1980-talet

IBM 5150 - den första PC:n

IBM lanserade sin första PC 1981 för att möta konkurrensen från Apple och deras framgångsdator Apple II. Modellen hette 5150 och blev en omedelbar succé – i slutet av 1983 hade företaget sålt 750.000 datorer. Då köptes PC:n främst av företag – det skulle dröja drygt ett decennium innan den gjorde sitt intåg i hemmen på allvar.

Flera datortillverkare började tillverka PC-datorer och idag är PC-systemet en standard. Termen PC avser nu mer en dator som kan köra Windows.

DOS OCH WINDOWS

Det var inte bara PC-systemet i sig som hade betydelse för datorutvecklingen. IBM:s PC levererades med operativsystemet DOS (Disk Operating System) som utvecklades av Microsoft.

Enligt en överenskommelse fick Microsoft rätten att själva distribuera DOS. Senare utvecklade företaget operativsystemet Windows som idag levereras med i stort sett alla PC.

PRESTANDA

IBM 5150:s prestanda var blygsamma med dagens mått. Processorn var en Intel 8088 med klockfrekvensen 4,77 MHz. Internminnet, eller det så kallade RAM-minnet, var på 16 kB.

Datorn hade ingen hårddisk – istället lagrades operativsystem, program och data på två 5,25-tumsdisketter som vardera rymde 160 kB.

1984: Macintosh och drömmen om en folkdator

Den första Macintoshdatorn. Foto: Truls Nord.

Genom George Orwells roman 1984 från 1949 hade boktitelns årtal blivit synonymt med dystopiska visioner om ett framtida repressivt övervakningssamhälle. Under 1970- och 1980-talen hade de allt mer omfattande datorsystemen och databaserna bidragit till att öka farhågorna om att det var dit samhället var på väg. Datorerna användes i stor utsträckning för att administrera och kontrollera samhälle, företag och medborgare. Fortfarande var datorerna inte särskilt användarvänliga och de användes huvudsakligen av personer med specialkompetens inom organisationer med stora ekonomiska resurser. Under just det dystopiskt laddade årtalet 1984 lanserade företaget Apple sin första Macintoshdator och med den blev det grafiska gränssnittet och datormusen tillgänglig för massmarknaden. Datorn tog med detta ett gigantiskt kliv till att bli en teknik för vanliga människor och kunde därmed möjligen bli mindre hotfull. I en epokgörande reklamfilm för den nya datorn påpekade Apple att 1984 med deras dator inte skulle bli som ”1984”, med en tydlig hänvisning till Orwells roman.

Idén med ett grafiskt gränssnitt och en datormus introducerades första gången av den amerikanske uppfinnaren, forskaren och visionären Douglas Engelbart vid en presentation under en datorkonferens i San Fransisco i december 1968. Han ledde ett forskarteam vid Stanforduniversitetet utanför San Fransisco, som arbetade med människa/dator-interaktion. Flera av medarbetarna började med tiden arbeta på företaget Xerox forskningsanläggning Xerox PARC, som invigdes 1970. Där utvecklade de en dator som kallades för Alto och som innehöll en rad av de idéer som de arbetat med vid Stanford. Datorn stod färdig 1974 men var dock inte en kommersiell produkt. Den användes mest internt av företaget samt på ett antal universitet. Xerox hade bestämt att inte satsa kommersiellt på datorer och efter ett besök på företaget kunde Apples VD och grundare Steve Jobs köpa rätten att använda och kommersialisera idén med det grafiska gränssnittet.

Den första Appledatorn som använde grafiskt gränssnitt var modellen Apple LISA som kom 1983 och hade ett nypris om c:a 10 000 dollar. Det gjorde att den var för dyr att köpa för de allra flesta privatpersoner. Istället blev det NASA som blev den största kunden av denna dåligt säljande dator. Macintosh 128K, som kom 1984, var den första i Macintoshserien och hade ett nypris på c:a 2 500 dollar, det vill säga en fjärdedel av LISAs pris. Med den ville Apple lansera datorernas version av Volkswagen, folkdatorn. Macintoshdatorn skulle med det lättarbetade grafiska gränssnittet och det förhållandevis låga priset vara både tekniskt och ekonomiskt tillgängligt för så många som möjligt.

Macintosh 128K har en inbyggd monokrom, svart/vit bildskärm av katodstråletyp. Datorn har även en inbyggd diskettenhet för 3,5-tumsdisketter. Processorn är en Motorola MC68000 med en klockfrekvens på 7,8336 MHz. RAM-minnet är, som namnet anger, 128 kB. Den första Macintoshdatorn hade ingen hårddisk. Programvarorna MacPaint och MacWrite kom med datorn. Operativsystemet System (sedermera Mac OS), som byggde på operativsystemet till LISA och i förlängningen Altodatorn, blev en stor framgång som sedan har tjänat som förebild för exempelvis Microsofts operativsystem Windows, vars första version släpptes till PC-datorer 1985.

Datormusen

Håkan Lans digitizer HIPAD. Foto: Anna Gerdén.

Datormusen – idag tar vi den för given när vi sitter vid datorn, men så har det inte alltid varit.

Konceptet med en datormus presenterades inför publik för första gången 1968 vid en datorkonferens i San Fransisco. Demonstrationen gjordes av den amerikanske forskaren Douglas Engelbart, som samtidigt visade för världen sådant som ordbehandling, hypertext och e-post. Engelbarts patent gick ut 1987, men då hade datormusen utvecklats på ett sätt som inte inkräktade på hans patent – vilket gjorde det närmast omöjligt att tjäna pengar på ett förnyat patent. Engelbart blev aldrig rik på sin skapelse.

Musen som han presenterade var ett ganska enkelt hembygge med två hjul som styrde markören på datorskärmen, ett för Y-axeln och ett för X-axeln. Engelbarts kollega Bill English utvecklade 1972 den kulstyrda musen när han börjat arbeta på företaget Xerox. Denna mus blev inte tillgänglig på marknaden förrän 1981 och ingick då som tillbehör till datorn Xerox Star.

Den första masstillverkade musliknande produkten blev istället en konstruktion av den svenske uppfinnaren Håkan Lans.

STYRKULA, 1959

Det svenska företaget Standard Radio & Telefon AB (SRT) utvecklade monterns styrkula på upp-drag av Försvaret. Styrkulan patenterades 1959 och ingick som styrorgan i Flygvapnets radar-station PS-08. Den kom också att användas som ett viktigt redskap för inmatning av information till den av SRT utvecklade datorn Censor. Även före-taget Ferrantis sedermera nedlagda DATAR-system för den kanadensiska flottan använde en liknande styrkula vid början av 1950-talet.

Styrkulan bygger på samma princip som den kul-försedda musen från 1972. Kulan påverkar två pulsgivare vars binära signaler styr en pekare på skärmen. På musen har man däremot vänt kulan upp och ner så att den löper mot bordsytan istället för att man styr den med handen.

Styrkulor har kommit att användas i bärbara datorer och som fristående ergonomiska hjälp-medel till datorer. Styrkulan i montern är en prototyp skänkt till museet av konstruktören Stig Eriksson.

HÅKAN LANS BIDRAG TILL MUSENS UTVECKLING

I Sverige nämns Håkan Lans ibland som datormusens uppfinnare. I början av 1970-talet uppfann han ett pekdon som var kopplat till en platta med ett rutnät av koppartråd. Tanken var att man skulle använda denna så kallade digitizer vid digitalisering av seismiska mätningar, men snart insåg Lans att den passade bra även för andra användningsområden.

Med digitizern kunde man med god precision göra förflyttningar i alla riktningar. Lans skapelse blev en kommersiellt gångbar produkt som masstillverkades på licens av företaget Houston Instruments. Den såldes under namnet HIPAD och blev på 1970-talet det första musliknande pekdonet som var tillgängligt på en massmarknad och användes tillsammans med hemdatorer i en någorlunda stor skala.

Några år senare, 1981, lanserades den kulförsedda musen som tillbehör till Xerox Star, för övrigt den första kommersiella datorn med grafiskt gränssnitt och ikoner.

Världens första bärbara persondator

Osborne 1 - världens första bärbara persondator. Foto: Anna Gerdén.

Osborne 1 räknas som världens första bärbara dator, den väger 10 kilo! Detta exemplar inköptes i USA 1981 för 1 795 dollar och då medföljde operativsystemet CP/M, kalkylprogrammet Supercalc, ordbehandlingssystemet WorldStar och programspråken MBASIC och CBASIC.  Bara dessa program kostade ca 1 500 dollar. Primärminnet är på 64 kb. Bildskärmen är fem tum. Datorns front är 48 cm bred och den är 45 cm djup.

Den amerikanske entreprenören Adam Osborne arbetade först som skribent och gav 1975 ut en mycket populär bok om datorn som hobby. Han konstruerade Osborne 1 tillsammans med Lee Felsenstein och hade som målsättning att den skulle rymmas under en flygplansstol. I mars 1981 lanserades den, men fick en nedgörande kritik. Den kallades till exempel ”Kiseldalens fula ankunge”. Osborne 1 hade dock ett slagkraftigt pris och förhoppningen att den skulle bli en folkdator slog snabbt in. Succén var dock kortvarig. Redan i slutet av 1983 gick Osborne Computer Corp. i konkurs.

Osborne 1 såldes i början av 1980-talet i Sverige av företaget Multitech som i en annonskampanj skrev ”En perfekt allrounddator för dig som ofta befinner dig på resa. Den är liten och lätt, den väger bara 10 kg, ryms under flygplansfåtöljen eller nästan var som helst. Bekvämare kan det inte vara”.

Detta exemplar användes för att programmera och dokumentera simuleringsprogram i samband med att de två kärnkraftverken Oskarshamn 3 och Forsmark 3 anlades.

Tekniska museets föremålsnummer:TM 41.709.