Moddade datorer

Moddade datorer visades på Telemuseum/Tekniska museet våren 2004.

Gamla kontorsmaskiner har ofta i nutida ögon en beige färg. Den kulören var en revolutionerande nyhet inom skrivmaskinsbranschen när Acton Björn och Sigvard Bernadotte  formgav den nya skrivmaskinen "Facit T1" åt AB Åtvidabergs Industrier 1957. Tidigare hade skrivmaskiner i regel varit svarta eller mörkt grönt pulverlackade men under 1960-talet såldes Facits gråvita skrivare i totalt 140 länder. Motslutet av 1980-talet fick denna ljusa färg i folkmun namnet "beige" och blev ett negativt laddat modeord för egenskaper och företeelser som var trista, tråkiga och allmängiltiga. Det kunde gälla människor, inredningar, filmer, klädstilar m.m. Ingen ville vara beige som en kontorsmaskin.



Persondatorer som tidigare tillverkades för kontor och arbetsplatser blir under 90-talet ekonomiskt möjliga att köpa som hemdatorer i hushållen. En förhållandevis bred ungdomsgrupp visar upp ett stort intresse för denna typ av apparater. Under 80-talet var motsvarande grupp hänvisade till betydligt enklare datorer av märken som Sinclair och Commodore som hade form och utseende som små reseskrivmaskiner. De såldes på Domus, el-varuhus, leksaksaffärer och liknade försäljningsställen.

Från beige burk till moddad dator

1990-talets persondatorer var däremot stora beiga burkar. Det är i detta läge som den moderna folkkonsten kommer in i bilden som innebär att konsumenten ger en ny egen personlig formgivning på en massproducerad konsumentvara. Den beiga burken fick – när den utsattes för hemmiljöernas kärleksfulla folkkonst- ofta helt ny färg och den unga ägarens bomärke. Datorerna fick namn som "Green Machine", "Matrix", "Plåt", "Fubar", "Puzzlebox", "Nehemiah Cube", "Med Linolja", "Monster" m. fl. Det kunde vara ett målat graffitimärke eller siluetten av ägarens "tag" utsågat i datorns plåthölje, en avancerad motivlackering i airbrush, etc. Datorn blev på detta sätt modifierad eller "moddad" som termen lyder. 

Varje dator blev en individuell utformad personlig trofé. Placerades en lampa i datorburken blev den en lysande ljusskylt. Genom Macintosh djärvt formgivna iMac som lanserades 1997 visade även datorbranschen att massproducerade datorer kan ges helt nya former, färger och ytbehandlingar. Macintosh behövde formgivningen som ett konkurrensmedel mot PC-datorerna. Macintosh datorer är dock dyrare och ovanliga i moddarnas kretsar, där det är PC som helt dominerar.

Ungdomarna behövde en fantasifull formgivning på sina datorer för att bli sedda och beundrade när de hade träffar och möten till vilka man transporterade sina datorer. Dessa LAN-partyn (local area network) gjordes i hemmen, skolmatsalar, bygdegårdar, mässhallar, sommarstugor. Man kopplade där ihop sina datorer i nätverk för att spela datorspel. Var man ägare av en häftigt dekorerad dator i ett sådant sammanhang åtnjöt man respekt. 
Det hölje som datorernas alla hårddiskar, moderkort, grafikkort m.m. är monterade i är i regel tillverkat i metall som är tacksamt att bearbeta, slipa ner, klippa hål i, borra i, skruva fast detaljer på etc. Att klippa upp sidorna, montera på plexisidor och sätta in färgglada lampor och lysdioder är en klassisk moddning. Avsikten från elektronikbranschen är dock att ett metallhölje ska minska den strålning som datorn sänder ut. Genom att moddaren bryter upp höljet sätts detta ur spel. Detta problem förfaller dock inte bekymra moddarna. 



Många gånger bygger moddaren ett helt nytt hölje till sin dator i t ex. plast, trä , plåt, lego, wellpapp eller dekorerar sitt hölje med päls, pärlplattor, plasticpadding, etc. Höljet kan ges en speciell form av en kub, likkista, eller annan form som tydligt avviker från en standardlåda för pc. Datorn kan även byggas in i en redan befintligt väska, IKEA-möbel, mikrovågsugn, antik möbel, gammal TV-mottagare, leksaksfigur, docka, vägglampa. Ständigt dyker det upp nya föremål som har fått bli värd i en ny datorinstallation.  



Inte bara utsida 


När man köper ett armbandsur av typ quartz finns det olika modeller. Man kan köpa ett herrur med sekundvisare och siffror för datum eller kan man välja ett enkelt damur utan sekundvisare. Det har tekniskt sett inte så stor betydelse var man väljer, för i regel så har uren byggts upp kring likadana datachip. Oberoende vad man väljer för yttre skal så är innanmätet många gånger identiskt. Även ett enkelt ur innehåller således ett datachip med en outnyttjad möjlighet för datum- och sekundvisare. Vore man en skicklig amatörurmakare finns det en teoretisk möjlighet att plocka fram egenskaper som datum och sekundangivelse ur klockans kiselchip. 

På liknade sätt styrs diselmotorerna i nutida lastbilar av datachip som arrangerats så att bränslesnålhet och miljöutsläpp maximeras i enlighet med åkeriägarnas önskemål. Men ofta är det så att enskilda lastbilschaufförer vill ha fler hästkrafter på miljöns bekostnad. Chauffören vänder sig då till en "chiptrimmare" som fixar till och ordnar motorstyrkan på önskat sätt. Att manipulera dagens högteknologiska apparater är en realitet som den intresserade kan lära sig. Att modda sin dator handlar till stor del om att manipulera elektroniken. 



Detta gäller även datorer, pc och dataspel. Det mesta går att peta i och förbättra på ett sätt som tillverkaren av konsumentvaran inte hade tänkt sig. Att "modda" datorer inbegriper inte bara dekorationer av höljet utan även manipulering av datorns insida. Det kan tillgå så att man öppnar datachipet via programmering eller genom att med en blyertspenna bygga upp ett elektriskt halvledande grafitstreck mellan vissa piggar på processorn. Syftet är att få processorn att ticka på snabbare, att öka klockfrekvensen, att "överklocka" som termen lyder. Datorn får därigenom större kapacitet och utför sina digitala beräkningar på kortare tid.

Datorn kan även fås att arbeta snabbare genom att man ger den mer "tryck" i den elektriska strömmen. Man ökar spänningen, mer volt. En vanlig glödlampa som kopplas in på 380 volt (istället för det normala 220 volt) skulle lysa starkare, bli varm och snabbt explodera. Hade man kunnat kyla ner lampan hade den hållit lite längre. Samma situation försätts datorn i när den spänningsmoddas (får mer volt). -För att den inte omedelbart skall förstöras måste den kylas-. I de flesta fall sker detta via extra fläktar som drar ut den heta luften kring kretskorten. Ett betydligt mer avancerat system är vattenkylning. I regel innebär det att en cirkulationspump, pumpar runt färgat vatten i transparenta slangar. Tillsammans med belysning brukar en vattenkylning skapa en mycket effektfull dator. 

En fysikaliskt ännu gynnsammare effekt kan uppnås om datorn byggs om till en frysbox (med peltierelement) och skapar en miljö med minusgrader. Detta brukar kombineras med moddarens kylning av sin läsk och en stor display som tydligt visar vilket antal minusgrader datorns innanmäte befinner sig i. 


Var finns moddarna

Även om moddning frodas i storstäderna så måste man säga att moddning företrädelsevis finns i landsortsstäder och på landsbygden. Genom att inträdesbiljetten i datorvärden är köpet av en egen dator (ca 6.000 kr) finns de flesta moddarna i hushållen hos medelklassen. 



Den stora gruppen bland de som moddar sina datorer är dataintresserad män i åldern 15-30 år. Flickorna är mer sällsynta i moddarnas kretsar. (Vid det största lanpartyt i Sverige uppskattas 8% av deltagarna vara flickor.) Bland de moddare som nått medelåldern finns uteslutande män. Det är dock troligt att datorer dekorerade av medelålders kvinnor finns i hemmen (jag har inte träffat på eller hört talas om någon sådan dator).

 Moddarna upprätthåller kontakterna med sina moddande kamrater via olika forum på Internet. Bilder och beskrivningar skickas in till webbplatser som SweClockers.com, NordicHardware.se och 64bits.se. På dessa webbplatser pågår ständigt diskussioner där teknik och estetik livligt diskuteras. Vill man få en bra uppfattning om hur moddade datorer ser ut "in real life" bör man ta sig till mässhallen Elmia i Jönköping i mitten av juni samt slutet av november och besöka Dream Hack. Det är världens största LAN-part där ca 10.000 datorer och dess ägare samlas under 3 dygn. Dream Hack startade i en skolmatsal i Borlänge 1998 och har sedan dess vuxit för varje år. Det är bland annat i sådana sammanhang man blir "sedd och beundrad" med sin moddade dator.