

Tillverkning av robotdammsugaren Trilobite. Foto: Tekniska museets bildarkiv.
I december 2001 lanserade Electrolux sin robotdammsugare "Trilobite". Med denna automatiska dammsugare kunde man äntligen delegera dammsugningens sisyfosarbete till maskinerna. I någon mån kan man se det som en markering av en ny tid, kanske på samma sätt som då dammsugarna började dyka upp på bred front i hemmen efter första världskriget. Både produkten och dess syfte berättar något för oss. När de tidiga dammsugarna lanserades var dessa industriålderns första elektriska hushållsmaskiner. De skulle underlätta arbete för hembiträden och hemmafruar och göra livet mer hygieniskt. Trilobiten däremot berättar om hur kunskapssamhället transformerat om denna produkt för en ny tid med nya behov och användare. Kraven på hygien i hemmet finns kvar, men för den stressade storstadsbo som står som målgrupp för den automatiska dammsugaren är det naturligtvis viktigt att även kunna slippa den tidsödande aktivitet som dammsugning innebär. I en tid och i ett samhälle som har självständighet och jämställdhet mellan klasser och kön som ledord, är det inte helt socialt accepterat, lockande eller för det flesta ens ekonomiskt möjligt att överlåta städarbetet på någon annan — vilket den så kallade pigdebatten visade under 1990-talet. I ett sådant samhälle utvecklar man en maskinell städhjälp — en robotdammsugare. Så kan en sådan vanlig hushållsapparat som dammsugaren berätta något om oss själva och om vår historia och nutid.
När Electrolux 1999 skulle flytta från Lilla Essingen till nya lokaler på S:t Göransgatan i Stockholm tillfrågades Tekniska museet om det fanns ett intresse av att få en samling med dammsugare deponerad på museet. Depositionen kompletterade en samling som skänkts av företaget redan 1963 i samband med dammsugarens 50-årsjubileum. Museet tackade ja och hade därmed fler än 400 dammsugare av olika modeller, fabrikat och ålder i sina magasin. Denna dammsugarsamling väckte i sin mångfald nyfikenhet och kom att ligga till grund för en fältdokumentation, en utställning och en bok 2001-2002.
De frågor vi ville undersöka var inriktade på design och produktion, konsumtion och folkbildning. I fokus låg tekniken; hur man utvecklar och tillverkar en dammsugare, vad den ska signalera till användaren och vilka funktioner som ses som viktiga. Därmed fanns även ett annat och mer humanistiskt fokus som sökte frågor kring hur människan påverkas av denna teknik, antingen i yrkeslivet eller privat som användare, samt hur ett stort företag som Electrolux har kunnat byggas upp med dammsugaren som bas. Vilka idéer om dammsugaren är det som präglar tillverkare, produkt och användare, och vad får dessa för konsekvenser?
Tekniska museet har ett rikt dokumentationsmaterial från fältundersökningen vid Electrolux. Du hittar både bilder och intervjuer i Tekniska museets arkiv. I boken Dammsugaren, städning och Electrolux (red. Du Rietz) som gavs ut av museet 2002, hittar du artiklar av åtta författare som vänder och vrider på fenomenet dammsugaren. Boken finns också att köpa i Tekniska museets butik.
Senast uppdaterad: 2009-11-26
Den självgående dammsugaren Trilobite med laddstation för anslutning till vägguttag. Dammsugaren sänder ut ultraljudssignaler för att beräkna rummets storlek och navigerar sedan genom rummet. Efter 2 timmars laddning arbetar den en timme. Den hittar själv tillbaka till laddaren och laddar batterierna.