Verktyg

Tipsa en kompis
Share |

Torbern Bergman

Torbern Bergman (1735-1784). Foto: Anna Gerdén, Tekniska museets arkiv.

Torbern Bergman (1735-1784). Foto: Anna Gerdén, Tekniska museets arkiv.

Torbern Bergman grundade den svenska vattenindustrin och upptäckte kolsyran. Han var en av grundarna till den moderna kemin. Dessutom var han astronom, geograf och fysiker. Torbern Bergman anses vara en av 1700-talets mest framstående svenska vetenskapsmän.

På 1700-talet brukade den berömda Franska Vetenskapsakademien ha högst åtta ledamöter som inte var fransmän. År 1780 var tre av dessa åtta svenskar: Carl von Linné, Pehr Wilhelm Wargentin och Torbern Bergman. Bergman var kemist, fysiker, geograf, astronom, matematiker och farmakolog. Tyvärr är det få som känner till honom idag.

Torbern Bergman föddes 1735 i Västergötland. Han var den äldste sonen till Barthold Bergman och Sara Hägg. Vi vet inte så mycket om hans uppväxt, förutom det han själv skrev i en kort självbiografi 1782. Torbern Bergman var bråkig och olydig som barn, tills han lärde sig läsa vid sex års ålder. Han tyckte även om att slänga alla möjliga saker i elden för att se hur de brann upp och förändrades. Det är möjligt att det var så hans intresse för kemi föddes.

Bergman och Linné

Torbern Bergman började studera vid Uppsala universitet 1752. Hans familj ville att han skulle bli präst. Han var däremot mer intresserad av naturvetenskap, men lydde. Kvällar och nätter ägnade han ändå åt att studera naturvetenskap. Ansträngningen och stillasittande gjorde att hans hälsa blev sämre. När han var hemma för att vila upp sig läste han algebra på egen hand och studerade växter och insekter. Resultatet av studierna blev en kort avhandling om larver och i farten upptäckte han dessutom sex nya fjärilsarter. Dessa skickade han till den store botanikern och zoologen Carl von Linné som i sin tur skickade Torbern Bergmans arbete till Kungliga Vetenskapsakademien med påskriften ”Vidi et obstupui – Jag har sett och häpnat”! En av de nyupptäckta fjärilarna kom att döpas efter Torbern Bergman.

Astronomen, fysikern, geografen

När Torbern Bergman kom tillbaka till Uppsala gav han upp prästyrket och läste bara naturvetenskap. 1758 disputerade han med en avhandling om astronomi och började arbeta på Celsius’ observatorium i Uppsala. Han forskade på bland annat norrsken och planeternas rörelser och grundade även det Kosmografiska sällskapet som snart blev känd i hela Europa.

Torbern Bergman valdes in i Kungliga Vetenskapsakademien år 1764. Hans första föreläsning som ledamot, ”Möjlighet att förebygga åskans skadliga inverkan” handlade om åskledare.  På den tiden fanns det inga åskledare i varken Skandinavien eller Europa. England var ett undantag, där fanns det tre åskledare. Det fanns även en misstro mot de nya idéerna och vissa trodde att åskledare kunde dra till sig åska istället. I sin föreläsning berättade Torbern Bergman detaljerat om hur en åskledare och en jordledare ska se ut. Hans bilder på åskledare är troligtvis de första som någonsin publicerats. Just detta verk blev sedan närmast bortglömt.

När Torbern Bergman var 31 år gammal gav han ut världens första (i modern mening) lärobok i fysisk geografi, det vill säga läran om mark, terränger, vatten och klimat. Boken hette ”Physisk beskriftning öfver jordklotet”. Den väckte stor uppmärksamhet och översattes till tyska och danska.

Kemisten

År 1767 blev Torbern Bergman professor i kemi vid Uppsala universitet. Det var många som sökte tjänsten, men den svenske kronprinsen (blivande kungen Gustav III) insisterade att Bergman skulle få bli professor. Detta trots att Bergman inte var kemist. Han såg dock till att lära sig kemi och gjorde det så bra att han blev en av Europas främsta kemister. Idag anses han vara den moderna kemins grundare i Sverige. Bergman införde kemiska analysmetoder, det vill säga sättet att studera hur ett visst ämne reagerar med andra. Han framställde reagenser som fortfarande används på laboratorier i hela världen. Han var den förste som hittade på ett system för namngivning av kemiska föreningar och ett sätt att symbolisera kemiska ämnen. Bergman var också först med att skriva kemiska formler med hjälp av dessa symboler.

Vattenindustrins grundare

I slutet av 1700-talet var det inne att dricka mineralvatten för hälsans skull. Den svenska överklassen åkte till brunnarna vid Medevi, Ramlösa och Sätra och konsumerade stora mängder mineralvatten. Det var inte ovanligt att dricka 6-7 liter vatten om dagen. Mineralvatten började även importeras från utlandet, vilket blev dyrt.

Torbern Bergman blev intresserad av mineralvatten runt år 1770. Han plågades av sin dåliga hälsa och började dricka importerat mineralvatten. Det hjälpte, men han hade inte råd att köpa mineralvatten hela tiden. Då började han undersöka vilka ämnen som fanns i mineralvattnet och dess kolsyrehalt. Torbern Bergman var förmodligen först med att framställa kolsyra, men det dröjde några år innan han skrev om sina upptäckter. Det är därför engelsmannen Joseph Priestley oftast räknas som kolsyrans upptäckare. Torbern Bergman konstruerade en apparat som framställde kolsyrat mineralvatten som hade samma egenskaper som det naturliga. År 1775 gav Bergman ut mycket detaljerade instruktioner, ”Afhandling om Bitter-, -Selzer, Spa- och Pyrmonter-Vatten samt deras tillredning genom konst”. Det var grunden till den svenska mineralvattentillverkningen. Senare började man tillsätta socker och olika essenser till mineralvatten, vilket var första steget mot dagens läskedrycksindustri.

Sjukdomen

Torbern Bergmans hälsa var aldrig riktigt bra. Hans hårda arbete och överansträngning gjorde att den blev allt sämre. Sommaren 1784 blev Torbern Bergman svårt sjuk och åkte till hälsobrunnen i Medevi. Där avled han den 8 juli 1784. Torbern Bergman blev 49 år gammal.

Text och research: Alexandra Selivanova

Sidansvarig: Peter Du Rietz

Senast uppdaterad: 2014-08-07

Hitta hit

Museivägen 7, Gärdet i Stockholm.
Buss 69 till Museiparken.

Vackra promenad- och cykelvägar utmed Djurgårdsbrunnskanalen.

Öppettider & priser

Mån – fre kl 10 – 17. Ons till kl 20
Lör – sön kl 11 – 17
Bibliotek & arkiv: boka tid

Barn 0 – 6 år gratis | 7 – 19 år: 40 kr
Vuxen: 120 kr

Grupp- och andra rabatter

Kontakt

Tekniska museet
Box 27842 | 115 93 Stockholm
Tel: 08-450 56 00

info[at]tekniskamuseet.se

Kontakta medarbetare