Litteratur & manualer

I samband med projektet Från matematikmaskin till IT (2006-2009), samlade museet in en hel del datorlitteratur. Vi fick även möjlighet att gå igenom och katalogisera den datorlitteratur som redan fanns på museet så att den skulle bli sökbar i vår bibliotekskatalog här på internet. För att ytterligare synliggöra denna litteratur har vi även sammanställt en lista över bibliotekets datorlitteratur.

Vi har även tagit fram en särskild förteckning över museets datormanualer. Tekniska museets föremålssamling består av mer än bara ”prylar”. Till många av föremålen finns det olika former av bilagor; berättelser om hur de införskaffades och användes, kontrakt, reklamblad, manualer och handböcker.

Fyrtio av föremålen i museets datorsamling har någon form av tryckt bilaga. Sammanlagt rör det sig om cirka 180 trycksaker. Eftersom datorerna ofta skänkts till museet efter att ha använts av donatorn i många år är det sällan som en komplett uppsättning manualer finns kvar.

Flest bevarade manualer – ett trettiotal - har D21, Datasaabs stordator från 60-talet. De omfattar systembeskrivningar av centralenheten och yttre enheter som hålkortsläsare och radskrivare och beskrivningar av hur programmeringsspråken ALGOL och Genius ska användas på maskinerna. Även om dessa beskrivs som ”lättkod” i jämförelse med maskinspråken som användes för tidiga datorer är det uppenbart att det krävdes expertkunskaper för att hantera maskinen.

Datorer av D21s storlek och med så omfattande dokumentation är ovanliga i museets samlingar. Vanligare är persondatorer från slutet av 70-talet och framåt. I de manualer som finns bevarade märks det tydligt att man vänder sig till en ny typ av användare, som har begränsad kunskap om hur en dator fungerar inuti och inte kommer att skaffa det heller, men som vill lära sig hantera datorn för arbete och möjligtvis avkoppling. I bruksanvisningen för Motalaföretaget Luxors hemdator ABC80 från 1979 gäller det visserligen fortfarande att lära sig ett programmeringsspråk för att ge kommandon till datorn. Men nu heter det BASIC och har få satser och logiska användarregler, så att även ovana datoranvändare ska kunna lära sig använda det.  Till ABC-datorn finns även ett antal kommersiellt utgivna handböcker där den datorägare som ville lära sig avancerad programmering eller skapa sitt eget mätdatorsystem fick rådgivning.

Längre fram i tiden hittar vi Apples kontorsdator Lisa2 från 1984. Här finns ett tiotal handböcker som beskriver olika program – för ordbehandling, kalkylering, projektplanering och annat – bevarade. Lisa hade ett för sin tid avancerat grafiskt gränssnitt där användaren kunde utföra sitt arbete genom att klicka, dra, klippa ut och klistra in istället för att skriva in kommandon.  Manualerna är också pedagogisk upplagda med många förklarande bilder och tydliga underrubriker för att användaren snabbt ska hitta rätt.

Museets datorer kan i de flesta fall inte längre användas. Genom att bläddra i manualerna kan man skapa sig en bild av vad de kunde åstadkomma och hur det var att använda dem.

I samband med projektet Från matematikmaskin till IT har manualerna även registrerats i Tekniska museets bibliotekskatalog och i den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS. På så vis skapas ytterligare en ingång för forskare och privatpersoner som söker efter datorhistoriskt källmaterial.

Manualerna är inte tillgängliga för fjärrlån utan måste studeras i museets läsesal.

Läs förteckningen över museets datorlitteratur

Läs förteckningen över museets manualer
Gå till bibliotekskatalogen för att söka efter litteratur och manualer