Verktyg

Tipsa en kompis
Share |

Maria Christina Bruhn

Kanon, modell. TM4932. Foto: Tekniska museets arkiv.

Kanon, modell. TM4932. Foto: Tekniska museets arkiv.

Kvinnliga uppfinnare var inte så vanliga under 1700-talet. Maria Christina Bruhn var Sveriges första kvinnliga uppfinnare inom artilleriteknik. Hon kom på ett säkert sätt att förvara krut. Tyvärr tog det 13 år innan hon fick åtminstone ett sorts erkännande för sin uppfinning.

I början av Gustav III:s regeringstid utlystes ett pris på 6000 riksdaler kopparmynt (vilket skulle motsvara cirka 147 000 kronor idag) för den som kunde komma på ett sätt att förvara krut i karduser. Karduser var påsar som på den tiden användes vid avfyrning av artilleripjäser. Självklart var det viktigt att skydda dessa från både fukt och eld. Uppfinnaren som gjorde anspråk på priset var en kvinna, Maria Christina Bruhn.

Maria Christina Bruhn (1732-1808) var troligtvis Sveriges första kvinnliga uppfinnare i artilleriteknik. Vi vet inte så mycket om hennes liv, men Maria Christina Bruhn verkar ha varit en person med stark drivkraft. Hon var den äldsta av tre döttrar till bokhållaren Johan Bruhn. Efter faderns död drev hennes mor, Inga Christina, ett tapetmakeri. När Inga Christina dog 1751 tog den 19-åriga Maria Christina Bruhn över verkstaden och blev familjens överhuvud.

Fram till 1774 finns det tyvärr inga bevarade handlingar som visar hur hennes intresse för artilleriteknik utvecklades. Maria Christina Bruhns enda koppling till artillerivetenskapen var att hon via sin systers make kände flera professorer i artillerivetenskap som var medlemmar av Kungliga Vetenskapsakademien. Enligt ett bevarat brev som hon skrev 1783 hade hon i många år experimenterat med färgblandningar och fernissor.

Den 2 mars 1774 framträdde Maria Christina Bruhn i Kungliga Vetenskapsakademien för att presentera sin uppfinning: fernissade vatten- och eldsäkra karduser. Vetenskapsakademien anordnade en provskjutning med Maria Christina Bruhns karduser, med bra resultat. Sedan hände det någonting väldigt märkligt. Andra började försöka ta åt sig äran för uppfinningen, exempelvis kunglige generalfältmästaren Anrep.

Maria Christina Bruhns karduser användes av svenska armén i många år utan att hon fick något erkännande. 1783 skrev hon till Krigsexpeditionen och gjorde anspråk på både äran och prispengarna. Det tog många skriverier och utlåtanden innan slutbeskedet kom tre år senare. Höga militärer och akademiledamöter ansåg att Maria Christina Bruhn inte kunnat bevisa att hon var först med sin uppfinning. Hon lyckades dock göra karduserna säkrare och skulle därför belönas med 166 riksdaler (cirka 3 000 kronor). 1787 fick Maria Christina Bruhn sina pengar. Efter det lämnade hon sitt tapetmakeri och drog sig tillbaka.

Text och research: Alexandra Selivanova

Sidansvarig: Peter Du Rietz

Senast uppdaterad: 2014-08-07

Hitta hit

Museivägen 7, Gärdet i Stockholm.
Buss 69 till Museiparken.

Vackra promenad- och cykelvägar utmed Djurgårdsbrunnskanalen.

Öppettider & priser

Mån – fre kl 10 – 17. Ons till kl 20
Lör – sön kl 11 – 17
Bibliotek & arkiv: boka tid

Barn 0 – 6 år gratis | 7 – 19 år: 40 kr
Vuxen: 120 kr

Grupp- och andra rabatter

Kontakt

Tekniska museet
Box 27842 | 115 93 Stockholm
Tel: 08-450 56 00

info[at]tekniskamuseet.se

Kontakta medarbetare