
Glödlampa ur Tekniska museets samlingar. Foto Anna Gerdén.
Elektricitetens första användningsområde var belysning. Det elektriska ljuset skiljde sig från all tidigare belysning. Dess sken var starkare och det kunde lysa i timtal utan att ljusstyrkan minskade. Elektrisk belysning upplevdes till en början som ett nästan magiskt fenomen, eftersom varken oljor, talg, ved eller ens någon brinnande låga var inblandad.
I Sverige tändes elektriska bågljuslampor för första gången år 1876 vid sågverken Marma i Hälsingland och Näs i Dalarna. Resultatet blev att de dittills så korta arbetsdagarna under vintertid kunde förlängas och då kunde man också öka produktionen.
År 1878 blev Blanchs Café den första lokalen i Stockholm som använde sig av det nya moderna elektriska ljuset.

"Hvart går vi afton? Gas eller elektriskt ljus?" Berns upplystes av 2000 gaslågor och på Blanchs café fanns det nya elektriska ljuset. Tekniska museets arkiv.
Citatet nedan är hämtat ur Svenska Familj-Journalen 1883. Artikeln heter "Framtidens ljus" och beskriver hur fantastisk framtiden skulle bli med elektriskt ljus. Det var ju bara att vrida på en knapp!
"Du anländer hem från en festtillställning efter midnatt. Alla menniskor i huset sofva, egyptiskt mörker herrskar öfverallt. Du träder inom dörren till förstugan och börjar efter gammal vana att fumla efter tändstickor i rockfickorna. Du är just färdig att börja läsa en opassande aftonbön öfver din egen glömska, då ett ljus går upp för dig: du har ju elektrisk belysning i ditt hem. Ett höger- eller venster om mot dörrposten, en vridning på en knapp och — förstugan och trappuppgången äro briljant upplysta; en vridning på en annan knapp och — du finner hela din våning strålande där du inträder. Du släcker de öfverflödiga lågorna och låter endast taklampan i din sängkammare brinna, kläder af dig, kryper till kojs, räcker ut din arm till en knapp bredvid sängen, vrider om honom och — god natt!"
Det tog dock tid innan det elektriska ljuset blev tillgängligt för alla. Sveriges första elverk öppnade i Göteborg 1884 och följdes av Härnösand 1885 och Stockholm 1892. Även på landsbygden byggdes elverk och 1893 fanns 100 elektriska anläggningar i Sverige. Det var främst industrin som använde sig av elkraft. I hemmen var fotogenlampan den billigaste och vanligaste typen av belysning fram till 1910-talet.
Efter första världskriget kom elektrifieringen av Sverige igång på allvar. Många som var med på den tiden, har starka minnen av hur det var när man fick elektrisk belysning hemma.
Aina Norberg i Bergeforsen berättar om när hennes familj fick elektricitet hemma, julen 1922:
"Och bara genom att trycka på en knapp flödade ljuset i hela huset. Det var en verklig upplevelse! Min glädje över julklapparna, granen och inte minst att det lyste så vackert från lamporna i taken går inte att beskriva. Faktiskt tror jag att det där nya ljuset bidrog till att jag inte var så gräsligt rädd för tomten, som jag annars skulle ha varit i det sparsamma fotogenlyset."
Citat ur När elströmmen kom till byn (1993)
Senast uppdaterad: 2009-12-18
I Tekniska museets samlingar finns många strömbrytare. Ta del av deras historia!
Tekniska museet | Museivägen 7, Box 27842, 115 93 Stockholm | Tel: 08-450 56 00 | Fax: 08-450 56 01 | info@tekniskamuseet.se | Om webbplatsen