

Gnistsändare från telegrafstationen på fartyget S/S Milo 1915. Foto: Anna Gerdén.
De mystiska signaler som man kunde detektera vid åskväder kom sig av de elektriska urladdningarna. När strömmen rusar genom luften uppstår radiovågor som sprider sig med ljusets hastighet. Många sökte sätt att skapa konstgjorda radiovågor.
En av dessa var experimentalfysikern Heinrich Hertz som undersökte ljusets egenskaper. Enligt teorierna var ljuset en elektromagnetisk vågrörelse och det kunde han bekräfta genom sina experiment. De osynliga radiovågorna visade sig vara av samma natur.
Hertz experimenterade med en stor spole som kunde transformera upp spänningen tillräckligt för att åstadkomma små blixtar genom luften. Genom att koppla strömkretsen mellan jord och en antenn kunde Marconi på familjens gård utanför Bologna 1895 skapa radiovågor, tillräckligt starka för att nå ett par kilometer.
Marconi fick patent 1897 på sin metod att sända och ta emot telegrafmeddelanden trådlöst. Detta blev grunden för ett världsföretag, men vägen dit var lång och krokig. Dels var tekniken inte användbar på längre avstånd ännu, dels var inte alla övertygade om behovet av trådlös telegrafi. En lyckad demonstration av telegrafering över Bristolkanalen ledde till att Marconi fick förtroendet att bygga stationer för kommunikation över Engelska kanalen.
Ferdinand Braun förbättrade 1898 kretsarna i Marconis patent. Mer energi kunde ledas ut i antennen när gnistgeneratorn inte var kopplad direkt till den. Istället använde Braun ett system av spolar. På samma sätt förbättrades mottagningen.
Marconi och Braun fick dela nobelpriset i fysik 1909, som representanter för alla som bidragit till att radio blivit möjligt.
Senast uppdaterad: 2010-09-23
De första experimenten inom radiotekniken handlade om att mottaga och avkoda naturligt förekommande radiovågor.
Marconi var först med att själv både sända och mottaga radiovågor.
När man lärde sig att sända ljud och tal med radiovågor möjliggjordes rundradio-sändningar med radio-program.
Ett luftskepp med en italiensk vetenskapsexpedition nödlandade på isen nordost om Spetsbergen 1928. Utan sin marconiradio skulle förmodligen alla i expeditionen ha avlidit på isen.