Textil evolution

Scenario

Bilden ovan visar Scenario scenkläder. Med nya fibrer och garnblandningar och med datoriserade stickmaskiner kan unika kläder produceras.

Scenkläder av metalliska garner, transparenta och reflekterande material tillsammans med ljussättning förstärker det konstnärliga uttrycket på scenen. Syftet är att få så starka effekter som möjligt i det textila materialet.

Tre dimensioner

Tekniken i tredimensionella textilier ligger i att man förbinder två virkade eller stickade ytor med ett garn som liknar fisklina. Materialet används redan i dag till klädsel för bilsäten. I mellanrummet mellan de virkade ytorna kan en varm luftström från en fläkt blåsas igenom. Materialet används även för madrasser. Luft kan passera i mellanskiktet vilket ger ett bekvämare liggunderlag för bland annat patienter som är sängliggande länge.

Materialet har även visat sig lämpligt för oljesanering. Produkten virkas i ett lätt material som flyter på vattnet. Stora stycken av väven dras genom saneringsområdet och oljan fastnar i det nätverk som väven bildar. Vävarna tas upp och körs i stora centrifuger som slungar ut oljan. Vävarna sätt ut igen för ny uppsamling.

Textil där det mellersta lagret är i ett material som flyter på vattnet. Foto: Anna Gerdén.

Aerogel

Aerogel är ett speciellt poröst material med extrem förmåga att isolera. Det innehåller 99,8 procent luft, isolerar 39 gånger bättre än det bästa glasfiber och är 1 000 gånger mindre tätt än glas. Materialet har en värmetålighet på upp till 750°C.

Aerogel bakas in i skyddande väv och används för produkter som kräver hög temperaturtålighet och hög isolationsförmåga som handskar, fotbeklädnader, sovsäckar, fönsterisolation och brandväggar.

Provbiten av aerogel i glaskupan är baserad på kvarts och släpper igenom 88 procent av solljuset. Foto: Anna Gerdén.

Stickade senor

För att kroppen ska kunna skapa ny vävnad som gått förlorad behöver den i många fall hjälp av ”byggnadsställningar”, så kallade regenereringsmatriser. Materialet i dessa ska vara nedbrytbart och styvheten och styrkan ska minska i samma takt som den nya vävnaden byggs upp. Därefter ska materialet lösas upp och försvinna helt ur kroppen eller lämna kvar partiklar som kroppen inte stöter bort.

Fibrerna ska även ha god elasticitet och styrka för att användas för att bygga upp senor och ligament.

Artelonbandet i tuben är ett fibermaterial för medicinskt bruk. Foto: Anna Gerdén.

Kylvästen

Det är känt sedan länge att avkylning ger lindring och ökar rörelseförmågan hos många MS-sjuka. Och i vissa fall är den en förutsättning för fysisk aktivitet och träning.

Kylvästen har fickor med plattor som består av ett ofarligt miljövänligt glaubersalt blandat med vatten. Genom att ta värme från kroppen börjar plattorna smälta och kroppen avkyls. Processen startar vid 28°C och pågår i två till fyra timmar. Plattorna kan sedan återladdas i vanlig rumstemperatur.

Kylvästen användes av de tävlande i landslaget vid de olympiska spelen i Aten 2004. Man kan se nya användningsområden inom bland andra brandkåren, industrin och vården.

Kylvästen med fickor för kylplattorna. Foto: Anna Gerdén.

Jeans av hampa

Hampafibern har historiskt varit en viktig fiber i vårt land. Den användes bland annat till snören, rep och segel. På 1970-talet förbjöd regeringen odling av hampa på grund av haschmissbruket. 2003 upphävdes förbudet och ett nytt intresse väcktes för denna miljövänliga kulturväxt.

Hampan används bland annat som isolering och byggmaterial. Den har många fördelar i jämförelse med de vanliga materialen. Hampa är ett förnyelsebart råmaterial och enkelt att återinföra i kretsloppet. Materialet tar upp och avger fukt snabbt vilket ger ett jämnare inomhusklimat.

I Italien har man utvecklat en art av hampa där fibrerna är tunna och glänsande. Fibrerna har visat sig mycket lämpliga till garn för tyger. Den kända kläddesignern Giorgio Armani arbetar med dessa tyger i sina kollektioner.

Fibrer från hampan används även till papper och tyg som här till jeans. Foto: Anna Gerdén.

Kuddar som kommunicerar

Kuddarna visar hur textilier tillsammans med informationsteknik ger nya möjligheter till kommunikation. När du kramar den ena kudden syns ett ljusmönster på den andra och tvärtom. Kuddarna kan placeras på olika håll, en hos dig och en hos t. ex. din mamma på en annan ort.  

De interaktiva kuddarna använder sig av ordlös kommunikation. Den sker genom att ett ljusmönster tänds och släcks då man sätter på eller stänger av någon typ av information.

Den ena av de båda interaktiva kuddarna. Foto: Anna Gerdén.

För frusna fingrar

Utvecklingen inom informationsteknologi går mot allt mindre komponenter och idag är de så små att de går att implementera i en rad produkter – till exempel kläder.

"Wanted" är en handske som är trådlöst förbunden med mobiltelefonen. Det går att ta emot och ringa samtal i handsken medan mobiltelefonen ligger kvar i fickan. "Wanted" är tänkt att stödja kommunikation i situationer då det är besvärligt att handskas med mobiltelefon eller bära headset.

"Wanted" är ett exemple på inbyggd teknologi där elektroniken är insydd i handsken.

Telefonvante med inbyggd mobiltelefon. Foto: Anna Gerdén.

Bullerdämpande textil

Ljud från människor och föremål i offentliga miljöer studsar mellan hårda ytor av betong, trä, metall och glas – ofta utan att dämpas

För att komma till rätta med de akustiska problemen börjar arkitekter och inredare använda sig av textilier. Hur bra en textil dämpar beror på egenskaper som tyngd, täthet och tjocklek. Förutom att en textil ska fungera dämpande är ett estetiskt utseende viktigt.

Textilen i montern är stickad i ren ull som genomgått en valkningsprocess för att materialet ska få rätt täthet. Det ska vara lagom svårt för ljudvågorna att tränga in i materialet: ett alltför glest material låter ljudvågorna passera och studsa tillbaka ut i rummet utan dämpning.

Den vågiga ytan ska sprida de infallande ljudvågorna. Foto: Anna Gerdén.

Majstäcke

En del av våra kläder tillverkas av syntetiska fibrer från olja och naturgas. Dessa kan i dag ersättas av material från miljövänliga råvaror.

Sedan några år tillbaka har världsproduktionen av polymjölksyra, PLA rusat i höjden. PLA tillverkas inte av olja eller naturgas utan grundråvaran är socker eller stärkelse från sockerbetor, majs och potatis. Denna PLA kan man sedan spinna till fibrer för textilier men även använda som termoplast till förpackningar och liknande.

I kompost med hög temperatur och fuktighet bryts PLA ner fullständigt till koldioxid och vatten.

Täcket av majs är lätt och luftigt och värmer gott. Foto: Anna Gerdén.

Inbyggt solskydd

Solen ger oss ljus, värme och energi men UV-ljuset från solstrålarna kan ha en skadlig effekt på vår hud. Skadorna kan vara olika cancerogena hudsjukdomar och tidigt åldrande. Vårt UV-skydd kan förbättras genom att den textila fibern eller tyget genomgår en kemisk behandling.

De strålar som kommer från solen är UV-A och UV-B. Cirka 5 procent av strålningen utgörs av UV-B som aktiverar pigmenteringen vilket vid långvarig exponering kan leda till cancer. Resterande 95 procent är UV-A som ger oss fin solbränna och viktiga D-vitaminer.

Barnplagg som är försedda med kemiskt inbyggt skydd mot UV-strålning. Foto: Anna Gerdén.