Abraham Niclas Edelcrantz

Abraham Niclas Clewberg-Edelcrantz (1754-1821), föddes i Åbo och han bedrev studier vid Åbo Akademi, som vid den tiden var ett svenskt universitet. 1772 blev han docent i naturkunnighet och litteraturhistoria. Det kan förefalla oss en egendomlig kombination, men det var den inte för de av John Lockes filosofi inspirerade upplysningsmännen. De ansåg att både vetenskapen och konsten skulle bidraga till människans och samhällets bästa. 1786 skrev Edelcrantz en dikt, Ode till svenska folket som innehöll hans ideologi och var en programförklaring till hans fortsatta verksamhet. Hans säger bland annat:

"Vem bär uti sin hand en mäktig trolldoms stav,
som havet tvingas ses och bergens murar bryta?
I Norden breda ut de skatter Östern gav
och skogarne i säd och guld förbyta
Det handeln är. Se Gustavs hand
Församlat har dess spridda söner
med idogheten i vårt land
som följd av konsterna beskyddarns hjässa kröner"

Dessa rader visar Edelcrantz nyttoinriktade syn på den, genom erfarenheten, vunna kunskapen. Citatet röjer vidare hans hängivna rojalism. Han började som Gustaf III:s gunstling, men han förblev kungamakten trogen även när tronen växlade innehavare. Lika trogen förblev han den ideologi han skisserat i Odet. Man kan tillägga, att han även fortsatte sin litterära verksamhet, men det var inte hans dikter som lade grunden till hans berömmelse utan hans nyskapande på näringslivets olika områden. Hans första riktigt stora insats var den svenska optiska telegrafen. 1794 publicerade han "Afhandling om telegrafen" som beskrev de rådande telegraflinjerna och ledde till att han byggde en telegrafförbindelse mellan Stockholm och Drottningholm.

Han företog studieresor, bland annat till Tyskland och England. Genom samarbetet med James Watt och Samuel Owen kom han att inse betydelsen av ångkraften. En följd av denna hans nya kunskap var att han byggde landets första ångkvarn, den så kallade Eldkvarn som placerades på det område där Stockholms stadshus nu ligger. Edelcrantz var sålunda en vägröjare för den svenska industriens genombrott. Det innebar emellertid inte att han var ointresserad av det svenska jordbruket. Kronprins Carl Johan gav honom i uppdrag att planlägga en lantbruksakademi. En sådan instiftades 1811 och Edelcrantz blev dess förste preses. I den egenskapen införde han vetenskapliga metoder i skogs- och jordbruket. På så sätt fick modernäringen en ökad produktivitet, som var nödvändig med tanke på den växande befolkningen.

Vid sidan av dessa uppdrag var han ordförande eller ledamot av ett stort antal kommitter och kollegier. Han var sålunda en mycket nyttig medborgare. Han dog 1821.

Torgny Segerstedt

Abraham Niclas Edelcrantz i Tekniska museets samlingar