Datorhistoriska nedslag

Tidiga datorer

Differensmaskiner

Differensmaskinen var en tidig mekanisk räknemaskin som automatiskt framställde matematiska och astronomiska tabeller. Den engelska matematikern Charles Babbage arbetade mellan 1823 och 1833 med att konstruera och bygga en differensmaskin. Hans maskin färdigställdes aldrig trots statligt stöd. Istället var det svensken Georg Scheutz och hans son Edvard som kunde presentera den första fungerande differensmaskinen 1843.

Analogimaskiner och differentialanalysator

Analogimaskinen gör beräkningar genom att analysera fysiska storheter som spänning eller tryckförändringar. En differentialanalysator är en analogmaskin som utför lösning av system av differentialekvationer. Differentialanalysatorer var mekaniska, elektromekaniska eller elektroniska och användes för militära beräkningar under kriget där man hade behov av att beräkningar inom ballistik, aerodynamik och kärnfysik. Senare kom de till användning inom flera andra områden. Från 1949 byggdes här i Sverige flera differentialanalysatorer, både mekaniska och elektroniska. Differentialanalysatorn Lörda [TM39937] byggdes på Institutionen för reglerteknik på KTH 1955.

De första datorerna

De första datorerna var elektromekaniska och uppbyggda med reläteknik. En avsevärd förbättring av deras prestanda skedde när man började använda elektronrör. Ett svenskt exempel på en sådan dator är BESK [TM29768], som stod färdig 1953. Tekniken hade många nackdelar och under 1950-talet kunde datorerna förbättras ytterligare genom införandet av halvledareteknik. Transistorn, som uppfanns 1947, började allt mer utnyttjas i datorerna. Man experimenterade också med olika typer av minnen och lagringsenheter som ferrit- och katodstråleminnen samt trumminnen.

Stor- och minidatorer

Stordatorer

Under 1950-talet började datorerna serietillverkas. Stordatorerna var omfattande i storlek och upptog vanligen ett större rum. De användes inom en rad områden: forskning, statistiska beräkningar, folkbokföring m.m. Även banker och försäkringsbolag var tidigt ute och datoriserade sina verksamheter under 1960-talet. Under 1950-talet skedde en successiv övergång från elektronrör till halvledare. I USA fanns flera tillverkare av stordatorer, bland annat IBM [TM29657] men även i Sverige serietillverkades datorer. I slutet av 1950-talet började Axel Wenner-Grens stordator Wegematic att tillverkas i Tyresö utanför Stockholm och skriv- och räknemaskinstillverkaren Facit konstruerade datorn EDB som var baserad på BESK. DataSaab hade redan i mitten av 1950-talet påbörjat arbetet med att bygga en kopia av BESK och 1960 presenterade man datorn D2 som dock aldrig kom i produktion. Under 1960- och 70-talet tillverkade DataSaab flera framgångsrika stordatorer som D21 [TM39205], D22 och D23.

Minidatorer

Under 1960-talet började man integrera halvledartekniken i allt mindre enheter, vilket ledder till den integrerade kretsen. Genom denna utveckling krympte även datorerna och man började tala om minidatorer. Trots att minidatorn var stor med dagens mått var den avsevärt mindre än stordatorn, därav namnet. Minidatorerna var mycket billigare än stordatorer och fler branscher kunde datoriseras. När företag och kontor började datoriseras under 1970-talet arbetade man främst med terminaler som var anslutna till en central dator.

Superdatorer

En superdator är en dator med extremt höga prestanda. Ledande på detta område var Control Data Corporation (CDC) fram till 1976 då Cray Research presenterade Cray-1 [TM44354] som genom avancerade tekniska lösningar tog ett stort steg framåt i utvecklingen. Superdatorer är ofta dedikerade för att utföra stora mängder beräkningar på kort tid.

Mikrodatorer

Persondatorer

Utvecklingen medförde att man under 1970-talet kunde integrera datorns delar till en enhet som fick plats på skrivbordet. Begreppet mikrodator var fött. På kontoren och i industrin kom den att överta terminalens roll. Länge var den alltför dyr för att köpas av privatpersoner. IBM lanserade sin första PC [TM41015] 1981 och kort därefter började andra tillverkare erbjuda IBM-kompatibla PC-datorer vilket blev startskottet för en utveckling som ännu pågår. Apple hade tillverkat persondatorer sedan 1976 men det var först med Macintosh [TM40827] från 1984 som man kunde nå en större marknad. Priserna på persondatorer sjönk under 1990-talet och snart kom den att bli var mans egendom. Under förra millenniets sista år växte intresset för Internet och hemmets persondatorer kopplades upp via telefonmodem eller bredbandsuppkoppling. Idag syftar begreppet persondator på en PC eller en dator tillverkad av Apple.

Hobbydatorer

I mitten av 1970-talet hade priserna på datorkomponenter sjunkit så pass mycket att hobbyfolk kunde bygga egna datorer. Företag i USA erbjöd byggsatser, mest kända är IMSAI [TM40226], Altair och Apple 1. Det var också vanligt att bygga allt från grunden och elektroniktidningar publicerade byggbeskrivningar. I början av 1980-talet dog fenomenet ut eftersom serietillverkade datorer hade blivit ekonomiskt tillgängliga. Många av entusiasterna i USA kom att bli företagsledare i datorbranschen. Erfarenheterna från att bygga och programmera hobbydatorer låg till grund för många framgångrika dator- och mjukvaruföretag.

Hemdator

Efterfrågan på datorer för privat bruk var stor i början av 1980-talet och det lanserades en uppsjö av så kallade hemdatorer – enkla datorer som gick att programmera och spela på. För att hålla nere priserna utnyttjades två konsumentelektronikprodukter som redan fanns i hemmen; en vanlig tv fungerade som bildskärm och för att spara program och data användes en kassettbandspelare. Hemdatorer programmerades i BASIC, ett programspråk som var skapat för nybörjare. Många tillverkare försökte slå sig in på hemdatormarknaden men det var bara ett fåtal som blev framgångrika, bland annat Commodore [TM43596], Sinclair [TM40120] och Atari [TM42773]. Hemdatortillverkarna hade ett begränsat utbud av programvara och spel. Nyetablerade datorspelsföretag utvecklade spel som i många fall blev försäljningssuccéer. Dessutom publicerade datortidningar kod till program och spel.

Arbetsstationer

För vissa resurskrävande tillämpningar utvecklades arbetsstationer som var dedikerade för en uppgift. Främst används arbetsstationer inom den grafiska branschen där man arbetar med applikationer som kräver stor datorkraft.

TV-spel och spelkonsoler

Under 1970-talet lanserades flera tv-spel för hemmabruk och i slutet av decenniet kom de första spelkonsolerna. Hemdatorerna kom att dominera spelmarknaden under första hälften av 1980-talet. När deras storhetstid var över kunde spelkonsolerna få sin revansch. Från det sena 1980-talet och framåt blev Nintendo [TM44034], Sony Playstation och SEGA oerhört populära. Under 1980-talet började också handhållna spel som Game & Watch och Nintendo Game Boy lanseras.

Handdatorer

De första handdatorerna dök upp på 1980-talet. Sedan dess har tekniken förfinats varigenom prestandan har ökat och funktioner har tillkommit. Handdatorn var länge ett alternativ till filofaxen och idag har det blivit vanligt att man integrerar dess funktioner i mobiltelefoner.

Mikroprocessorstyrda föremål

Under de senaste decennierna har mikroprocessortekniken integrerats i allt fler av de föremål vi möter i vardagslivet: telefoner, leksaker, dammsugare [TM44233], bilar m.m. Våra tidiga drömmar om smarta vardagsföremål har blivit verklighet när mikroprocessortekniken har krympt, blivit mer avancerad och sjunkit i pris.
Det finns också exempel på produktlanseringar och försök som inte slagit så väl ut. Under parollen ”Det intelligenta hemmet” byggdes bostäder med intelligenta och interaktiva lösningar men intresset var svalt. Det Internet-uppkopplade kylskåpet med en display på dörren blev inte heller någon succé.

Tillbehör och delar

Datorerna har under sin utveckling genomgått många teknikskiften. I Tekniska Museets samlingar finns många delar och tillbehör till datorer som illustrerar dessa teknikskiften; in- och utenheter, minnen, processorer, hårddiskar och lagringsmedium.

Tekniska museets datorsamling

Tekniska museets föremålsdatabas finns för närvarande inte tillgänglig via Internet. För att kompensera för detta beträffande museets datorföremål (klass 68: Datakommunikation) publicerar vi här en förteckning över 330 datorrelaterade föremål i museets samling. Utöver dessa finns även ett antal datorföremål från Telemuseum, vilka väntar på ett förvärvsbeslut. Under 2010 kommer dessa föremål genomgå en förvärvs- och gallringsutredning.

Ladda hem förteckningen med Tekniska museets datorföremål.