Vågkraft

Foto: Mila Zinkova

Tänk vad mycket kraft det finns i en enda våg!
Ändå använder vi nästan ingen vågkraft alls. Men vågkraften är på gång och olika tekniker testats på en massa platser runt om i världen. Det allra första riktiga vågkraftverket invigdes 2008 och ligger utanför Portugals kust. Det ger el till 1500 hushåll!

I Sverige finns en teststation för vågkraft utanför Lysekil. Försöken går väldigt bra men det kommer ändå att ta tid innan stora vågkraftverk kan byggas här.

Bäst är att bygga vågkraftverk där det finns mycket och starka vågor. Det finns många bra våg-ställen runt om i världen och en del tror att vågkraft kommer att kunna stå för upp till 10% av hela världens el-behov...utan att ge några koldioxidutsläpp alls!

Vågkraft så funkar det

Försök med olika vågkraftsanläggningar har oftast inriktats på att ta tillvara på de mycket stora energiresurserna i vågorna på norra halvklotets öppna hav. Anläggningarna har då placerats vid, eller nära vattenytan, vilket resulterat i att de slitits ned fort av de kraftiga vågorna. Denna rörelseenergi kan man sedan omvandla till elektricitet med hjälp av generatorer.
Seabased teknik går bland annat ut på att istället kunna utnyttja mindre kraftiga vågrörelser så som förhållandena är vid de svenska kusterna.
 
Vid Ångströmslaboratoriet i Uppsala pågår just nu forskning kring vågkraft.  Den teknik som utvecklats vid Ångströmlaboratoriet skiljer sig från annan vågkraftsteknik genom att generatorerna är placerade på havsbotten medan endast bojen ligger på ytan. Vågornas rörelser fortplantar sig från bojen genom en lina som får en pistong inne i generatorn att röra sig upp och ned, och på så sätt alstra elektricitet.

Vågkraft i Sverige

Vågkraft är fortfarande en ny teknik och det finns många olika idéer om hur man kan utvinna kraft ur havets vågor. Hittills har bara ett fåtal testas på riktigt ute till havs.
Dock så tror man inte att det finns tillräckligt mycket vågor längs med Sveriges kuster för att vi ska kunna ersätta någon större del av vår elproduktion med vågkraft.
 
I Sverige är det mest intressant att bygga vågkraftverk längs med Västkusten. I Östersjön blåser det för lite. Vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala har man utvecklat en vågkraftsteknik som just nu testas på västkusten utanför Lysekil. Till skillnad från andra vågkraftstekniker är den här anpassad för att kunna fungera i lugnare vågklimat som på den svenska kusten, Tekniken verkar lovande, men det kommer ändå dröja innan vågkraftverk börjar byggas i större skala i Sverige.
I Sverige har Chalmers varit aktiva sedan 1970-talet då det gäller utveckling av vågkraftsteknik.

För och nackdelar med vågkraft

Vågkraft har stor potential. Det är en helt ny energikälla som inte utvunnits förut. Vågorna är lättare att förutsäga än vindkraft och de fortsätter att rulla ett tag efter att vinden avtagit. Vågkraftstekniken är fortfarande så pass ny att det är svårt att bedöma hur stor påverkan de har på den omgivande miljön, men det finns forskare som anser att vågkraftverken faktiskt kan ha positiv inverkan på miljön genom att fungera som konstgjorda korallrev. Det blir inga utsläpp av växthusgaser i ett vågkraftverk. Däremot kan vågornas styrka skifta enormt mycket. Vågorna under en storm innehåller mycket mer energi än "normala" vågor, ibland kanske lite för mycket. De enorma krafter som finns i vågorna under en storm riskerar att slå sönder vågkraftverken.
 
Hur stort hopp kan man sätta till vågkraften?
Kring de svenska kusterna finns inte tillräckligt med vågor för att vågkraften skulle kunna stå för så stor andel av den elektricitet vi använder, men på andra platser på jorden finns stora möjligheter att bygga ut vågkraft. Enligt en del uppskattningar skulle vågkraften kunna stå för upp till 10 procent av elbehovet i världen — utan att ge några koldioxidutsläpp. Den svenska delen av Östersjön beräknas ha en teknisk potential på 8 TWh per år.
 
 
 

Senast uppdaterad: 2009-11-25

Tekniska museet   |   Museivägen 7, 115 93 Stockholm   |   Tel 08-450 56 00   |   Fax 08-450 56 01   |  info@tekniskamuseet.se