1970-talet
Apple II Europlus. Foto: Arkiv
Under 1970-talet började datorerna bli så små och billiga att privatpersoner kunde köpa en egen dator. En av dessa datorer var Apples första masstillverkade och färdigmonterade dator - Apple II.
På 1970-talet började man också kunna urskilja något av det IT-samhälle som världen var på väg in i, något som kommer till uttryck i debattboken Datamakt från 1975.
På 1970-talet började man också kunna urskilja något av det IT-samhälle som världen var på väg in i, något som kommer till uttryck i debattboken Datamakt från 1975.
Apple II - föregångaren till PC:n
Med Apple II från 1977 skapades ett helt nytt segment inom datorindustrin - persondatorn. Den var färdigmonterad, lätt att använda och hade ett pris som gjorde att privatpersoner kunde köpa den. Försäljningssuccén lade grunden till Apples kommande framgångar med Macintoshdatorn.
När Apple II lanserades hade den ingen bildskärm, utan man fick koppla den till en TV. Under åren tillverkades datorn i en rad olika modeller och det var först 1993 som Apple II-serien lades ner. Detta gör den till den appledator som varit i produktion längst. I Tekniska museets föremålssamling har vi tre datorer ur denna serie: Apple IIc, Apple IIe och Apple II Europlus.
Den första Apple II:an hade en, jämfört med idag, mycket blygsam prestanda: 1 MHz processor och 4 kb RAM.
DATAMAKT - EN DEBATTBOK FRÅN 1970-TALET AV KERSTIN ANÉR
I mitten av 70-talet hade datorer funnits i Sverige i cirka tjugo år. Hemdatorn hade ännu inte uppfunnits, men människor utanför specialisternas skara började i allt högre grad komma i kontakt med datorer på arbetet och genom myndigheter. I en SIFO-undersökning från 1974 hade 95 % av de tillfrågade en åsikt om datoriseringen.
En person som flitigt deltog i debatten var den folkpartistiska riksdagsledamoten Kerstin Anér (1920-1991). Hennes bok Datamakt (1975) beskrivs i förordet som en ”reseskildring” genom datavärlden. Läsaren får träffa på politiker som debatterar om hur den personliga integriteten ska kunna skyddas i dataåldern, lärare i amerikanska förortsskolor som hoppas på att eleverna med datorns hjälp ska bli bättre på att läsa och räkna, fackliga representanter som oroar sig för färre och enformigare arbetsuppgifter i datoriseringens fotspår och forskarstuderande som försöker kringå förbudet mot att spela Star Trek-spel på universitetets datorer.
Mycket i Datamakt pekar mot en framtid som vi nu nått och i några fall redan lämnat bakom oss, medan andra delar av den tekniska utvecklingen inte kunde förutsägas. Anér funderar till exempel på vilka följderna blir den dagen då datanät som ARPA-net uppgår i ett allmänt tillgängligt, världsomspännande nät för informationsspridning och kommunikation. Kommer det att öka eller minska kunskapsklyftorna? Kommer pappersbaserade böcker, tidningar och brev försvinna? Och hur i all världen ska vi orka med att ständigt sitta och läsa från en mörk skärm med fladdriga bokstäver och begränsad typografisk variation?
Senast uppdaterad: 2010-08-25
1950-talet
Årtiondet då Sverige fick sin första dator.
1960-talet
Under 1960-talet växte en svensk IT-industri fram och datorn fick allt fler tillämpningar.
1970-talet
Datorerna blev under 1970-talet så små och billiga att mindre företag och till och med privatpersoner kunde börja använda dem.
1980-talet
Under 1980-talet kom den första PC:n. Musen och det grafiska gränssnittet introducerades för datoranvändaren och datorerna började bli bärbara.
1990-talet
Lagringen av data utvecklades enormt under 1990-talet, vilket medförde nya användningsområden för datorn.
2000-talet
Under 2000-talet har fildelning förändrat vårt sätt att se på film och musik - och på upphovsrätt. I hemmen formger ungdomar sina egna datorer och den digitala klyftan i världen ska överbryggas med billiga och enkla skoldatorer.
Hitta hit
Museivägen 7, Gärdet i Stockholm.
Buss 69 till Museiparken.
Vackra promenad- och cykelvägar utmed Djurgårdsbrunnskanalen.
Öppettider & priser
Mån – fre kl 10 – 17. Ons till kl 20
Lör – sön kl 11 – 17
Bibliotek & arkiv: Ons kl 13 – 17
Barn 0 – 6 år gratis | 7 – 19 år: 40 kr
Vuxen: 120 kr
Kontakt
Tekniska museet
Box 27842 | 115 93 Stockholm
Tel: 08-450 56 00
info[at]tekniskamuseet.se
