Energikris

Under 1800-talets andra hälft omvandlades Sverige allt mer till ett industriland. Industrialiseringen innebar bland annat att det nu krävdes mycket mer energi än tidigare. En viktig förändring var att man började använda fossila bränslen - främst i form av stenkol.

Stenkolsberoende

Kring sekelskiftet 1900 hade stenkol blivit ett allt viktigare bränsle inom industrin. Samtidigt bredde järnvägsnäten ut sig och också ångloken slukade mängder av kol. I Sverige fanns stenkolsgruvor i området kring Höganäs i Skåne, men de bara täcka en mycket liten del av behovet. Att man tvingades importera utländskt kol i stora mängder innebar en svårhanterad beroendeställning för den svenska industrin. 

När första världskriget bröt ut 1914 blev läget akut. Kolpriserna sköt i höjden och industrier tvingades dra ned på produktionen. Den svåra situationen gjorde att det nu fanns starka intressen för att göra de stora investeringar som krävdes för att få igång en svensk gruvverksamhet på Spetsbergen. 1916 års kampanj för att värva investerare till gruvprojektet lyckades också mer än väl. På bara några få dagar var det utsatta aktiekapitalet fulltecknat. Många av de som investerade i projektet hoppades på att kunna tjäna stora och snabba pengar.

AB Spetsbergens Svenska Kolfält

Företaget AB Spetsbergens Svenska Kolfält skickade den första arbetsstyrkan till området vid Van Mijenfjorden under sommaren 1917. Man började anlägga gruvsamhället omgående. Planen var att företaget redan under första driftåret skulle leverera 30 000 ton kol. Det visade sig dock snart att bolaget underskattat de svårigheter som det innebar att få igång en effektivt fungerande verksamhet i det arktiska klimatet. Dessutom innebar det pågående kriget att allt blev mycket dyrare än man räknat med. Redan från start fick bolaget ekonomiska problem. Den enda större kund man lyckades knyta till sig var Statens järnvägar (SJ). 1921 gick svenska staten in i projektet och bolaget ändrade namn till Svenska Stenkolsaktiebolaget Spetsbergen.

Ångfartyg med besättning. Tekniska museets arkiv.