Verktyg

Tipsa en kompis
Share |

1950-talet

Sveriges första dator - BESK.

Den första svenskbyggda datamaskinen BESK (Binär Elektronisk Sekvens Kalkylator). Foto: Arkiv.

Den första svenskbyggda datorn BESK stod färdig 1953 och fick en oerhört stor betydelse för svensk IT-historia under de närmaste årtiondena. Året därpå började IBM tillverka världens första massproducerade dator - IBM 650.

BESK

Här visas den första svenskbyggda datorn BESK (Binär Elektronisk Sekvens Kalkylator). Den fyllde ett helt rum i Kungliga Tekniska Högskolans lokaler på Drottninggatan 95 A i Stockholm. BESK var i drift där ända fram till 1966 då den skänktes till Tekniska museet.

Den 1 april 1954 invigdes BESK, men maskinen stod färdig redan i november 1953. En kort tid ska den ha varit världens snabbaste datamaskin.

Det var Matematikmaskinnämnden och Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm som konstruerade BESK under ledning av byrådirektör Stig Comét och civilingenjör Erik Stemme.

Till vänster på bilden syns manöverbordet, i bakgrunden det magnetiska trumminnet och till höger huvudpanelen bestående av kontrollenhet, Williamsminne och aritmetisk enhet.

Företag och myndigheter kunde hyra maskintid på BESK för att göra sina egna uträkningar. Största kunden var SAAB, som snart byggde en egen BESK-kopia, SARA. I övrigt var Försvaret och FRA två stora användare av BESK. En viktig uppgift var framtagning av väderleksprognoser. Det meteorologiska arbetet på BESK drevs av Flygvapnet under ledning av den världsberömda professorn i meteorologi, Carl-Gustaf Rossby. BESK blev världsledande på väderleksprognoser och under 1954 kunde BESK skriva ut världens första realtidsprognos, följt av 72-timmarsprognoser. På filmen nedan kan vi få en inblick i bland annat det meteorologiska arbetet på BESK. Till exempel visas hur en väderlekskarta skrivs ut på en IBM-skrivmaskin. Mannen i vit rock är Gunnar Stenudd, en av BESK:s konstruktörer. Hans minnesberättelse från bland annat arbetet med BESK finns att läsa nedan. Mannen i Flygvapenuniform är däremot okänd för oss.


Här är några tekniska data för BESK:

BESK var uppbyggd av 2400 elektonrör och 400 germaniumdioder
Den hade 2 minnen:

Internminne (arbetsminne), ett snabbt elektroniskt Williamsminne (40 katodstrålerör) indelat i 512 celler.

Externminne, ett långsamt elektromagnetiskt trumminne med 4096 celler.

Inmatning: stansade hålremsor (400 tecken per sekund)
Utmatning: stansade hålremsor (170 tecken per sekund och skrivmaskin)
Intern bearbetningshastighet: 20.000 instruktioner per sekund.

Läs vidare:

IBM 650

IBM 650

IBM 650 på Tekniska museet. Foto: Arkiv.

IBM 650 Introducerades år 1954. I Sverige har 11 enheter installerats. Denna dator kallas ibland för datorindustrins T-Ford eftersom det var den första massproducerade datorn på marknaden. Den första kunden i Sverige var Folksam. Även SJ investerade i ett IBM 650-system.

IBM 650 användes till livförsäkringsrutiner, tekniskt/vetenskapliga beräkningar och administrativa rutiner.

Minne av en IBM 650

En som arbetade med IBM 650 var Bertil Norstedt. I en minnesberättelse han skrev för Tekniska museet beskriver han datorn så här:

"Den utvecklades under 50-talet i Endicott, NY, där man under många år tillverkat hålkortsmaskiner, som fanns på de stora företagens dataavdelningar, och det var en av de sista datorerna, bestyckade med elektronrör. Transistormaskinerna var redan på väg.

Det var en decimal maskin, dvs talrepresentation och beräkningar gjordes i decimal aritmetik. Minnet var ett magnetiskt trumminne med 2000 ord om 10 siffror i form av 40 spår med 50 ord i varje.

Alternativt kunde man få 4000 ord (80 spår) något som Spårvägen hade köpt i sin maskin. Man använde "2 out of 5"-kod i minnet, vilket ger 10 möjliga kombinationer. I dataflödet användes "bikvinär" kod, som använder 2 fält, ett med två bitar (0 eller 5) det andra med 5 bitar (0, 1, 2, 3, 4) för att representera en decimal siffra. Härigenom får man mycket redundans för feldetektering, något som var viktigt med elektronrör, som har hög felfrekvens (1 fel per 20000 timmar).

Instruktonerna hade en operationskod om 2 siffror, följt av två adressfält om 4 siffror vardera. Den andra adressen var alltid hoppadressen till nästa instruktion. Det var alltså ingen sekvensmaskin.

Genom ett listigt val av operandadress och nästa instruktionsadress kunde man utföra flera instruktioner medan minnestrumman rotererade ett enda varv. Omvänt kunde det åtgå flera trumrotationer för att utföra en instuktion om man "hade otur" med adressvalet. För att förenkla programmeringen använde man "SOAP" - symbolic operation assembly program. Det var härvid viktigt att alltid assemblera den innersta programslingan först, dvs innan minnescellerna hunnit tilldelas adresser."
Gå till Bertil Norstedts minnesberättelse.PDF (pdf, 70.6 kB)

IBM 650 i korthet

Inmatningshastighet: 200 hålkort per minut. Intern hastighet: 0.096 millisekunder. Åtkomsttider: minimun 0.096 millisekunder, maximum 4.8 millisekunder. FF Trumminneskapacitet: 4000 ord,ett ord kan innehålla 10 siffror.

Senast uppdaterad: 2013-01-31

1950-talet

BESK

Årtiondet då Sverige fick sin första dator.

1960-talet

Hålremsstans

Under 1960-talet växte en svensk IT-industri fram och datorn fick allt fler tillämpningar.

1970-talet

1970-talets dator

Datorerna blev under 1970-talet så små och billiga att mindre företag och till och med privatpersoner kunde börja använda dem.

1980-talet

1980-talet: PC:n och det grafiska gränssnittet.

Under 1980-talet kom den första PC:n. Musen och det grafiska gränssnittet introducerades för datoranvändaren och datorerna började bli bärbara.

1990-talet

1990-tal: minnesbärare

Lagringen av data utvecklades enormt under 1990-talet, vilket medförde nya användningsområden för datorn.

2000-talet

2000-talet - fildelningsserver från Pirate bay

Under 2000-talet har fildelning förändrat vårt sätt att se på film och musik - och på upphovsrätt. I hemmen formger ungdomar sina egna datorer och den digitala klyftan i världen ska överbryggas med billiga och enkla skoldatorer.

Hitta hit

Museivägen 7, Gärdet i Stockholm.
Buss 69 till Museiparken.

Vackra promenad- och cykelvägar utmed Djurgårdsbrunnskanalen.

Öppettider & priser

Alla dagar kl 10 – 17. Ons till kl 20
Bibliotek & arkiv: boka tid

Barn 0 – 6 år gratis | 7 – 19 år: 40 kr
Vuxen: 120 kr

Grupp- och andra rabatter

Kontakt

Tekniska museet
Box 27842 | 115 93 Stockholm
Tel: 08-450 56 00

info[at]tekniskamuseet.se

Kontakta medarbetare