Nytt i samlingarna

Punktionsnål, letrör

Punktionsnålen används vid provrörsbefruktning för att suga ut ägg från kvinnan. Provrörsbefruktning var en revolutionerande behandling mot ofrivillig barnlöshet som utvecklades på 1970-talet, av forskarna Robert G. Edwards (född 1925) och Patrick Steptoe (1913-1988). Robert G. Edwards belönades med Nobelpriset i medicin 2010. Det är ett exempel på medicinsk teknik som utvecklats tack vare bättre kunskap om människans reproduktion på cellnivå. Föremålet representerar dagens avancerade bioteknik och ett medicinskt genombrott. (TM45225:1) Punktionsnål, letrör

Letskål, odlingsskål

Sex skålar för provrörsbefruktning, odlingsskålar och så kallade letskålar. Provrörsbefruktning var en revolutionerande behandling mot ofrivillig barnlöshet som utvecklades på 1970-talet, av forskarna Robert G. Edwards (född 1925) och Patrick Steptoe (1913-1988). Robert G. Edwards belönades med Nobelpriset i medicin 2010. Det är ett exempel på medicinsk teknik som utvecklats tack vare bättre kunskap om människans reproduktion på cellnivå. Föremålet representerar dagens avancerade bioteknik och ett medicinskt genombrott. (TM45225:2) Letskål, odlingsskål

Transferkateter

Transferkatetern används vid provrörsbefruktning för att föra in befruktade ägg (odlade embryon) till livmodern. Provrörsbefruktning var en revolutionerande behandling mot ofrivillig barnlöshet som utvecklades på 1970-talet, av forskarna Robert G. Edwards (född 1925) och Patrick Steptoe (1913-1988). Robert G. Edwards belönades med Nobelpriset i medicin 2010. Det är ett exempel på medicinsk teknik som utvecklats tack vare bättre kunskap om människans reproduktion på cellnivå. Föremålet representerar dagens avancerade bioteknik och ett medicinskt genombrott. (TM45225:3) Transferkateter

Frysstrån

Frysstråna för provrörsbefruktning används för förvaring av övertaliga embryon. Provrörsbefruktning var en revolutionerande behandling mot ofrivillig barnlöshet som utvecklades på 1970-talet, av forskarna Robert G. Edwards (född 1925) och Patrick Steptoe (1913-1988). Robert G. Edwards belönades med Nobelpriset i medicin 2010. Det är ett exempel på medicinsk teknik som utvecklats tack vare bättre kunskap om människans reproduktion på cellnivå. Föremålet representerar dagens avancerade bioteknik och ett medicinskt genombrott. (TM45225:4) Frysstrån

Provrör

Ett mindre provrör och en större behållare för insamling av spermier. Provrörsbefruktning var en revolutionerande behandling mot ofrivillig barnlöshet som utvecklades på 1970-talet, av forskarna Robert G. Edwards (född 1925) och Patrick Steptoe (1913-1988). Robert G. Edwards belönades med Nobelpriset i medicin 2010. Det är ett exempel på medicinsk teknik som utvecklats tack vare bättre kunskap om människans reproduktion på cellnivå. Föremålet representerar dagens avancerade bioteknik och ett medicinskt genombrott. (TM45225:5) Provrör

Ring

Denna ring från Ovako Hofors Ringverk 8 har valts ut som typisk för Ovako Hofors tillverkning av sömlösa varmvalsade stålrör och ringar till rull-och kullagerindustrin i början av 2000-talet. Förvärvet har gjorts i projektet "Handbok för dokumentation av processindustrin", ett samarbete mellan Tekniska museet, Länsmuseet Gävleborg, Ovako Hofors och Jernkontorets Bergshistoriska utskott. (TM45191) Ring

Ring

Denna ring från Ovako Hofors Ringverk 8 har valts ut som typisk för Ovako Hofors tillverkning av sömlösa varmvalsade stålrör och ringar till rull-och kullagerindustrin i början av 2000-talet. Förvärvet har gjorts i projektet "Handbok för dokumentation av processindustrin", ett samarbete mellan Tekniska museet, Länsmuseet Gävleborg, Ovako Hofors och Jernkontorets Bergshistoriska utskott. (TM45190) Ring

Brom

Denna "brom" har valts ut som typisk för Ovako Hofors tillverkning av sömlösa varmvalsade stålrör och ringar till rull-och kullagerindustrin i början av 2000-talet. Förvärvet har gjorts i projektet "Handbok för dokumentation av processindustrin", ett samarbete mellan Tekniska museet, Länsmuseet Gävleborg, Ovako Hofors och Jernkontorets Bergshistoriska utskott. (TM45189) Brom

Rör

Den avkapade biten av ett varmvalsat sömlöst rör har valts ut som typisk för Ovako Hofors tillverkning av sömlösa varmvalsade stålrör och ringar till rull-och kullagerindustrin i början av 2000-talet. Förvärvet har gjorts i projektet "Handbok för dokumentation av processindustrin", ett samarbete mellan Tekniska museet, Länsmuseet Gävleborg, Ovako Hofors och Jernkontorets Bergshistoriska utskott. (TM45188) Rör

Märkplåt

Märkplåten med bockad tråd att fästa den vid rör med har valts ut som typisk för Ovako Hofors tillverkning av sömlösa varmvalsade stålrör och ringar till rull-och kullagerindustrin i början av 2000-talet. Förvärvet har gjorts i projektet "Handbok för dokumentation av processindustrin", ett samarbete mellan Tekniska museet, Länsmuseet Gävleborg, Ovako Hofors och Jernkontorets Bergshistoriska utskott. (TM45187) Märkplåt

Rör

Röret har valts ut som typisk för Ovako Hofors tillverkning av sömlösa varmvalsade stålrör och ringar till rull-och kullagerindustrin i början av 2000-talet. Förvärvet har gjorts i projektet "Handbok för dokumentation av processindustrin", ett samarbete mellan Tekniska museet, Länsmuseet Gävleborg, Ovako Hofors och Jernkontorets Bergshistoriska utskott. (TM45186) Rör

Rör

Röret har valts ut som typisk för Ovako Hofors tillverkning av sömlösa varmvalsade stålrör och ringar till rull-och kullagerindustrin i början av 2000-talet. Förvärvet har gjorts i projektet "Handbok för dokumentation av processindustrin", ett samarbete mellan Tekniska museet, Länsmuseet Gävleborg, Ovako Hofors och Jernkontorets Bergshistoriska utskott. (TM45185) Rör

Ledare

Ledaren har valts ut som typisk för Ovako Hofors tillverkning av sömlösa varmvalsade stålrör och ringar till rull-och kullagerindustrin i början av 2000-talet. Förvärvet har gjorts i projektet "Handbok för dokumentation av processindustrin", ett samarbete mellan Tekniska museet, Länsmuseet Gävleborg, Ovako Hofors och Jernkontorets Bergshistoriska utskott. (TM45184) Ledare

Hålplugg

Hålpluggen har valts ut som typisk för Ovako Hofors tillverkning av sömlösa varmvalsade stålrör och ringar till rull-och kullagerindustrin i början av 2000-talet. Förvärvet har gjorts i projektet "Handbok för dokumentation av processindustrin", ett samarbete mellan Tekniska museet, Länsmuseet Gävleborg, Ovako Hofors och Jernkontorets Bergshistoriska utskott. (TM45183) Hålplugg

Monitor

Den portabla 8 tums tevemottagaren Quintrix har använts som monitor till en videokamera. Den kan drivas av antingen bilbatteri eller elnätet och har in- och utgångar för audio respektive video. Tv-tunern för  VHF/UHF har förinställning för 12 kanaler och en teleskopantenn.
Givaren har använt den tillsammans med en färgvideokamera Panasonic typ WVP-G1E och en Camcorder Panasonic MS1. Givaren använde utrustningen för att filma elitidrott under slutet av 1980-talet. (TM45182) Monitor

Videokamera

Videokameran Panasonic typ WVP-G1E är representativ för "Prosumer-klassen", dvs en avancerad utrustning som kräver kunskap av användaren men som inte är tänkt att användas professionellt. Den är också typisk för det enkla handhavande som video medförde i förhållande till film. Givaren använde kameran för att filma elitidrott under slutet av 1980-talet. (TM45181) Videokamera

Ögonrörelsekamera

Flygarhjälmen med en kamera på är använd vid KTH Flyg i samband med utveckling för Viggen-projektet. Verksamheten bedrevs som uppdrag av Kungliga Tekniska Högskolan åt försvarets materielverk. Utrustningen visar på metodiska undersökningar av människan för optimering av tekniken i ett av Sveriges största industriprojekt. Kameran är tillverkad av EMI Electronics Ltd, Hayes Middlesex, England men modifierad med en periskopliknande optik. (TM45180) Ögonrörelsekamera

Stillvideokamera med dator

Canons stillvideokameror är ett mellansteg mellan analog och digital stillbildsteknik. Denna Canon ion RC-560 har en CCD-sensor med 786 pixlars horisontell upplösning och lagrar bilderna i analogt videoformat på Video Floppy. Videokvaliteten följde Electronic Still Camera Standardization Commitee's specifikation för "Hi-band". Kameran har inbyggd blixt och "intelligent auto white balance". För att kunna använda bilderna på en dator tog Canon 1992 fram ion-Mac 560 kit. Det utgjordes förutom kameran ion RC-560 av ett instickskort för Macintosh-dator som kunde digitalisera bilden från kameran. (TM45179) Stillvideokamera med dator

Stillvideokamera

Canons stillvideokameror är ett mellansteg mellan analog och digital stillbildsteknik. Denna Canon ion RC-251e har en CCD-sensor med 786 pixlars horisontell upplösning och lagrar bilderna i analogt videoformat på Video Floppy. Videokvaliteten följde Electronic Still Camera Standardization Commitee's specifikation för "Hi-band". Kameran har inbyggd blixt och "intelligent auto white balance". Canon är en av de första tillverkarna av sådana produkter. Stillvideokameran Mavica var den första konsumentmodellen 1981. Priset var dock högt och företaget sökte en lösning till ett mer attraktivt pris. (TM45178) Stillvideokamera

Skivspelare

Unamcospelarna såldes direkt av tillverkaren utan detaljhandelns mellanhänder. Målgruppen var hem med stort hi-fi-intresse. Detta var den första precisionsgrammofonen som tillverkades i Sverige. Konstruktionen var så lyckad att många Unamcogrammofoner ännu används mer än 30 år senare. (TM45177) Skivspelare

Dataspel

Warcraft är ett strategiskt realtidsspel i fantasymiljö. Det lanserades 1994 av företaget Blizzard Entertainment och var anpassat för både Macintosh- och PC-datorer. Spelet blev en stor framgång. Fantasivärlden som lanserades i Warcraft finns skildrad i en egen wiki, http://www.wowpedia.org. (TM45175) Dataspel

Dataspel

Den första versionen av the Sims lanserades i februari år 2000. År 2002 var the Sims världens mest sålda PC-spel. The Sims beräknades ha 60% kvinnliga spelare, något som bidrog till spelets stora framgångar. Spelet kan sägas ha utmanat könsstereotyper och är intressant ur ett genusperspektiv. (TM45174) Dataspel

Mobiltelefon

Björn Andersson var huvudprojektledare för utvecklingen av Ericssons vattentäta mobiltelefon R310. Apparaten hade internt arbetsnamnet "Marina".  De arbetade med den i ca 2,5 år från 1997 till lanseringen 2000. Telefonen har i folkmun kallats "hajfenan" genom sin säregna utformning av antennen, och rönte under hösten 2010 viss uppmärksamhet. (TM45170) Mobiltelefon

Dataminne

Tekniken bakom Delay Lineminnet bygger på idén om spridning av ultraljudvågor genom en tunn tråd. Den information som skall lagras matas in i tråden genom magnetostriktiva förändringar i ett ferromagnetiskt material vid trådens början. Den akustiska våg som detta resulterar i tas upp av ett piezoelektriskt element i slutet av tråden och förstärks i en förstärkare för att sedan återföras till början av tråden, vilket ger en sekventiell lagring av ettor och nollor som akustiska pulser i en oändlig loop genom tråden. (TM45167) Dataminne

Räddningsboj

Åsa Magnusson sökte en teknisk lösning för att kvinnor såväl som män ska kunna rädda personer från drunkning. Livbojen Qsave Pro har två handtag med en uppblåsbar enhet som kopplas runt en nödställds kropp, under eller ovan vattenytan. En kolsyrepatron piercas och luftfyller den uppblåsbara enheten. Kroppen lyfts av egen kraft från botten av en sjö/bassäng upp till ytan, där den ger livbojs funktion hela vägen. (TM45166) Räddningsboj

Summeringsapparat

Summeringsapparaten är uppfunnen och patenterad av fabriksidkaren Axel Fritiof Lind i Borås år 1913. Den har bevarats av dennes dotter och omhändertagits av givaren efter dotterns frånfälle. Den specialiserade räkneapparaten för skogsbruk visar på en lösning som lett till patent men som förmodligen inte fått större spridning.  Apparatens prototypliknande utförande och medföljande dokumentation ger en bra bild av uppfinnarens roll. (TM45165) Summeringsapparat

Dikteringsapparat

Diktafonen var ett led i effektiviseringen av skrivarbetet vid kontoren. Kontorister kunde hantera och skriva ut många dikterade meddelanden. Museet hade tidigare inget exempel på denna sena variant av diktafon, med mikrokassetter. I och med att skrivbiträden och kontorister inte längre behövs för denna uppgift har arbetsmarknaden förändrats. (TM45164) Dikteringsapparat

Bredbandsmodem

En vanlig typ av bredbandsmodem (router) som följer med Telia-abonnemang på bredbandsuppkoppling och bredbandsteve via adsl. Utrustningen är anpassad för att ge särskild prioritet åt tevesignalen. Bredbandsuppkopplingen för datorn kan variera beroende på typ av abonnemang. Givaren har använt utrustningen i bostaden men bytt ut den eftersom den inte längre fungerade som den skulle. (TM45163) Bredbandsmodem

Set-topbox

ADSL-överföring (bredband på kopparnät) och komprimeringsstandarder som MPEG 2 gav nya möjligheter att överföra teveprogram. ADSL ställde nya krav på tillverkare som Ericsson att kunna tillhandahålla utrustning och ledde till utvecklingsarbete. Operatörer, som Telia Sonera, kunde erbjuda alternativ till mark- eller satellitsänd teve samt till dedicerade kabeltevenät eftersom överföringen följer IP-standarden. Denna är tillverkad och använd av Ericsson DMMP Lab i försök med digitalteveöverföring via ADSL. (TM45160) Set-topbox

Dator

Metric 85 utvecklades av Scandia Metric tillsammans med det amerikanska företaget Compucorp. Compucorp hamnade 1978 i finansiella problem och räddades av att alla företagets distributörer gick samman och pumpade in nytt kapital i företaget. Ett av dessa företag var Scandia Metric, som alltså blev delägare till Compucorp. Utvecklingsarbetet med Metric 85-datorn hade då redan börjat och det fortsatta arbetet skedde i nära samarbete mellan de två företagen. (TM45159) Dator

Mikrovågsugn

Mikrovågsugn Husqvarna Electronic från Husqvarna Vapenfabriks AB. Med instruktions-/receptbok i pärm. Apparaten kostade 3400 kronor 1968. I den medföljande instruktionsboken står bland annat om mikrovågsugnens fördel: "En djupdykning i frysen, upptining och upphettning i Electronic och middagsmaten är klar, innan far hunnit få på tofflorna och snyggat till sig." Instruktionsboken innehåller också en mikrougnsanpassad receptsamling. (TM45158) Mikrovågsugn

Diaprojektor

Givaren har arbetat med produktion av diabildspel och haft projektorn i reserv. Under 1980-talet var givaren en drivande person bakom de största och mest kreativa bildspelen. Diabildsprojektorn kommer direkt från leverantören, förpackningen har aldrig brutits. Förslitningen på projektorerna var omfattande och därför hade givaren projektorer i reserv. (TM45157) Diaprojektor

Barnvagn

Barnvagnen är en produkt som de flesta har en relation till. Föräldrars val av vagn är viktigt inte bara ur praktiska aspekter utan även livsstilsmässigt. Trygghet är en viktig faktor, vilket denna vagn påvisar med fempunktsbälte och kugghjulsbroms, men så även framkomlighet och lätthanterlighet. Historien om företaget Emmaljunga och deras barnvagnar är typisk för tillverkningsföretag i Sverige, som börjar med en produkt i mindre omfattning och växer, med flera generationer av samma familj. (TM45156) Barnvagn

PCR-instrument

PCR-instrumentet representerar den första generationen från början av 1990-talet då den nobelprisbelönade tekniken att mångfaldiga DNA fick sitt genombrott. Detta var en revolutionerande metod och ett stort vetenskapligt framsteg som bland annat ledde till bättre vård och effektivare sätt att lösa brott. Med hjälp av PCR-instrument blev det möjligt att utföra många komplicerade analyser på kort tid. Perkin-Elmer var bland de första i världen att tillverka sådana. (TM45155) PCR-instrument

Rubrik

Philips fjärrskriftmaskiner av typen PACT är typiska för den senare tidens maskiner inom det svenska telexnätet. Samtidigt är de typiska för en brytningstid då digital styrning av mekaniska apparater börjar uppträda. De tillkommer också i en tid då telemarknaderna börjar avregleras och blir i praktiken den sista generationen fjärrskriftmaskiner innan telextekniken ersätts av modernare datakommunikation. (TM45154) Rubrik

Rubrik

"Evighetsmaskin" bestående av sex cylindrar med membran, parvis sammankopplade av ett rörsystem som värms respektive kyls. Maskinen kan eventuellt ha utvecklats ur principen för stirlingmotorn. Cylindrarna driver ett svänghjul. Enligt givaren gick maskinen "länge" när den provades, men den stannade till slut. (TM45153) Rubrik

Persondator

Pontus Fyhrs pappa köptes denna Eee Pc på ren impuls tidigt 2008. Eftersom pappan inte fann någon användning för datorn fick sonen överta den. Han studerade på universitetet och använde den för att ta anteckningar under föreläsningar samt till att köra terminal-shell till webservrarna på nationens IT-möten. Eftersom batteritiden snabbt blev sämre förpassades datorn snart till att bli musikdator i studentkorridorens allrum. (TM45152) Persondator

Tvättmaskin

Den motoriserade tvättmaskinen av märket Rurik användes tillsammans med pannmur för tvättning av kläder. Vattnet kokades i pannmuren och hälldes sedan i tvättmaskinen. Pannmuren var inmurad i en eldstad. Tvätten rörs om i tvättmaskinen med två "paddlar". För att lättare "vrida" vattnet ur tvätten finns en valsanordning ovanpå maskinen. (TM45151) Tvättmaskin

Kassaregister

Inom restaurangbranschen fanns vid 1950-talets mitt en efterfrågan på mer avancerade register som kunde hantera en serveringspersonal av flera personer och som inte var så lätt att manipulera. Ingenjören Claes Lindelöw har beskrivit vedermödorna att konstruera ett kassaregister som uppfyller dessa krav. (TM45150) Kassaregister

Barncykel

Givaren kom till Sverige som treåring 1961 från Indien, där hon levt sina första år. Föräldrarna återvände efter att ha arbetat där en tid, fadern som lärare på en internationell skola. Bland de saker hon fick den första sommaren var en trehjulig cykel. Cykeln fick namnet Samuel. Den hade använts av hennes kusin, som bodde i Trönninge utanför Varberg. Roligast var att lyfta fötterna från pedalerna och rulla nerför en backe till en kiosk i Bergsjön, där familjen bodde, för att handla godis för en slant. De första åren cyklade hon på trehjulingen, men senare fungerade den mest som sparkcykel. (TM45149) Barncykel

Symaskin

Traditionellt sysslade kvinnor med denna typ av hemarbete även om de inte bedrev ett skrädderi. Företagandet var informellt. Under 1950-60-talen ändrar den framväxande konfektionsindustrin och förändringar i handeln förutsättningarna för hemsömnad. Industrins behov av arbetskraft och samhällets utbyggnad av barnomsorg gav mödrar möjlighet att lämna hemmet för lönearbete. (TM45148) Symaskin

Bildtelefon

Bildtelefonen har en dubbel betydelse, av många framhållen som exempel på en misslyckad uppfinning. Den är å andra sidan ett exempel på hur tekniken inte alltid är mogen att realisera en idé. Bildtelefon som bygger på analog överföringsteknik krävde särskilda nät för att kommunicera och dessa fanns inte. Föremålet är också ett exempel på hur en industridesigner som Sigvard Bernadotte engageras i utformning av en produkt. (TM45147) Bildtelefon

Mobiltelefon

Smarta mobiltelefoner utan knappsats men med stor tryckkänslig display har förändrat mobilens design och användningsmöjligheter. Apples iPhone är det tydligaste exemplet eftersom den blivit en stor framgång. Den första versionen fanns endast tillgänglig i USA men skapade en efterfrågan världen över. Unga har snabbt tagit till sig sociala medier som Facebook och Twitter. Smarta mobiltelefoner som kan användas för dessa medier är mycket attraktiva. Museet köpte mobilen via Blocket eftersom det är en för tiden typisk plats för handel med begagnade mobiler. (TM45146) Mobiltelefon

Lokomotiv

Sven Franzén gick i pension från Mora Lasarett där hade han lett gruppen som svarade för elförsörjning av sjukhuset. Nu kunde han ägna mer tid åt sitt intresse för modellbyggen. Redan på 1950-talet hade han byggt sin egen teve och på kvällar och ledig tid hade han ägnat åt hobbybyggen. Sven koncentrerade sig efter pensioneringen på att bygga modeller av kända äldre båtar eller lok och vagnar till tåg, i flera olika skalor. Modellen av Rocket är från mitten av 1990-talet. Byggsatsen omfattar hundratals delar. (TM45145) Lokomotiv

Kärleksmaskin

Lina och Emile från Barkarbyskolan tillverkade denna maskin i skolan för att visas upp under Snilleblixtdagarna på Tekniska museet i april 2010. Snilleblixtarna är ett projekt som började utvecklas av uppfinnaren och entreprenören Anders Rosén i början av 1990-t. Syftet är att intressera barn för teknik, naturvetenskap och uppfinningar och på det sättet stimulera kreativitet, nyfikenhet och lust att lära. (TM45144) Kärleksmaskin

Länkhjul

Branden i Tekniska museet var en dramatisk händelse som gav museet mycket uppmärksamhet. Skadorna på byggnaderna blev begränsade och effekten på samlingarna ringa, om någon. Länkhjulet är, eftersom det utgjort en del av det kärl branden startade i, utsett att bevaras som en symbol för denna händelse. (TM45143) Länkhjul

Teleguideterminal

Innan Internet började bilda standard för datorkommunikation via nätverk fanns många lösningar för skilda ändamål. Teleguide var en stor satsning från Televerket och svensk elektronikindustri efter förebild från franska minitel. Detta system förebådar ett nytt användningssätt för datakommunikation i hemmet, som dagens internet med databaser och näthandel, men lyckas inte slå igenom. Tillsatsen för Teleguide har använts av givaren under försöket som pågick mellan 1991-1993. (TM45142) Teleguideterminal

Hushållsrobot

Robotar som bistår människan med praktiska göromål är en dröm som ständigt är aktuell. Barn och ungdomar lockas av denna dröm. En rolig produkt, som är aktuell för tiden. Niklas Folkegård hittade roboten på nätet efter tips av en bekant. Firman hade också andra robotar till salu men denna hade ett förhållandevis överkomligt pris, drygt 7000 kr. Niklas gissar att detta var den kanske första hushållsroboten i Sverige. I ett reportage i Aftonbladets IT-bilaga den 22 november 1999 berättar han om den. (TM45141) Hushållsrobot

Spishäll

Med den nya tidens moderna kök, kunde man få spisen och ugnen i den höjd som man själv ville ha det vilket underlättade köksarbetet. Det blev mycket lättare att hålla en keramikhäll ren än en traditionell elspis. Keramikhällen var en för tiden modern nyhet, som blev 1980-talets stora hit för alla moderna kök. (TM45140) Spishäll

Justowriter

När produktionen av tidningstext övergick från bly- till fotosättning var Justowriter en maskin som framställde original. Detta var också den vanligaste typografiska skrivmaskinen. Med den producerades brödtext. Texten skrevs ut på papper, fotograferades och användes för fotosättning. Givaren använde denna och TM45138 under ett kort försök 1983 för att skapa en lokaltidning på Mälaröarna. Apparaterna har troligen tidigare använts vid Elfsborgs Läns Annonsblad. (TM45139) Justowriter

Justowriter

När produktionen av tidningstext övergick från bly- till fotosättning var Justowriter en maskin som framställde original. Detta var också den vanligaste typografiska skrivmaskinen. Med den producerades brödtext. Texten skrevs ut på papper, fotograferades och användes för fotosättning. Givaren använde denna och TM45139 under ett kort försök 1983 för att skapa en lokaltidning på Mälaröarna. Apparaterna har troligen tidigare använts vid Elfsborgs Läns Annonsblad. (TM45138) Justowriter

Flygande hatt

Konstruktörerna av flyghatten är Jesper och Albin från Fruängens skolas sexårsverksamhet. Föremålet visar på barns kreativitet, fantasi och uppfinningsrikedom på ett sätt som är tydligt, fyndigt och tankeväckande. Det konstruerades till ett evenemang med barns snilleblixtar på Tekniska museet våren 2009. Temat för Snilleblixtar 2010 var miljösmarta transportmedel. (TM45137) Flygande hatt

Entreprenörsspel

Redan som gymnasieelever bildade Lisa Renander och Julia Hamrin sitt första företag, Xcited AB, som fick en mycket stor framgång. Idag har de åtta års erfarenhet av att driva och utveckla företag. Go Enterprise är en av deras största satsningar och drivs som ett dotterbolag till Xcited AB. En ny typ av läromedel utvecklat av ungdomar vilket också lett till bildande av företag och produkt. Läromedlet är analogt men i vissa delar använder man sig av nätbaserade applikationer. Entreprenörsspelet visas i utställningen Kvinnors uppfinningar sedan 2010. Spelet är ett exempel på hur man kan utveckla entreprenöriellt tänkande och problemlösning. (TM45136) Entreprenörsspel

Slevstopp

Michaela Karlsson, Johanna Jahrl, Caterine Johansson, Henny Nordin och Anna Wredenberg från Jönköping uppfann Slevstopp när de gick i gymnasiet 2005 och startade ett Ung Företagsamhetsföretag. Den är ett exempel på en uppfinning som lett till en produkt och ett företag som förverkligats av ungdomar i gymnasiet. Visas i utställningen kvinnors uppfinningar från och med 2010. (TM45135) Slevstopp

Kylsystem

Håravfall är en av de mest traumatiska bieffekterna för cancerpatienter som genomgår behandling med cellgifter. Skalpkylning, eller skalphypotermi, är den mest effektiva metoden för att förebygga detta håravfall. Då användes en ismössa som var mycket obehaglig att använda för patienten. Yvonne Olofsson arbetade som onkologisköterska vid Umeå universitetssjukhus under 1990-talet. Hon bestämde sig för göra för att hitta ett enklare och bekvämare sätt för patienten och inledde ett samarbete med den danske ingenjören John Kern för att utveckla ett kylsystem för att förhindra håravfall som kyler kontrollerat under hela processen. Första prototypen av DigniCap var klar 1998. (TM45134) Kylsystem

Suturnål

Suturnålen utvecklades av Anna Hultin Stigenberg för Sandvik under 1980-1990-talen. Hon forskade i stål under ca 10 år innan hon fick fram en perfekt stålkvalitet. Den är en ny typ av rostfritt stålmaterial med unika egenskaper vad gäller hårdhet och formbarhet som lett till en medicinsk produkt inom mikrokirurgi. Annas stål bestod främst av en martensitlegering men också krom, nickel, molybden, koppar, titan, aluminium, kisel, kol och kväve. Stålet används i detta fall för en suturnål för att sy med vid ögonoperationer utan att lämna ärr i ögat. Nålen är ett exempel på en uppfinning inom svenskt stål som gett en medicinsk produkt med internationell uppmärksamhet. Visas i utställningen Kvinnors uppfinningar från och med 2010. (TM45133) Suturnål

Hundleksak

Nina Ottosson från Karlskoga hade som småbarnsmamma dåligt samvete för att hon inte hann med sina hundar. Hon började fundera på hur hon skulle kunna aktivera och roa hundarna inne när hon var inomhus tillsammans med barnen. 1992 gjorde hon slag i saken och började utveckla hundleksaker, med privata lån eftersom ingen finansiär trodde på idén. Hundaktiveringsleksakerna Zoo Active visas i utställningen Kvinnors uppfinningar sedan 2009. (TM45132) Hundleksak

Sportflaska

Anna Axelson var 15 år och spelade volleyboll. Hon irriterade sig på att det var svårt att fylla vattenflaskor till träningen under kranen i handfat. Hon tänkte att man måste kunna fylla flaskan från sidan istället för enbart uppifrån. I skolan skissade hon på en konstruktion och var sedan med i uppfinnartävlingen Finn Upp som hon vann. Resultatet, Binibottle, visas i utställningen Kvinnors uppfinningar sedan 2009. (TM45130) Sportflaska

Sladdgömmare

Anna Falkenmark i Stockholm tyckte det var jobbigt med att se hur familjens mobiltelefoner och laddare låg utspridda överallt i hemmet. Då fick hon idén till en sladdgömmare som hon kom att kalla Contactboxen. Den lanserades på marknaden 2006 och säljs i olika designbutiker I Sverige. Contaktboxen visas i utställningen Kvinnors uppfinningar sedan 2009. (TM45129) Sladdgömmare

Kateterbyxa

Undersköterskan Annika Nithagen arbetade på Kvillinge äldrecentrum. En dag såg hon en av brukarna kämpa med påsen till katetern, igen. Påsen hade som vanligt åkt ned. Kateterpåsarna hänger ofta nere vid anklarna och det gör ont, ökar risken att katetern dras ur blåsan och är dessutom ovärdigt. För att öka värdigheten och minska lidandet uppfann Annika Nithagen Kadycare som är en kateterbyxa. Kadycare visas i utställningen Kvinnors uppfinningar sedan 2009. (TM45128) Kateterbyxa

Miljövänlig blöja

När Marlen Sandberg i Stockholm födde sitt andra barn år 1992 hittade hon inga miljövänliga blöjor i affärerna. Blöjorna var mestadels gjorda av plast. Tillsammans med olika samarbetspartners utvecklade Marlen Sandberg miljöblöjan Nature Babycare. Den är en engångsblöja där det uppsugande materialet är gjort av miljövänlig trämassa, en film gjord av majsstärkelse stoppar vätskan. Miljöblöjan visas i utställningen Kvinnors uppfinningar sedan 2009. (TM45127) Miljövänlig blöja

Mätsticka

Nina Hageman arbetade som sjuksköterska på en urologisk vårdavdelning. När patienters urin innehöll blod beskrev vårdpersonal dennas färg ofta med subjektiva benämningar som hallonsaft, coca cola, the eller rosévin. Så dokumenterades det även i journalerna. Ninas idé var att man med en färgskala 0-5 skulle kunna hitta ett mer objektivt sätt att beskriva urinens färg för att bestämma om det var blod i den. Uppfinningen visas sedan år 2009 i utställningen Kvinnors uppfinningar, som ett exempel på kvinnligt uppfinnande från en tid då detta vuxit till något av en rörelse. (TM45126) Mätsticka

Mammakläder

Cecilija Simic väntade sitt andra barn 2003 och tröttnade på att hennes mage ständigt var naken och frusen. Mammabyxorna hon använde gled ner och hon var tvungen att dra upp dem hela tiden. Hennes idé att sy ihop en kjol med ett par byxor ledde till ett svenskt patent. Mammabyxan visas i utställningen Kvinnors uppfinningar sedan 2009 och är ett exempel på kvinnors uppfinnande. (TM45125) Mammakläder

Vattenkanna

Urin har ungefär samma sammansättning av näringsämnen som flytande gödsel för krukväxter. Som miljömedveten trädgårdsägare letade Åsa Lövberg efter en form av kärl som skulle passa för att vattna sina växter utan att hitta någon. Hon skapade därför guldkannan Towa. Kannan visas i utställningen Kvinnors uppfinningar sedan 2009. Den representerar en uppfinning för att odla trädgården på ett mer miljövänligt men också traditionellt sätt. (TM45124) Vattenkanna

Omläggningsbock

Undersköterskan Josephine Sandström arbetade på en medicinklinik i Ryhov och tyckte att arbetsställningen vid benomläggningar behövde förändras. Det var också ett problem att två personer måste hjälpas åt för att lägga om patienternas ben. Omläggningsbocken AcTive Tilda blev resultatet av en utvecklingsprocess med många tester med patienter och vårdpersonal. Den visas i utställningen Kvinnors uppfinningar sedan 2009 och är ett exempel på vårdpersonals förmåga att skapa enkla produkter utifrån behov i sin vardag. (TM45122) Omläggningsbock

Bälteskudde

Civilingenjören Maria Munther från Göteborg fick idén till SitSac när hennes väninna klagade på att det var svårt att ta med en barnstol på resa. Maria undersökte barnbälteskuddar och ritade därefter den kombinerade ryggsäcken och bilbarnstolen SitSac som barnet själv kan montera och använda. Innovationsprocessen från idé till färdig produkt tog fyra år. SitSac visas i utställningen Kvinnors uppfinningar sedan 2009. (TM45121) Bälteskudde

Tvål

Tvålen The Soap är gjord av renad vegetarisk frityrolja från ett falafelkök i Malmö. Men tvålen är lika mycket en plattform för debatt som ett rengöringsmedel. The Soap är en innovation av Petra Lilja och Jenny Nordberg som de tagit fram i sin designstudio Apokalyps Labotek i Malmö. Med namnet på tvålen vill Petra och Jenny fånga betydsen av både undergång och uppenbarelse. (TM45120) Tvål

Vattenrenare

Petra Wadström från Stockholm har uppfunnit Solvatten som med solens hjälp renar vatten. Upprinnelsen till uppfinningen var resor i den fattiga delen av världen och en stark vilja att göra något för att minska lidande. En process med prototyper och funktionella försök genomfördes i Kenya, Tanzania och Nepal. Solvatten visas i utställningarna Kvinnors uppfinningar och Likt Unikt sedan 2009. (TM45119) Vattenrenare

Bäddstöd

Bäddstödet är utvecklat av undersköterskorna Maria Jansdotter och Karin Holmgren på Akademiska sjukhuset i Uppsala som en del av ett EU-projekt år 2005. Det är särskilt tänkt att skydda och stödja små barn som måste vårdas i kuvös. Det är utformat för att begränsa ljus- och ljudintryck och för att hålla ihop den lilla omogna kroppen. Bäddstödet har visats i utställningen Kvinnors uppfinningar på turné 2009. (TM45118) Bäddstöd

Barnmat

Kristina Kallur i Falun hade problem att hitta mjölkfri barnmat till sin mjölköverkänslige son. Hon uppfann år 2002 en välling och en gröt som löste problemet. Produkterna tillverkas sedan dess i Tyskland och säljs i flera länder. Vällingen och gröten, med namnet EnaGo, har visats i utställningen Kvinnors uppfinningar från 2009. (TM45117) Barnmat

Reflexspray

Elektroingenjören Carina Lind åkte bil på väg hem på en landsväg i slutet av 1990-talet. Hon började fundera på hur dåligt människor syns längs vägen när de inte bär reflexer. Carina Lind tänkte inte minst på sina barn som dessutom var väldigt obenägna att använda vanlig reflex. Hon uppfann därför färgen med reflekterande partiklar som kan sprayas på kläder och även på djur. C me har visats i utställningen Kvinnors uppfinningar 2009. (TM45116) Reflexspray

Provtagningskit

Bitte Ljungström i Enköping har i många år arbetat som biomedicinsk analytiker på olika forskningslaboratorier inriktade på parasiter. Hon har utvecklat provtagningskitet Kolla masken. Det visas i utställningen Kvinnors uppfinningar sedan 2009. (TM45115) Provtagningskit

Tvättpåse

Tvättpåsen Pocket wash fungerar på så sätt att man genom att para i hop strumporna redan innan man tvättar slipper borttappade strumpor. Pocket wash har visats i utställningen Kvinnors uppfinningar på turné från och med 2009 och i museets utställning Kvinnors uppfinningar från 2010. (TM45114) Tvättpåse

Febertermometer

Febertermometern tillverkades av Hillis Ström då hon var 15 år. Den skänktes till museet av henne då hon var 85 år och termometern har betytt något särskilt för henne eftersom det var en av hennes första termometrar. Den kompletterar en dokumentation av Stockholm termometerfabrik som museet tidigare gjort. (TM45113) Febertermometer

Vulkanaska

Vulkanaskan symboliserar hur känsliga våra tekniska och ekonomiska system kan vara inför naturfenomen. Det var en 2010 i allra högsta grad aktuell händelse som påverkade stora delar av Europa. (TM45112) Vulkanaska

Skivpack

Skivpacket IBM 1316 representerar sin teknik och den tekniska utvecklingen på skivminnessidan under 1960-talet. Det var det första utbytbara skivpacket och dess framgångar gjorde att det fick många efterföljare. De utbytbara skivpackarna innebar dödsstöten för hålkortstekniken och en ny era för diskminnena. De är dessutom föregångare till disketten, som lanserades i början av 1970-talet och sedan i olika utföranden blev ett dominerande lagringsmedium för persondatorer under cirka 25 år. I förlängningen utvecklades samma typ av teknik till hårddisken. Detta föremål användes på företaget OK åren 1967-1970. (TM45111) Skivpack

GPS-mottagare

Navstar har en symbolisk betydelse som positioneringssystem. Det utvecklades för att amerikanska atomubåtar med kärnvapenbestyckade långdistansmissiler skulle navigera med precision och kunna träffa mål bakom järnridån. Senare utvecklades systemet till GPS — Global Positioning System. Handhållna GPS-mottagare öppnade nya perspektiv för användningen av positioneringsinstrument. Den bredare användningen ställde dessutom krav på att de störsignaler som minskade känsligheten hos mottagarna skulle tas bort. (TM45110) GPS-mottagare

GPS-mottagare

Navstar har en symbolisk betydelse som positioneringssystem. Det utvecklades för att amerikanska atomubåtar med kärnvapenbestyckade långdistansmissiler skulle navigera med precision och kunna träffa mål bakom järnridån. Senare utvecklades systemet till GPS — Global Positioning System. Denna navigator visar på hur tekniken börjar finna en roll för vägtransporter och i förlängningen bilismen. (TM45109) GPS-mottagare

GPS-mottagare

Navstar har en symbolisk betydelse som positioneringssystem. Det utvecklades för att amerikanska atomubåtar med kärnvapenbestyckade långdistansmissiler skulle navigera med precision och kunna träffa mål bakom järnridån. Senare utvecklades systemet till GPS — Global Positioning System. Denna navigator visar på hur tekniken även hade en roll inom den svenska försvarsindustrin. Delar som denna har bidragit till JAS-projektet vilket betecknats Sveriges största industriprojekt genom tiderna och har en stark symbolbetydelse. (TM45108) GPS-mottagare

GPS-mottagare

Navstar har en symbolisk betydelse som positioneringssystem. Det utvecklades för att amerikanska atomubåtar med kärnvapenbestyckade långdistansmissiler skulle navigera med precision och kunna träffa mål bakom järnridån. Senare utvecklades systemet till GPS — Global Positioning System — och denna navigator visar på hur tekniken introducerades på civila områden vilket med tiden minskade behovet av såväl ljus- som radiofyrar, teknikskiftet i sig är av teknikhistorisk betydelse. Ljusfyrarna, som en gång hörde till de berömda sju underverken, behövs inte längre. (TM45107) GPS-mottagare

Lågenergilampa

Philips lågenergilampa byggde på kompaktlysrörsteknik med nya lysämnen vilket är ett teknikhistoriskt motiv. Lamporna förbrukade mindre energi i förhållande till ljuset de gav vilket är ett symboliskt motiv beträffande miljöaspekter och energidebatter under 1970-80-talen. Jämför även TM44643, en licenstillverkad variant. (TM45106) Lågenergilampa

Operatörspanel

När IBM lanserade IBM 360-systemet 1964, i form av en familj om sex datormodeller med en rad tillbehör, omnämnde företagets vd, Thomas J Watson Jr, detta som "den största händelsen i IBM:s historia". Det var IBM:s största utvecklingsprojekt någonsin och med denna dator har många företag tagit steget in i datorsamhället. Till stor del är det även denna dator som öppnat för en helt ny bransch av datorkonsulter. (TM45105) Operatörspanel

Gasspis

Gasspisar tillverkade före 1968 kan inte anpassas till den typ av biogas/naturgas som används i Stockholms gasnät från 2011. Därför har Tekniska museet förvärvat denna spis av Husqvarnas tillverkning. Den har fyra brännare som kan justeras med de röda vreden, ett vred är för inställning av ugnstemperaturen. Färdig mat kunde hållas varm i värmeskåpet, där även de fyra plåtarna och exempelvis stekpannor kunde förvaras.  (TM45104) Gasspis

Gasspis

Gasspisar tillverkade före 1968 kan inte anpassas till den typ av biogas/naturgas som används i Stockholms gasnät från 2011. Därför har Tekniska museet förvärvat denna spis. Denna gasspis från Kockums är utförd i vitemaljerad plåt med klassisk grön/vitprickig ovandel. Brännarna justeras med vred, ett vinrött för temperaturreglering av ugnen och tre vita för plattorna. Ugn samt skåp för plåtförvaring. (TM45103) Gasspis

Varmvattenberedare

Utrustning med gasbrännare tillverkade före 1968 kan inte anpassas till den typ av biogas/naturgas som används i Stockholms gasnät från 2011. Därför har Tekniska museet förvärvat denna varmvattenberedare. Den kunde till exempel monteras på väggen vid diskbänken i ett kök med endast kallvattenledning. (TM45102) Varmvattenberedare

Gasspis/kamin

Gasspisar tillverkade före 1968 kan inte anpassas till den typ av biogas/naturgas som används i Stockholms gasnät från 2011. Därför har Tekniska museet förvärvat denna kombinerade spis och värmepanna av märket Norrahammar. (TM45101) Gasspis/kamin

Gasspis

Gasspisar tillverkade före 1968 kan inte anpassas till den typ av biogas/naturgas som används i Stockholms gasnät från 2011. Därför har Tekniska museet förvärvat denna spis av märket Husqvarna, modell GJ1527. Den är tillverkad i svart lackerad plåt och har fyra lågor, ugn och värmeskåp. Kromade detaljer och rödmålade markeringar för inställning av lågor/ugn. (TM45100) Gasspis

Gasspis

Gasspisar tillverkade före 1968 kan inte anpassas till den typ av biogas/naturgas som används i Stockholms gasnät från 2011. Därför har Tekniska museet förvärvat denna spis, en kombinerad gas- och vedspis på ben, från Näfveqvarn med beteckningen nr 112C på gasdelen och nr 60 på veddelen. Gasdelen har 4 brännare och veddelen har 2 plattor. Ugn med tre plåtar och ett skåp att förvara plåtarna i. (TM45099) Gasspis

Gasspis

Gasspisar tillverkade före 1968 kan inte anpassas till den typ av biogas/naturgas som används i Stockholms gasnät från 2011. Därför har Tekniska museet förvärvat denna spis. Gasspisen i gjutjärn på sex ben, från Skoglund och Olson, har modellnr 62. Den har sex brännare och en avlång sjudbrännare, två ugnar och ett plåtförvaringsskåp. (TM45098) Gasspis

Gasspis

Gasspisar tillverkade före 1968 kan inte anpassas till den typ av biogas/naturgas som används i Stockholms gasnät från 2011. Därför har Tekniska museet förvärvat denna gräddvita gasspis i emaljerad plåt från Ankarsrum, på sockel. Den fyrlågiga spishällen är grön med vita prickar. Ugn och förvaringsskåp för plåtar. (TM45097) Gasspis

Gasspis

Gasspisar tillverkade före 1968 kan inte anpassas till den typ av biogas/naturgas som används i Stockholms gasnät från 2011. Därför har Tekniska museet förvärvat denna spis som är en kombination för ved och gas med två gasbrännare, ugn och förvaring för fyra tillhörande plåtar samt en sektion med vedeldad häll. Många lägenheter hade knappt vatten i bostaden, ofta fanns bara en kallvattenkran. Vedhällen kunde då användas för att koka upp en större mängd vatten, för bad, disk eller byk. (TM45096) Gasspis

Gasspis

Gasspisar tillverkade före 1968 kan inte anpassas till den typ av biogas/naturgas som används i Stockholms gasnät från 2011. Därför har Tekniska museet förvärvat denna spis. Gasspis av vit emaljerad plåt på sockel, av märket New World, Storbritannien. Den har fyra lågor och en avlång brännare för grytor. Två ugnar med svarta grytgaller och ett värmeskåp samt ugnsförvaring för de fyra plåtar som medföljer. (TM45095) Gasspis

Gasspis

Gasspisar tillverkade före 1968 kan inte anpassas till den typ av biogas/naturgas som används i Stockholms gasnät från 2011. Därför har Tekniska museet förvärvat denna spis. Gasspisen är tillverkad i gjutjärn av Husqvarna, har fyra lågor och ugn, tre bakplåtar medföljer. Märkningen "Stockholms Gasverks modell" i gjutgodset visar på att beställaren hade särskilda krav på spisar som skulle användas i stadens nät. Kanske stadens sätt att tillverka gas gjorde att spisarna måste vara anpassade från början redan då? Det kan också vara en signal att detta inte var konsumentprodukter, det var en samhällsservice. Boende fick abonnera på gas, många var tvungna att mata gasmätaren med gaspolletter för att hålla grytan kokande. (TM45094) Gasspis

Gasspis

Gasspisar tillverkade före 1968 kan inte anpassas till den typ av biogas/naturgas som används i Stockholms gasnät från 2011. Därför har Tekniska museet förvärvat denna spis. Ankarsrums bruk grundades redan 1655 och är ett av de äldsta företagen i Sverige idag. Tillverkningen har omfattat redskap för jordbruk, utrustning för järnväg, badkar, kaminer, värmeelement men också gasspisar. Vid början av 1900-talet var Ankarsrum en av de största producenterna av ved- och gasspisar. Senare tillverkade Ankarsrum även elektriska spisar och ugnar. Ankarsrum köptes upp av Electrolux 1968 och produktionen inriktades på elektriska motorer. (TM45093) Gasspis

Gasspis

Gasspisar tillverkade före 1968 kan inte anpassas till den typ av biogas/naturgas som används i Stockholms gasnät från 2011. Därför har Tekniska museet förvärvat denna spis. Bolinders grundades 1844 av bröderna Jean och Carl Gerhard Bolinder vid Klara sjö på Kungsholmen. Från att först ha tillverkat främst ångmaskiner och motorer för fartyg och industrier utökades sortimentet med vedspisar, kaminer och hushållsutrustning som köttkvarnar, stekpannor och grytor. Bolinders kunde inte expandera på Kungsholmen där många fabriker redan trängdes och öppnade ytterligare en fabrik, i Kalhäll 1909, där de tillverkade spisar och gjutgods. (TM45092) Gasspis

Gasspis

Gasspisar tillverkade före 1968 kan inte anpassas till den typ av biogas/naturgas som används i Stockholms gasnät från 2011. Därför har Tekniska museet förvärvat denna spis. Tillverkaren av spisen, Oy Strömberg AB grundades av Gottfrid Strömberg 1889 i Helsingfors, Finland. Företaget tillverkade i huvudsak elektromekaniska produkter. 1987 köptes företaget upp av ASEA, och blev därmed en del av ABB från 1988. (TM45091) Gasspis

Gasspis

Gasspisar tillverkade före 1968 kan inte anpassas till den typ av biogas/naturgas som används i Stockholms gasnät från 2011. Därför har Tekniska museet förvärvat denna spis. Gasspisen "Jenni Mesterkok" med ursprung i Danmark är vitemaljerad och har svarta vred. Automattändning är en finess, svarta grytgaller, ugn och ugnsförvaring. (TM45090) Gasspis

Gasspis

Gasspisar tillverkade före 1968 kan inte anpassas till den typ av biogas/naturgas som används i Stockholms gasnät från 2011. Därför har Tekniska museet förvärvat denna spis. Företaget Voss började tillverka gasspisar i Fredericia 1908, under namnet Aktieselskabet Ernst Voss Fabrik. Electrolux köper företaget 1980,det har då 190 anställda. 2007 avslutas tillverkningen i Fredericia men varumärket Voss lever vidare inom Electrolux-koncernen. (TM45089) Gasspis

Välsmaskin

Välsmaskinen ingår i en samling som består av en komplett verkstad med tyngdpunkten på verktygen från 1890-1950 som i åtskilliga fall tillverkats av kronometermakaren Carl Fritiof Mattson. Han samlade även på ur och gamla verktyg. När Mattson dog övertog museet 1949 verkstadens inventarier och genomför nu en total genomgång av dessa i samarbete med entusiaster från Gamla Urens Vänner. En mer komplett urmakarverkstad, omfattande 160 verktyg och 112 ur och boetter, är inte känd i Sverige. (TM44863) Välsmaskin

Persondator

Microlite kan sägas representera en tid mellan minidatorerna och mikrodatorernas genombrott. Stor- och minidatorproducenternas affärsidé var att konsulter ingick i köpet av en dator. Det fanns ännu ingen marknad eller rutiner för programvaruutveckling till mikrodatorer då M. Stenhardt AB började sälja dessa datorer 1975. Föreställningen var att det var i hårdvaran man kunde tjäna pengar, inte i programvara. Därav affärsidén med ett löfte till köparen att säljaren skulle förse denne med all önskvärd programvara och att detta ingick i priset för datorn. PC-datorerna från IBM som kom 1981 blev en standard som ledde till en mångfald av leverantörer av konkurrerande program. (TM44859) Persondator

Miniräknare

Miniräknaren är typisk ett typiskt hjälpmedel som blev vanligt för tekniska beräkningsändamål under 1980-talet. Givaren har använt den när han studerade på teknisk högskola 1983. Beräkning med hjälp av datorer kunde eleverna bara göra vid terminaler i särskilda datasalar. (TM44858) Miniräknare

Räknemaskin

Räknemaskin är ett representativt exempel på en vanligt förekommande typ av kontorsräknemaskin från 1900-talet sista decennier. Den är en avancerad helautomatisk skrivande räknemaskin med dubbla räkneverk. (TM44857) Räknemaskin

Räknemaskin

Detta är en robust, populär och mycket långlivad modell som symboliserar epokslutet för den mekaniska räknesnurran. Det är också ett namnkunningt exemplar på tidig medveten industriformgivning. Modellserie 200 av Odhners räkneapparater var formgiven av Sigvard Bernadotte och Acton Björn 1955 och fanns i mörk-, mellan- och ljusgrå kulör. De tillverkades fram till ca 1974, då den elektroniska miniräknaren började ersätta den mekaniska tekniken. (TM44856) Räknemaskin

Vaxningsmaskin

Vaxning användes inom tryckeribranschen för originalmontage innan digital publicering slog igenom. En layout - exempelvis en tidningssida eller reklamtrycksak - framställdes som utskurna delar vilka komponerades ihop till färdigt original. Vaxet användes för häftning eftersom det möjliggjorde justering i layouten. (TM44855) Vaxningsmaskin

Buntavläggare

Buntavläggare är ett hjälpmedel för distribution av pappersburen media och är ett led i effektivisering av nyhetsflödet. Modellen visar pedagogiskt hur detta led mekaniserats. Föremålet kan sägas ha representativitet för tidningsbranschen. Modellen har också en originalitet och en intressant historia eftersom den kan knytas till konstruktören och företaget som stod för patentansökan och tillverkning. (TM44854) Buntavläggare

Präglingsmaskin

Präglingsmaskinen för att trycka namnskyltar, "Name Plate Machine" är tillverkad av Mills Novelty & Co ca 1920. På Tekniska museet finns flera föremål från Gröna Lund, som representerar en tid då Sverige börjar gå bättre ekonomiskt och folk börjar få pengar över och mer fritid när arbetstiden sänks. Detta avspeglar sig i att nöjesparker som till exempel Gröna Lund växer fram. (TM44853) Präglingsmaskin

Reklamprodukter

På Tekniska museet finns flera föremål från Gröna Lund, som representerar en tid då Sverige börjar gå bättre ekonomiskt och folk börjar få pengar över och mer fritid när arbetstiden sänks. Detta avspeglar sig i att nöjesparker som till exempel Gröna Lund växer fram. Spelautomaterna blev senare kända som "enarmade banditer" och användningen kulminerade vid 1970-talet tills de förbjöds 1979. (TM44852) Reklamprodukter

Två etsningar

På Tekniska museet finns flera föremål från Gröna Lund, som representerar en tid då Sverige börjar gå bättre ekonomiskt och folk börjar få pengar över och mer fritid när arbetstiden sänks. Detta avspeglar sig i att nöjesparker som till exempel Gröna Lund växer fram. Bellmanshuset som ligger på nöjesparksområdet är mycket äldre än nöjesfältet, men Bellmans koppling till platsen har en stark symbolbetydelse eftersom denne förknippas med sång och glädje. (TM44851) Två etsningar

Spelautomat

På Tekniska museet finns flera föremål från Gröna Lund, som representerar en tid då Sverige börjar gå bättre ekonomiskt och folk börjar få pengar över och mer fritid när arbetstiden sänks. Detta avspeglar sig i att nöjesparker som till exempel Gröna Lund växer fram. Spelautomaterna blev senare kända som "enarmade banditer" och användningen kulminerade vid 1970-talet tills de förbjöds 1979. Tillverkningen var beroende av finmekanisk industri med hög precision. Spelautomaten är typisk för sin tid. (TM44850) Spelautomat

Fotbollsspel

På Tekniska museet finns flera föremål från Gröna Lund, som representerar en tid då Sverige börjar gå bättre ekonomiskt och folk börjar få pengar över och mer fritid när arbetstiden sänks. Detta avspeglar sig i att nöjesparker som till exempel Gröna Lund växer fram. Spelen ställdes ofta i spelhallar i USA som kallades "Penny arcades", därför kallas en genre av dataspel för arkadspel. Tillverkningen var beroende av finmekanisk industri med hög precision. (TM44849) Fotbollsspel

Spelautomat

På Tekniska museet finns flera föremål från Gröna Lund, som representerar en tid då Sverige börjar gå bättre ekonomiskt och folk börjar få pengar över och mer fritid när arbetstiden sänks. Detta avspeglar sig i att nöjesparker som till exempel Gröna Lund växer fram. Spelautomaterna blev senare kända som "enarmade banditer" och användningen kulminerade vid 1970-talet tills de förbjöds 1979. Tillverkningen var beroende av finmekanisk industri med hög precision. Spelautomaten är typisk för sin tid. (TM44848) Spelautomat

Präglingsmaskin

Denna präglingsmaskin är en stark symbol för en tid och en plats - Sverige under kalla kriget. Det är dessutom ett föremål som är unikt men som alla födda under 1960-talet och senare har en relation till. Brickorna maskinen präglade hade som syfte att möjliggöra identifiering av oss om vi skulle dö i ett kärnvapenkrig. När id-brickorna togs fram 1962 använde man dagisbarn som testpiloter. Under två veckor fick barnen bära dels id-brickan i kedja runt halsen, dels med en rem runt handleden. Efter testet konstaterades att inga barn hade strypts av kedjan runt halsen men att brickor med handlovsrem tenderade att ramla av. Alltså blev det en halskedja, som sedan bifogades id-brickan när den levererades till de nya medborgarna. (TM44847) Präglingsmaskin

Adressmaskin

Införandet av citografsystemet sammanfaller med införandet av källskatt och ett personligt födelsenummer i Sverige. Födelsenumret var personnumrets föregångare. Dessa två företeelser är viktiga komponenter i framväxten av det svenska välfärdssamhället. Citografen var den teknik med vilken man gjorde dessa reformer tekniskt och administrativt möjliga innan man kunde börja använda datorer för denna typ av arbete. Datorerna har därefter sedan 1950-talet förändrat det svenska samhället i grunden. För att förstå detta bör man ha en inblick i hur man dessförinnan arbetade med sådant som datorarbete sedan tog över. Här utgör citografsystemet ett relevant tekniskt exempel på detta inom området administration och folkbokföring. (TM44846) Adressmaskin

Präglingsmaskin

Införandet av citografsystemet sammanfaller med införandet av källskatt och ett personligt födelsenummer i Sverige. Födelsenumret var personnumrets föregångare. Dessa två företeelser är viktiga komponenter i framväxten av det svenska välfärdssamhället. Citografen var den teknik med vilken man gjorde dessa reformer tekniskt och administrativt möjliga innan man kunde börja använda datorer för denna typ av arbete. Datorerna har därefter sedan 1950-talet förändrat det svenska samhället i grunden. För att förstå detta bör man ha en inblick i hur man dessförinnan arbetade med sådant som datorarbete sedan tog över. Här utgör citografsystemet ett relevant tekniskt exempel på detta inom området administration och folkbokföring. (TM44845) Präglingsmaskin

Kilar till linskarv

Kalklinbanan Forsby-Köping utnämndes till Årets Industriminne år 2003. Linbanor användes från mitten av 1800-talet i mycket stor utsträckning i alla världsdelar under mer än ett sekel, för storskalig godstransport av exempelvis malm, sten & skiffer, i synnerhet i otillgänglig terräng. Rundlinbanan är en teknisk innovation som är fullständigt beroende av en fungerande linskarv. Linan som bär transportkorgarna är en slinga av wire som matas runt linbanan. Skarven ska vara enormt stark, men samtidigt underhållsvänlig och så pass smidig att den rullar över linans styrrullar utan att kränga av. (TM44844) Kilar till linskarv

Skarvhylsa

Kalklinbanan Forsby-Köping utnämndes till Årets Industriminne år 2003. Linbanor användes från mitten av 1800-talet i mycket stor utsträckning i alla världsdelar under mer än ett sekel, för storskalig godstransport av exempelvis malm, sten & skiffer, i synnerhet i otillgänglig terräng. Rundlinbanan är en teknisk innovation som är fullständigt beroende av en fungerande linskarv. Linan som bär transportkorgarna är en slinga av wire som matas runt linbanan. Skarven ska vara enormt stark, men samtidigt underhållsvänlig och så pass smidig att den rullar över linans styrrullar utan att kränga av. (TM44843) Skarvhylsa

Linskarv

Kalklinbanan Forsby-Köping utnämndes till Årets Industriminne år 2003. Linbanor användes från mitten av 1800-talet i mycket stor utsträckning i alla världsdelar under mer än ett sekel, för storskalig godstransport av exempelvis malm, sten & skiffer, i synnerhet i otillgänglig terräng. Rundlinbanan är en teknisk innovation som är fullständigt beroende av en fungerande linskarv. Linan som bär transportkorgarna är en slinga av wire som matas runt linbanan. Skarven ska vara enormt stark, men samtidigt underhållsvänlig och så pass smidig att den rullar över linans styrrullar utan att kränga av. (TM44842) Linskarv

Kompostbehållare

Konstnären Bengt Carling har intresserat sig mycket för energi och miljö. Han utvecklade en pannkaksmaskin som använde sol- vind- och muskelkraft för att bidra till debatten i kärnkraftfrågan vid tiden för folkomröstningen 1980. Denna kompost är en symbol för kretsloppstänkande som först var med i den svenska paviljongen vid världsutställningen i Sevilla 1992. (TM44841) Kompostbehållare

Tryckkokare

Tryckkokare är en produkt som kommit och återkommit. Den kan anses vara representativ för en tid, men som glöms bort och återupptäcks. Idag när många söker miljövänligare alternativ teknik har tryckkokaren kommit i ropet. Gamla tryckkokare, som denna, byter ägare och kommer nya generationer till godo. (TM44840) Tryckkokare

Videobandspelare

VHS var det dominerande videosystemet för hemmabruk. Detta är en typisk konsumentmaskin som representerar videotekniken i museets samlingar. Den är från 1978 vilket kan anses vara tidigt, innan kampen började om marknaden mellan olika videoformat som Betamax och Video 2000. (TM44839) Videobandspelare

Avmagnetiserare

En svaghet hos bandspelarens ljudåtergivning är det brus och försämrat tonomfång. Det fanns flera tillbehör och tekniker som motverkade detta. En metod som fungerade väl var avmagnetiseringsapparaten. Med jämna mellanrum tog den kräsne lyssnaren bort felaktig magnetisering i bandspelarens tonhuvud. (TM44838) Avmagnetiserare

Filmavläsningsenhet

Filmproducenten Tomas Dyfverman startade tillsammans med Öyvind Fahlström företaget Profilm år 1968. Med företaget som bas utvecklade Dyfverman ett system för att digitalisera fotnumren på filmremsan. Klippningen av film blev rationellare när klipplistan kunde genereras digitalt med en videokopia och sedan lämnas över till laboratoriet som klippte originalet efter den. Det underlättade även att kombinera olika filmformat och video i samma produktion. (TM44830) Filmavläsningsenhet

Högtalare

Carlsson-högtalare har en stor symbolisk betydelse för en svensk utveckling inom ljudreproduktion i vanliga hem. Sonabs OA-högtalare designades utifrån civilingenjören Stig Carlssons teorier om ortoakustik. Hans konstruktioner är kanske mer berömda utanför Sveriges gränser. (TM44829) Högtalare

TV-mottagare

Enligt givaren var denna apparat mycket populär bland folk som reste världen runt eftersom teven och radion fungerade nästan överallt. Apparaten kostade ca 300 USD 1981. Givaren köpte den "för att den verkade mycket cool", men använde den inte så mycket. Det är en extremt miniatyriserad apparat med batteridrift, särskilt avsedd för resor och därmed inriktad mot en viss målgrupp. (TM44828) TV-mottagare

Småbildskamera

Halvformats småbildskamera Olympus PEN-EE med blixtaggregat National PE-205, Kenko UV-filter, ljusmätare Soligor uF samt fotostatkopierad bruksanvisning. Den är representativ för tidiga kameror med exponeringsautomatik och är en relativt avancerad kamera för amatören eller nybörjaren. Halvformatsbilder introducerades när filmtillverkarna hade utvecklat ljuskänsligare film. (TM44827) Småbildskamera

Danderydspasset

Vattenpass med justerbara våglibeller, på rätstege. Patenterad lösning som avser plattan med de justerbara libellerna. Meningen är att den ska kunna tas med och fästas på lämplig bräda/linjal/stege, detta är en prototyp. Ofta finns Danderydspasset i affären färdigmonterat på en rätstege av aluminiumprofiler. (TM44826) Danderydspasset

Fourieranalysator

I "Den Analytiska Teorin för Värme" från 1822 beskrev fysikern Jean-Baptiste Joseph Fourier egenskaperna hos värme. Där utvecklar han trigonometiska serier för att beskriva diskontinuerliga funktioner. Fourierserierna har sedan visat sig användbara för analys av förlopp inom många vetenskapliga områden. Instrumentet är representativt för den tid då fourieranalyser och fouriertransformer förekom vid analyser av olika typer av mätresultat som ritats ut på papper. (TM44825) Fourieranalysator

Räknemaskin

Mekaniska räknemaskiner var ett bra stöd för att sköta ekonomi och bokföring i företagen. Denna har en lång historia, från att ha varit hjälpmedel för uträkningar i en livsmedelsaffär på 1940-talet till att givarens barnbarn Lina under 1990-talet lekte affär och bad att få apparaten till sin "butik". (TM44823) Räknemaskin

Stereoskop för flygfoto

Med stereoskopet kan arkeologen identifiera fornlämningar från flygfotografier. När flygkameran från luften tagit en serie bilder av marken framträder fornlämningar som mönster i stereoskopet genom att de orsakat små höjdskillnader. Överväxta husgrunder eller gravar skapar mönster i landskapet. (TM44822) Stereoskop för flygfoto

Kylskåp

Kylskåp Westinghouse, Västerås, från 1958 i storleken ca 110-130 l. Skåpet är ett av de första försedda med halvautomatisk avfrostning, ett stort framsteg jämfört med de äldre modellerna. (TM44820) Kylskåp

Elektroniskt armbandsur

Transistorn har förändrat vår omvärld på många sätt. Några av de första tillämpningarna i slutet av 1950-talet var radioapparater och hörapparater. En viktig orsak var att de inte behövde så mycket ström och därmed kunde göras behändiga. Samma gäller för detta armbandsur där transistorn är en viktig komponent. (TM44819) Elektroniskt armbandsur

Galvaniseringsmedel

Här är ett föremål som vi gärna vill ha mer information om. Det består dels av en glasbehållare med ett flytande innehåll som är en mättad saltlösning, dels av ett vitt pulver i en papphylsa. Är det någon som kan berätta för oss hur apparaten det användes tillsammans med ser ut? (TM44818) Galvaniseringsmedel

Flaskkylare

Flaskkylaren Coolon är ett exempel på en innovation med anknytning till kvinnors kreativitet som visas i museets utställning Kvinnors uppfinningar. Den är ett fodral i en fuktabsorberande textil blandning av bomull och cellulosa. Fodralet blöts och träs över en flaska. När vattnet avdunstar tar fodralet värmeenergi från flaskan för att torka. Flaskan kyls då ned och drycken blir kall. När fodralet torkat isolerar det mot yttre värme och drycken håller sig kall. Produkten fungerar alltså både till att kyla och till att isolera. (TM44778) Flaskkylare

Stereobandspelare

Den bärbara stereobandspelaren med radio blev en symbol för ungdomsrevolt, i tidningarna fanns många insändare om rätten att slippa höra andras musik på bussar och allmänna platser. Samtidigt användes många apparater i hemmen, av alla generationer.  (TM44776) Stereobandspelare

Radiogrammofon

Användningen av radio, grammofon och bandspelare förändrades stort under 1960-talet när skvalradio, LP-skivor och kassettband kunde återge stereo. De strömsnåla transistorerna tillät kompaktare apparater och plasten förenklade produktionen av exempelvis apparathöljen. (TM44775) Radiogrammofon

Parallelldator

Silicon Graphics tillverkade under perioden 1981-2009 kraftfulla datorer för grafiska tillämpningar. När KTH i samband med att Stockholm var Europas kulturhuvudstad 1997 erbjöd allmänheten att stiga in i den nybyggda VR-kuben var det denna parallelldator med 12 processorer som genererade bilderna. (TM44772) Parallelldator

Synkroniseringsenhet

Den till det yttre anspråkslöst utformade synkroniseringsenheten var mycket viktig för VR-kubens funktion. Den skapade magnetfält i sex riktningar och avkodade signalerna från magnetsensorerna (se TM44769). Detta gjorde upplevelsen av besöket i VR-kuben tredimensionell. När besökaren vred på huvudet förändrades förutsättningen för de bilder som datorn genererat. Med en ”dataglove” kunde besökaren peta på tredimensionella objekt i bilden, som exempelvis en blomma eller ett bi. (TM44771) Synkroniseringsenhet

Skoskydd av filt

Skoskydden är tillverkade av tjock filt och när VR-kuben byggdes vid KTH 1997 fann man dem till salu i Centraleuropa med benämningar som "Museumspantoffeln" eller "Schlosspantoffeln". Från de antika slottens parkettgolv kunde de nu ta steget in i den virtuella framtidens värld. (TM44740) Skoskydd av filt

Magnetsensor

Magnetsensorn känner av magnetfält i sex riktningar. Fälten skapas av särskilda spolar och datorn programmeras att omtolka sensorns signaler till positioner i rummet. Detta var en viktig del i tekniken för att göra upplevelsen av besöket i VR-kuben tredimensionell. När besökaren vred på huvudet förändrades förutsättningen för de bilder som datorn genererat. Med en ”dataglove” kunde besökaren peta på tredimensionella objekt i bilden, som exempelvis en blomma eller ett bi. (TM44769) Magnetsensor

Stereoglasögon

I de elektroniskt styrda stereoglasögonen med LCD-teknik synkroniseras bilder för höger respektive vänster öga med infraröda signaler. Bilderna som projicerades på VR-kubens sidor uppfattas då som tredimensionella. (TM44768) Stereoglasögon

Modell till VR-KUB

Modell till VR-Kub i skala 1:50, tillverkad inför byggande av världens första virtuella miljö med sex projektionssidor. Arkitekturstudenterna Karin Johansson och Ludvig Milles har designat den rumsliga utformningen och tillverkat modellen i trä och spånplatta. (TM44767) Modell till VR-KUB

Svart mjölkpaket

En vanlig enliters mjölkförpackning av vätskekartong har fått "nedsläckt" dekor. Det är en symbol för ökat globalt miljöengagemang från Arla Foods AB. Företaget lät tillverka mellanmjölkspaket i ”nedsläckt design” mellan 19-25 mars 2009 till stöd för Världsnaturfondens (WWF) kampanj "Earthhour". (TM44748) Svart mjölkpaket

Kärnminne

Ferritkärnminnet är ett under av hantverk. För varje minnesplats har en liten ring av det magnetiska materialet ferrit flätats samman med koppartrådar. Minnet kunde behålla sina ettor och nollor även om strömmen stängdes av och användes som primärminne för datorer. (TM44747) Kärnminne

Basstation AirPort

Internet har krympt världen men också friheten att röra sig till en början. Behovet av en uppkoppling via ledningar gjorde att datorerna måste placeras stationärt där det fanns möjlighet att koppla in nätverket. På samma sätt som mobiltelefonen befriats från telefontrådarna befrias datorn av de trådlösa datanäten. En av de hårt marknadsförda produkterna vid sekelskiftet 2000 var Apples AirPort. (TM44745) Basstation AirPort

Grammatikspelet Gramma

Gramma är ett brädspel med tärning, spelpjäser, timglas och spelkort. Det ingår även poängblock, ritblock, spelregler, handledning och en minigrammatik. Museet samlade in det till utställningen om Kvinnors uppfinningar. Det är tillverkat av Ydala i Ö-vik AB. (TM44744) Grammatikspelet Gramma

Stålprov

Dessa två lollipops visar hur man arbetar med stålprover och analyser i industrin idag. Stålproven samlades in vid en dokumentation av Ovako Hofors Stålverk 4 som Tekniska museet deltog i. (TM44743) Stålprov

Stålprovtagare

I stålverket är det viktigt att kunna kontrollera och garantera kvaliteten på stålet som sedan ska användas i tekniska sammanhang med höga krav. Med stålprovtagaren tar laboratoriet prover som analyseras och sparas från varje smältsats. (TM44742) Stålprovtagare

Chamottetegelsten

Chamottelera har en mjukningspunkt på 1500 grader, därför är den lämplig att använda där man vill leda smält stål. När det glödande stålet hälls i kokillerna av gjutjärn stelnar det snabbt. Denna tegelsten är aldrig använd. (TM44741) Chamottetegelsten

Återvunnet stålskrot

Ovakos stålverk i Hofors tillverkar stål av hög kvalitet. Det ska användas i ringar till kullager som sedan sitter i bilarnas hjulaxlar eller i vindkraftverk. Att råvaran till detta stål ser ut som en rostig klump skrot förvånar kanske.  (TM44740) Återvunnet stålskrot

Handdator Psion II

Motivet att samla in denna handdator är att det är representativt för registrering av data inom områden som lager och logistik. Denna handdator har använts för att registrera besökarnas namnbrickor på Svenska mässan i Göteborg. (TM44739) Handdator Psion II

Handdator Psion II

Motivet att samla in denna handdator är att det är representativt för registrering av data inom områden som lager och logistik. Historien om handdatorn är också en del av historien om den ökande mobiliteten. (TM44738) Handdator Psion II

Extern DVD-RAM- enhet

Den mångsidiga DVD-skivan var från början huvudsakligen till för att lagra video på. Förkortningen betyder idag Digital Versatile Disc, vilket kan översättas till ”mångsidigt användbar digital skiva”. Eftersom skivan inte bryr sig om vad de ettor och nollor som lagras på den betyder, kan den förstås lagra alla sorts data som datorn använder.  (TM44737) Extern DVD-RAM- enhet

Ritplatta för persondator

Ritplattan, eller det digitala ritbordet, är ett typiskt hjälpmedel inom den grafiska branschen där främst av illustratörer och grafiker använder den. Man kan rita och teckna på ungefär samma sätt som med papper och penna. (TM44736) Ritplatta för persondator

Startpaket för Internet

Telias profilerade sig mot skolorna som Internetleventör vid mitten av 1990-talet. I samband med lanseringen satte man upp portalen Skolinternet. Startpaketet innehöll allt skolan behövde för att komma igång med den nya tekniken, tillsätt bara datorn... (TM44734) Startpaket för Internet

Miniatyr-TV

Sony utvecklade omkring 1960 världens minsta tevemottagare. Detta var möjligt genom att man använde transistorer som var strömsnålare och inte så utrymmeskrävande som elektronrör. Teven har anslutningar för antenn och hörtelefon. Man fick en passande väska med på köpet. (TM44723) Miniatyr-TV

Filmkamera Bolex

Kameran köptes av en av Sveriges första TV-reportrar, när hon skulle åka på en reportageresa till Afrika 1953. När hon gick Sveriges Televisions första producentkurs 1956 och skulle redigera materialet visade det sig att filmen var inspelad med 16 bilder per sekund och inte 24 som behövdes för televisionen. (TM44699) Filmkamera Bolex

Datorserver

Tekniska museet samlar in föremål som speglar teknikens betydelse i människor liv i fråga om konsumtionsvanor och förhållningssätt. I uppgiften ligger det att studera förändring såväl som att synliggöra det bestående och att inte dra sig för kontroversiella företeelser. Denna datorserver representerar ett av de senaste årens mest uppmärksammade svenska rättsfallen. (TM44698) Datorserver