Fia & Roll

Verktyg

Tipsa en kompis
Share |

Bandspelare

Foto: Jonas Berggren

Foto: Jonas Berggren

Många har någon gång spelat in blandband till sig själv eller kompisar. Bandspelaren har en historia som går tillbaka till 1930-talet men började bli vanlig i hemmen under 1950- och 1960-talen. Kassettbandet blev inte populärt förrän på 1970-talet.

I början på 1930-talet började tyska AEG utveckla bandspelaren men det dröjde ända till 1950-talet tills de första bandspelarna för hemmabruk började dyka upp. Japanska Sony kom 1950, tyska Grundig 1951 och norska Tandberg 1952 med sina första modeller.

De bärbara batteridrivna bandspelarna blev populära under 1960-talet. En ledande tillverkare av dessa var holländska Philips.

I slutet på 1940-talets försökte tyska Tefifon att lansera kassettbandspelaren, men man misslyckades liksom också amerikanska RCA gjorde 1958 och tyska Grundig 1966. Stereo-8, med åtta kanaler och ändlöst band, kom från USA 1965. Alla dessa hade egna kassetter med relativt bra teknik men sämre ljudkvalitet.

Holländska Philips utformade 1963 den standardkassett som används än idag men det dröjde till 1970-talets mitt innan ljudkvaliteten blev likvärdig rullbandspelarnas. Från 1980-talet såldes fler kassett- än rullbandspelare och 1984 såldes för första gången fler inspelade kassetter än grammofonskivor.

I museets samlingar finns ett relativt stort urval av rullbandspelare, flera från den första generationen importerade från USA men även exempel från de första för hemma- och kontorsbruk, reportagebandspelare och kassettbandspelare.

Bandinspelning som hobby

Under 1950-talets mitt bildades flera bandspelarklubbar. I trycksaker, medlemsblad och böcker kunde man få tips om vad man skulle spela in och hur inspelningarna skulle göras.

I Trådnytt från 1953 som gavs ut av Luxor, tillverkare av Magnefonen, kunde man läsa hur man istället för att vara brevvän kunde bli ”trådvän” och per post skicka korta eller långa trådinspelningar till vänner över hela världen. Många lät barnen göra inspelningar med ljudillustrationer, andra skapade musikbibliotek genom att spela in grammofonmusik från radion.

I Scotch tonbandbroschyr från 1957 förslås att spela in barnens röster, göra outslitliga kopior av grammofonskivor för att skicka till vänner, samla ljudminnen från glada fester, spela in ljud till smalfilmer. Hästhovars klapper kunde göras genom att två halvor från ett kokosnötsskal slogs mot varandra, ljudet av fotsteg i snö genom att trycka ner tummarna i ett fat med potatismjöl.

Senast uppdaterad: 2010-12-03

mikrofon

I museets samlingar finns mycket tillbehör till bandspelare.

Sony Walkman

Sony Walkman förändrade sättet att lyssna på musik.

Hitta hit

Museivägen 7, Gärdet i Stockholm.
Buss 69 till Museiparken.

Vackra promenad- och cykelvägar utmed Djurgårdsbrunnskanalen.

Öppettider & priser

Mån – fre kl 10 – 17. Ons till kl 20
Lör – sön kl 11 – 17
Bibliotek & arkiv: Ons kl 13 – 17

Barn 0-6 år gratis | 7-18 år: 40 kr
Vuxen: 120 kr

Grupp- och andra rabatter

Kontakt

Tekniska museet
Box 27842 | 115 93 Stockholm
Tel: 08-450 56 00

info[at]tekniskamuseet.se

Kontakta medarbetare