Verktyg

Tipsa en kompis
Share |

2000-talet

Pirate bays server. Foto: Anna Gerdén

Pirate bays server. Foto: Anna Gerdén

Under 2000-talet har fildelning över internet helt förändrat förutsättningarna för distribution av film, musik och programvaror. Samtidigt har har datorerna allt mer kommit att modifieras av användarna för att passa deras behov och identitet. En särskild dator, XO-datorn, har utvecklats för att barn i tredje världen också ska kunna följa med det digitala tåget, lära sig använda datorer och få tillgång till internet. När Google skannar in all världens böcker sker det samtidigt som nyutvecklade läsplattor gör att längre texter blir lättare att läsa från en datorskärm.

Server från Pirate bay

Dataservern på bilden användes mellan 2004 och 2008 i verksamheten The Pirate Bay. Servern var placerad i Stockholm och hade som uppgift att koppla samman olika datorer på Internet i samband med fildelning.

I januari 2008 beslagtogs servern av polisen och en förundersökning inleddes. Senare under samma år återlämnades servern till The Pirate Bay och i februari 2009 förvärvades den av Tekniska museet.  

Rättegången mot The Pirate Bay inleddes den 16 februari 2009 i Stockholms tingsrätt. Domstolen meddelade sitt beslut den 17 april 2009 - de fyra åtalade dömdes för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen till ett års fängelse och ett skadestånd på totalt 30 miljoner kronor.

BESLAG AV LÄNSKRIMINALEN

Dataservern har av polisen försetts med ett diarie-nummer och ett beslagsnummer  i samband med att den togs i beslag i The Pirate Bays serverhall i Sundbyberg.  

0201-K101917-06 innebär att länskriminalen i Stockholm tog emot en polisanmälan 2006 från målsägare i detta ärende (Blizzard, IFPI, Nordisk Film, Sierra m. fl.).

0240-06-597 p24 innebär att länskriminalen verkställde beslaget som beslagnummer  597, där denna dataserver är punkt nummer 24.

Hela förundersökningsprotokollet  i detta ärende är  tillgängligt på Internet genom sökning på diarienumret 0201-K101917-06.

KOPIERING PÅ 70-TALET

Kopiering i strid med upphovsrätten är ingen ny företeelse. På 1970-talet handlade striden om kopiering av musik på kassettband.

Genombrottet för kassettbandet kom 1971 med utrustning som klarade av att återge musik med hög kvalitet. Formatet var behändigt, priset överkomligt och laddningen av själva bandet barnsligt enkel. Systemet var också i högsta grad portabelt. Samma kassett kunde spelas hemma, i bilen eller på utflykt, och den var inte känslig för stötar.

Kassettbandet var enormt populärt. De flesta banden såldes oinspelade och användes för kopiering av musik från radion eller från vinylskivor. Skivförsäljningen minskade i rasande takt.

Efter påtryckningar från musikbranschen infördes i Sverige en statlig kassettskatt på 1980-talet och upphovsrättlig ersättning för kopieringen1998.

Moddade datorer

En moddad dator med vattenkylning. Foto: Nisse Cronestrand

En moddad dator med vattenkylning. Foto: Nisse Cronestrand

Från beige burk till moddad dator

Gamla kontorsmaskiner har ofta i nutida ögon en beige färg. Den kulören var en revolutionerande nyhet inom skrivmaskinsbranschen när Acton Björn och Sigvard Bernadotte  formgav den nya skrivmaskinen "Facit T1" åt AB Åtvidabergs Industrier 1957. Tidigare hade skrivmaskiner i regel varit svarta eller mörkt grönt pulverlackade men under 1960-talet såldes Facits gråvita skrivare i totalt 140 länder. Motslutet av 1980-talet fick denna ljusa färg i folkmun namnet "beige" och blev ett negativt laddat modeord för egenskaper och företeelser som var trista, tråkiga och allmängiltiga. Det kunde gälla människor, inredningar, filmer, klädstilar m.m. Ingen ville vara beige som en kontorsmaskin.

Persondatorer som tidigare tillverkades för kontor och arbetsplatser blir under 90-talet ekonomiskt möjliga att köpa som hemdatorer i hushållen. En förhållandevis bred ungdomsgrupp visar upp ett stort intresse för denna typ av apparater. Under 80-talet var motsvarande grupp hänvisade till betydligt enklare datorer av märken som Sinclair och Commodore som hade form och utseende som små reseskrivmaskiner. De såldes på Domus, el-varuhus, leksaksaffärer och liknade försäljningsställen. 1990-talets persondatorer var däremot stora beiga burkar. Det är i detta läge som den moderna folkkonsten kommer in i bilden som innebär att konsumenten ger en ny egen personlig formgivning på en massproducerad konsumentvara. Den beiga burken fick, när den utsattes för hemmiljöernas kärleksfulla folkkonst, ofta helt ny färg och den unga ägarens bomärke. Datorerna fick namn som "Green Machine", "Matrix", "Plåt", "Fubar", "Puzzlebox", "Nehemiah Cube", "Med Linolja", "Monster" . Det kunde vara ett målat graffitimärke eller siluetten av ägarens "tag" utsågat i datorns plåthölje, en avancerad motivlackering i airbrush, etc. Datorn blev på detta sätt modifierad eller "moddad" som termen lyder.

Varje dator blev en individuell utformad personlig trofé. Placerades en lampa i datorburken blev den en lysande ljusskylt. Genom Macintosh djärvt formgivna iMac som lanserades 1997 visade även datorbranschen att massproducerade datorer kan ges helt nya former, färger och ytbehandlingar. Macintosh behövde formgivningen som ett konkurrensmedel mot PC-datorerna. Macintosh datorer är dock dyrare och ovanliga i moddarnas kretsar, där det är PC som helt dominerar. Ungdomarna behövde en fantasifull formgivning på sina datorer för att bli sedda och beundrade när de hade träffar och möten till vilka man transporterade sina datorer. Dessa LAN-partyn (local area network) gjordes i hemmen, skolmatsalar, bygdegårdar, mässhallar, sommarstugor. Man kopplade där ihop sina datorer i nätverk för att spela datorspel. Var man ägare av en häftigt dekorerad dator i ett sådant sammanhang åtnjöt man respekt.
Det hölje som datorernas alla hårddiskar, moderkort, grafikkort m.m. är monterade i är i regel tillverkat i metall som är tacksamt att bearbeta, slipa ner, klippa hål i, borra i, skruva fast detaljer på etc. Att klippa upp sidorna, montera på plexisidor och sätta in färgglada lampor och lysdioder är en klassisk moddning. Avsikten från elektronikbranschen är dock att ett metallhölje ska minska den strålning som datorn sänder ut. Genom att moddaren bryter upp höljet sätts detta ur spel. Detta problem förfaller dock inte bekymra moddarna.

Många gånger bygger moddaren ett helt nytt hölje till sin dator i till exempel plast, trä , plåt, lego, wellpapp eller dekorerar sitt hölje med päls, pärlplattor, plasticpadding, etc. Höljet kan ges en speciell form av en kub, likkista, eller annan form som tydligt avviker från en standardlåda för pc. Datorn kan även byggas in i en redan befintligt väska, IKEA-möbel, mikrovågsugn, antik möbel, gammal TV-mottagare, leksaksfigur, docka, vägglampa. Ständigt dyker det upp nya föremål som har fått bli värd i en ny datorinstallation.  

Inte bara utsida

När man köper ett armbandsur av typ quartz finns det olika modeller. Man kan köpa ett herrur med sekundvisare och siffror för datum eller kan man välja ett enkelt damur utan sekundvisare. Det har tekniskt sett inte så stor betydelse var man väljer, för i regel så har uren byggts upp kring likadana datachip. Oberoende vad man väljer för yttre skal så är innanmätet många gånger identiskt. Även ett enkelt ur innehåller således ett datachip med en outnyttjad möjlighet för datum- och sekundvisare. Vore man en skicklig amatörurmakare finns det en teoretisk möjlighet att plocka fram egenskaper som datum och sekundangivelse ur klockans kiselchip.

På liknade sätt styrs diselmotorerna i nutida lastbilar av datachip som arrangerats så att bränslesnålhet och miljöutsläpp maximeras i enlighet med åkeriägarnas önskemål. Men ofta är det så att enskilda lastbilschaufförer vill ha fler hästkrafter på miljöns bekostnad. Chauffören vänder sig då till en "chiptrimmare" som fixar till och ordnar motorstyrkan på önskat sätt. Att manipulera dagens högteknologiska apparater är en realitet som den intresserade kan lära sig. Att modda sin dator handlar till stor del om att manipulera elektroniken.

Detta gäller även datorer, pc och dataspel. Det mesta går att peta i och förbättra på ett sätt som tillverkaren av konsumentvaran inte hade tänkt sig. Att "modda" datorer inbegriper inte bara dekorationer av höljet utan även manipulering av datorns insida. Det kan tillgå så att man öppnar datachipet via programmering eller genom att med en blyertspenna bygga upp ett elektriskt halvledande grafitstreck mellan vissa piggar på processorn. Syftet är att få processorn att ticka på snabbare, att öka klockfrekvensen, att "överklocka" som termen lyder. Datorn får därigenom större kapacitet och utför sina digitala beräkningar på kortare tid.

Datorn kan även fås att arbeta snabbare genom att man ger den mer "tryck" i den elektriska strömmen. Man ökar spänningen, mer volt. En vanlig glödlampa som kopplas in på 380 volt (istället för det normala 220 volt) skulle lysa starkare, bli varm och snabbt explodera. Hade man kunnat kyla ner lampan hade den hållit lite längre. Samma situation försätts datorn i när den spänningsmoddas (får mer volt). -För att den inte omedelbart skall förstöras måste den kylas-. I de flesta fall sker detta via extra fläktar som drar ut den heta luften kring kretskorten. Ett betydligt mer avancerat system är vattenkylning. I regel innebär det att en cirkulationspump, pumpar runt färgat vatten i transparenta slangar. Tillsammans med belysning brukar en vattenkylning skapa en mycket effektfull dator.

En fysikaliskt ännu gynnsammare effekt kan uppnås om datorn byggs om till en frysbox (med peltierelement) och skapar en miljö med minusgrader. Detta brukar kombineras med moddarens kylning av sin läsk och en stor display som tydligt visar vilket antal minusgrader datorns innanmäte befinner sig i.

Var finns moddarna?

Även om moddning frodas i storstäderna så måste man säga att moddning företrädelsevis finns i landsortsstäder och på landsbygden. Genom att inträdesbiljetten i datorvärden är köpet av en egen dator (ca 6.000 kr) finns de flesta moddarna i hushållen hos medelklassen.

Den stora gruppen bland de som moddar sina datorer är dataintresserad män i åldern 15-30 år. Flickorna är mer sällsynta i moddarnas kretsar. (Vid det största lanpartyt i Sverige uppskattas 8% av deltagarna vara flickor.) Bland de moddare som nått medelåldern finns uteslutande män. Det är dock troligt att datorer dekorerade av medelålders kvinnor finns i hemmen (jag har inte träffat på eller hört talas om någon sådan dator).

Moddarna upprätthåller kontakterna med sina moddande kamrater via olika forum på Internet. Bilder och beskrivningar skickas in till webbplatser som SweClockers.com, NordicHardware.se och 64bits.se. På dessa webbplatser pågår ständigt diskussioner där teknik och estetik livligt diskuteras. Vill man få en bra uppfattning om hur moddade datorer ser ut "in real life" bör man ta sig till mässhallen Elmia i Jönköping i mitten av juni samt slutet av november och besöka Dream Hack. Det är världens största LAN-part där ca 10.000 datorer och dess ägare samlas under 3 dygn. Dream Hack startade i en skolmatsal i Borlänge 1998 och har sedan dess vuxit för varje år. Det är bland annat i sådana sammanhang man blir "sedd och beundrad" med sin moddade dator.

XO-datorn

XO-datorn. Foto: Anna Gerdén

XO-datorn. Foto: Anna Gerdén

Vid världsekonomimötet i Davos januari 2005 presenterades en visionär idé. Den handlade om att ge de fattigaste barnen i världen tillgång till en billig dator med internetuppkoppling och programvara.

Det finns nästan 2 miljarder barn i utvecklings-länderna som inte kan få tillräcklig utbildning. Resultatet blir att barnen döms till ett liv i fattigdom. Vart tredje barn i dessa länder går inte längre än fem år i skol men med bättre utbildning kan de istället påverka sin situation.

Många utvecklingsländer kämpar med snabbt växande slumstäder och saknar verktyg för att bekämpa fattigdomen. I en del länder läggs mindre än 150 kr om året per elev på utbildning. Det är en bråkdel av de 75 000 kr som en grundskoleelev i Sverige kostar.

Trådlöst

XO-datorn har ingen hårddisk eller CD-läsare. Lagringsminnet är 1024 MB flashminne men extra minne eller diskar kan anslutas via USB. Den har inbyggd webbkamera och mikrofon. Man kan vika ihop den till en e-bok och bläddra i den med knappar vid skärmen.

Tangentbordet levereras med internationella tecken eller med thailändska, arabiska, spanska, portugisiska, västafrikanska, mongoliska, kyrilliska tecken samt tecken för urdu, ett språk i Pakistan eller amharic, ett semitiskt språk i norra Etiopien.

Datorn kan ansluta till Internet via en trådlös uppkoppling. Om barnens skola har en trådlös anslutningspunkt till Internet kan alla som är tillräckligt nära koppla upp sig via den. Datorerna upprättar sedan automatiskt ett nätverk mellan varandra och genom att ”hoppa” mellan datorerna när signalen längre.

ONE LAPTOP PER CHILD - OLPC

Stiftelsen One laptop per child foundation grundades av Nicholas Negroponte år 2005. Han var då en av grundarna av och professor i mediateknologi vid MIT Media Laboratory. Som visionär har han en lång historia.

År 1982 var Negroponte med i ett projekt sponsrat av Franska staten som delade ut Apple II-datorer i en förort till Dakar i Senegal. År 1995 tecknade han en bild av framtiden för person-datorn i ”Being Digital”. År 2002 fick ett 20-tal barn i en avlägsen by i Kambodja uppkopplade datorer. Barnen och även familjerna upptäckte en fjärran värld. Det första engelska ord de lärde sig var Google.

Det har varit svårt för projektet att nå idealpriset på högst 100 USD, idag ligger det på närmare det dubbla. Som ett led i introduktionen gavs en möjlighet för intresserade att donera en dator till ett barn i ett utvecklingsland och i gengäld få en, priset för båda var då 399 USD.

E-papper

E-papperet gör det enkelt att läsa en digital bok på bussen. Foto: Truls Nord

E-papperet gör det enkelt att läsa en digital bok på bussen. Foto: Truls Nord

Läsplattan visar text och bild med en helt ny teknik, inte att jämföra med vanliga lcd-skärmar till datorer och mobiltelefoner. E-papper är samlingsnamnet för flera olika tekniker med vissa gemensamma egenskaper.

Tekniken är extremt strömsnål. Den förbrukar bara ström när man bläddrar sida eller utför något annat kommando. Den senast lästa sidan finns alltså kvar på skärmen utan att någon ström förbrukas. Bilden är skarp. På en vanlig lcd-skärm ritas  bilden upp hela tiden med en viss frekvens. På läsplattan står bilden helt stilla, vilket gör att den blir tydligare. Upplösningen är dessutom 1600 dpi mot lcd-skärmens 72 dpi. Läsplattan är mobil. Den uppdateras via nätet eller trådlöst men du behöver inte vara uppkopplad medan du läser den.

En av de första tidningarna i världen att testa denna nya teknik var Sundsvalls Tidning.

SUNDSVALLSTESTET

Sundsvall Tidning gjorde med Högskolan i Halmstad ett försök med det nya tidningsformatet. Under 14 dagar fick testgruppen varje dag tidningen på en läsplatta.

Läsarna var positiva till den nya tidningen. Miljöaspekten var viktig. Tekniken är den klart miljövänligaste om man jämför läsning av papperstidning, webbtidning och e-papper.

Man uppskattade läsbarheten, att läsplattan var mobil, den snabba distributionen av nyheter och att tekniken ger flera digitala tjänster som man inte kan få i en papperstidning. Det negativa var svårigheten att få överblick över innehållet och att läsplattan inte hade färg.

Jag själv är helt övertygad om att  tekniken kommer att finnas på bred front om några år, säger Svenåke Boström, projektledare för e-papper vid Sundsvalls Tidning.

E-PAPPER OCH E-BLÄCK - VAD ÄR DET?

Bilden nere till höger visar principen för E-ink, elektroniskt bläck, som är den teknik som används för läsplattan från iRex. Sidan byggs av mikrokapslar som kan skifta färg. Här i stark förstoring enbart för att visa principen. Man kan dela varje kapsel i två kulörer för att få en tydligare bild. Pigmenten i kapslarna består av positivt laddade ljusa pigment och negativt laddade mörka pigment.

I EN SNAR FRAMTID

Läsplattan befinner sig utvecklingsmässigt i ett tidigt skede. Snart kommer alla att ha färgskärm och ljud, vara ständigt uppkopplade, ha förbättrad minnes- och batterikapacitet. Om ytterligare ett par år kan man rulla ihop dem och stoppa dem i fickan. Man kan även skriva in egen text direkt på skärmen.

E-ink är den teknik för att visa text och bild som kommit längst. För närvarande utvecklar flera företag olika tekniker.

Fujitsu och Panasonic har båda en prototyp med färgskärm. Polymer Vision har en med rullbar skärm. Motorola arbetar med mobilen som läsverktyg. Amazon.com har sin egen läsplatta Amazon Kindle. Du kan trådlöst ladda ner tidningar som The New York Times, The Washington Post, The Wall Street Journal och Le Monde, ett stort antal böcker, bloggar, wikipedia och tidskrifter som Time, Fortune, Forbes och Atlantic Monthly.

Kommentarer

Senast uppdaterad: 2010-02-11

1950-talet

BESK

Årtiondet då Sverige fick sin första dator.

1960-talet

Hålremsstans

Under 1960-talet växte en svensk IT-industri fram och datorn fick allt fler tillämpningar.

1970-talet

1970-talets dator

Datorerna blev under 1970-talet så små och billiga att mindre företag och till och med privatpersoner kunde börja använda dem.

1980-talet

1980-talet: PC:n och det grafiska gränssnittet.

Under 1980-talet kom den första PC:n. Musen och det grafiska gränssnittet introducerades för datoranvändaren och datorerna började bli bärbara.

1990-talet

1990-tal: minnesbärare

Lagringen av data utvecklades enormt under 1990-talet, vilket medförde nya användningsområden för datorn.

2000-talet

2000-talet - fildelningsserver från Pirate bay

Under 2000-talet har fildelning förändrat vårt sätt att se på film och musik - och på upphovsrätt. I hemmen formger ungdomar sina egna datorer och den digitala klyftan i världen ska överbryggas med billiga och enkla skoldatorer.

Hitta hit

Museivägen 7, Gärdet i Stockholm.
Buss 69 till Museiparken.

Vackra promenad- och cykelvägar utmed Djurgårdsbrunnskanalen.

Öppettider & priser

Alla dagar kl 10 – 17. Ons till kl 20
Bibliotek & arkiv: boka tid

Barn 0 – 6 år gratis | 7 – 19 år: 40 kr
Vuxen: 120 kr

Grupp- och andra rabatter

Kontakt

Tekniska museet
Box 27842 | 115 93 Stockholm
Tel: 08-450 56 00

info[at]tekniskamuseet.se

Kontakta medarbetare