDate>Mon, 13 Feb 2012 15:33:13 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3cbd/1339758258539/DIG94919_hb.jpg" length="133191" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Himmelsglob</title>
               
      
      

                 <description>Himmelsglob är en karta över stjärnhimlen. Sohlbergs himmelsglob har använts i både undervisning och forskning och tillverkades i enbart 50 exemplar av ett industrihistoriskt intressant företag, Öller &amp; Co. Just detta exemplar är markerat med No 42. Sohlbergs himmelsglob ställdes också ut  på den geografiska kongressen i Bern 1891 och fick positiva recensioner, enligt Svensk Läraretidning (nr 33, 1891). Himmelsgloben förvärvas i samband med utställningen 100 innovationer som invigs 2012. (TM45197)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3124.html</link>
         
                  <pubDate>Mon, 13 Feb 2012 15:07:31 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3cbe/1339758258570/DIG94915_hb.jpg" length="106365" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Armillarsfär</title>
               
      
      

                 <description>En armillarsfär är ett astronomiskt instrument bestående av ringar i metall med en jordglob i centrum. Dessa har använts inom undervisning i astronomi och för att bestämma himlakropparnas positioner och bana på himmelssfären. Armillarsfären förvärvas i samband med utställningen 100 innovationer som invigs 2012. Föremålet har ett teknik- och vetenskapshistoriskt intresse då detta var den första metoden att bestämma stjärnornas läge vid olika tidpunkter. Den användes i både undervisning och som ett astronomiskt verktyg. (TM45196)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3123.html</link>
         
                  <pubDate>Mon, 13 Feb 2012 14:33:09 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
      <item>
         
      
      

                 <enclosure url="http://www.tekniskamuseet.se/images/200.b5a031e137ef868dbc3cbf/1339758258586/DIG94982_hb.jpg" length="109527" type="image/jpeg"/>

               
      
      

                 <title>Tandborstar</title>
               
      
      

                 <description>Dessa exempel på barntandborstar, från plastgranulat och borst till färdig tandborste samlades in av museet i samband med utställningen &quot;100 innovationer&quot;. Exemplen visar sex steg i tillverkningen av dels en svart tandborste med lejondekor, dels en gul tandborste med apdekor. Tandborsten är en av de 100 främsta innovationerna enligt museets undersökning. (TM45195)</description>
               
      
      

                 <link>http://www.tekniskamuseet.se/1/3143.html</link>
         
                  <pubDate>Mon, 13 Feb 2012 14:00:30 +0100</pubDate>
   
         
      </item>
   </channel>
</rss>
