Geoenergi

Genom att borra djupa hål i marken leds värmen till huset.
Många värmer upp sina hus med bergvärme, det är den vanligaste formen av geoenergi. Även stora industrier, varuhus eller flygplatser kan använda geoenergi. Genom att borra många hål i berggrunden kan man utvinna både värme och kyla. Det går också att utvinna geoenergi ur grundvatten.

Geoenergi - så funkar det

Geoenergi är samlingsnamnet för bergvärme, jordvärme, sjövärme och annan energilagring i marken. När solen skiner lagras energi i marken som man genom att göra borrhål, kan utnyttja till att värma och kyla fastigheter med. Medeltemperaturen på 100 m djup är ungefär densamma under hela året. Det gör att när det är kallt ute på vintern, är marken varmare och på sommaren är marken kallare än luften. Med hjälp av värmeväxling i marken och en eldriven värmepump kan man utnyttja temperaturskillnaden på några grader så att det blir riktigt varmt inne på vintern eller svalt och skönt på sommaren.

Den el som driver värmepumpen ger tre till fyra gånger så mycket energi tillbaka i form av geoenergi. Om man använder grön el för att driva värmepumpen är energiförsörjningen helt koldioxidneutral.

Svensk geoenergi står idag för nästan 20 % av uppvärmningen av våra bostäder och 10 % av våra lokaler. Sverige är också ett av de länder i världen som använder mest geoenergi. Man började testa tekniken under 1970-talet då man försökte hitta sätt att komma ur det dyra oljeberoendet. Idag har också frågan om hur vi kan minska utsläppen av växthusgaser gjort geoenergin till ett intressant alternativ.

Bergvärme

Bergvärme är det vanligaste sättet att använda geoenergi på. Bergvärme används framför allt i enskilda hus och villor, men också större fastigheter med flertalet lägenheter.
Man borrar en eller flera brunnar till ca 100-200 meters djup. I brunnen installeras en värmeväxlare. Vätska i slangen hämtar upp värmen från berget och leder in den i huset, där en värmepump höjer temperaturen.

Sjövärme

Om man bor nära en sjö kan man skaffa sjövärme — också en form av geoenergi. Sjövärme tar till vara på den solenergi som finns lagrad på sjöbotten och i vattnet. En lång slang sänks ned på botten. I slangen flyter en vätska som pumpas till en sjövärmepump. Sjövärme funkar precis som bergvärme, skillnaden är att man utvinner lagrad solenergi från sjöbotten och vattnet i sjön.

Borrhålslager

Borrhålslager används ofta till större byggnader och industrier som behöver både värme och kyla. Under vintern hämtar man värme ur berget som då kyls ner några grader. När kylsäsongen börjar i maj, använder man den nu kallare bergsmassan att kyla fastigheten med. När kylan utvinns, värms berget upp igen. På så vis kan man både värma upp och kyla ned stora byggnader genom att återanvända energin.

Tekniken är i stort sett densamma som för bergvärme, men eftersom man vill värma och kyla en större bergmassa, borrar istället många tätt sittande borrhål bredvid varandra. Avståndet mellan borrhålen är bara 4-6 meter, vilket gör att de kräver förhållandevis liten yta. Borrhålslager kan till exempel anläggas under en parkeringsplats eller under en byggnad.

Akviferlager

En akvifer är ett grundvattenmagasin. Bra exempel på en akvifer kan vara en rullstensås eller ett poröst sandstenslager. Stora akviferer som kan utnyttjas för geoenergi finns på ca 10-15 % av landets yta.

När man utvinner geoenergi ur ett akviferlager utnyttjar man grundvattnet som energibärare Grundvattnet pumpas upp ur, och återförs till akviferen med hjälp av brunnar. Det effektivaste är om man kan lagra både värme och kyla i akviferen. Att också utvinna kyla ger en extra stor energivinst. Då kan man spara stora mängder el som annars skulle ha behövts för att driva kylmaskiner och luftkonditionering.

Akviferlager används i storskaliga tillämpningar. År 2009 tas en av världens största akviferlager i drift på Arlanda flygplats

Geotermisk energi

Geotermisk energi kommer inte från solen utan är värme som produceras i jordens inre.
Lund är den enda platsen i Sverige där man utvinner geotermisk värme.
På andra håll i världen finns det stora möjligheter att utvinna geotermisk energi. På Island finns till exempel flera geotermiska kraftverk där man producerar el med hjälp av ångturbiner.